text bild karta   info, a-ö

Brandskattningen av Visby 1361

Gotland | Historia
Brandskattningen av Visby 1361
Brandskattningen av Visby 1361 , foto Björn Pettersson

Brandskattningen av Visby var bara en bisak, Valdemar Atterdag intog Gotland, så sa dom själva


Det som har gått till den tillrättalagda historien är något som kallas brandskattningen av Visby, men den ägde aldrig rum. Några dagar efter Gotlands blodbad träffade Atterdag en överenskommelse med borgarna om att livet i Visby skulle fortsätta precis som förut.

Nils Ferlin har till och med diktat om brandskattningen:

Vid Visby murar
Några rader till åminnelse av den gotländska bondehär som tillintetgjordes av Valdemar Atterdag 27 juli 1361.

Gubbar - förtäljer skeletten,
Sönderbrutna och skraltiga.
Som militärer följaktligen
Skrattretande undermåliga.

Uruselt beväpnade även,
Inte en chans på hundra.
Och vad stridde de för? - Den frågan
må dagens cesarer begrunda.

Dikten återfinns i samlingen Kejsarens papegoja från 1951.



Sagan är ju den att Valdemar Atterdag intog Gotland och brandskattade Visby, varvid han lät ställa upp tre tunnor på torget att fyllas med dyrbarheter av borgarna inom tre solmärken. Det har inte inträffat.



Alla källor är samstämmiga och säger att borgarna hade stängt portarna och stod på muren och såg på medan Republiken blev slaktad av Valdemar Atterdags yrkesarmé. Och alla källor säger också att Atterdag kom tillsammans med några tyska furstar och vad de gjorde var att erövra Gotland, vilket var målet, inte att brandskatta Visby.

Sägnerna om ölfaten och jungfrun som förrådde Visby är bara försök att rättfärdiga vanvett.

Vi vet att Visby hade blivit förvarnade av den svenske kungen och vi vet att det hela avgjordes genom tre slag. Det första slaget stod vid danskarnas landningsplats, och kanske var det Burgsviks sätting som gick till spillo (Gotlands krigsorganisation bestod av sättingar vilket är samma sak som sjättedelar).

Atterdag mördade med lätthet den styrka som gjorde motstånd vid landningsplatsen. Därefter marscherade danskarna raka spåret till Ajmunds bro, där de södra sättingarna skulle samlas. Såvitt går att förstå av de utgrävningar som pågått de senaste åren släppte de inte en jävel över bron, men med en kringgående rörelse slogs den södra armén i alla fall.

Det var de norra sättingarna av gutarnas armé som blev mördade utanför ringmuren den 27 juli 1361.

- Varför stod gutarna kvar?

De måste ha vetat att södra Gotlands armé hade förlorat, de måste ha sett att portarna var stängda i ringmuren och de måste ha sett att danskarnas armé var modernt utrustad och bestående av krigsvana soldater, dvs riktiga riddare med ära och allt, jätteduktiga på att mörda vanligt folk, hjältar.

På många ställen står att läsa att gutarnas norra armé bestod av gamla och unga pojkar och därtill var de dåligt rustade. Jämfört med yrkesmördare så är detta förstås sant, men de hade slagit svenskarna 1313.

Och varför öppnade borgarna inte portarna? Danskarna hade inga kanoner, se hur det gick för Gustav Vasa 1524 när Norby hade murar till försvar trots kanoner.

Någonting i Valdemar Atterdags krigståg 1361 för att inta Gotland är så sjukt att vi aldrig kommer att få reda på vad. Mer om Massgravarna på solens berg.

- Stod förresten gutarna kvar av samma anledning som Sam talar om när han ger Frodo mod att fortsätta vandringen mot Mordor genom att berätta om de stora sagorna, de som betyder nåt, dvs att dom i sagorna när som helst kunde ha hoppat av men inte gjorde det. Kanske frihet var mera värt än handelsmonopol i Visby och kanske var frihet mera värt för gutarna än en hop satans mördare. Se också 1362.
/text Bernt Enderborg, foto Björn Pettersson

Visby

Visby socken Hitta Brandskattningen av Visby 1361 på kartan, klicka här, där du också kan flytta resans startpunkt genom att dra i A:et. Du kan också skicka denna med epost till en vän, och därtill få en vägbeskrivning hem.

"Brandskattningen av Visby 1361" är en del av vår information om Historia på Gotland, som du kan få mer information om genom att klicka här.

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=2816

Visby omnejd stugor

4 bäddar - Lägenhet
4 bäddar - Visby. Lägenhet
5 bäddar - Uthyres
5 bäddar - Gotlandshus
6 bäddar - Uthyres


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

1) Tre solmärken

Vad menas med tre solmärken?

--- webmastern kommenterar ---

Jag har alltid tänkt mig att det betyder tre dagar, någon annan betydelse har jag inte reflekterat över. Fast när jag tänker på det så skulle det förstås lika gärna kunna betyda tre timmar. Han åkte sin väg igen efter någon månad, så tre månader kan Atterdag inte gärna ha menat.

Jag har just aldrig sett något i litteraturen om detta. Jag håller ögonen öppna, men skulle någon av läsarna veta bättre besked så mottages det tacksamt.

2) Dansk kilde om 1361

Nej, det er helt rigtigt at Valdemar gav visbyborgerne deres fulde rettigheder tilbage i et dokument af 29.7.1361.

Men i den næsten samtidige Yngre Sjællandske krønike står om invasionen:

"... Derfra drager han omsider helt til Gotland, hvor han efter tre slag vinder sejren med sine mænd og tilkæmper sig hele øen næsten uden tab, mens utallige af øens mænd falder ved byen Visby, som af sig selv åbner sig for ham. Endelig vender han lykkeligt hjem til sit eget med sine folk efter at have tvunget guld, sølv, pelsværk af forskellig art og umådelig mange andre skatte ud af byen."

Så en vis form for beskatning og/eller plyndring har der vel fundet sted i Visby. (Men sikkert i meget værre grad på landsbygden, hvor meget tyder på at Valdemars krigere har haft frit spil til at tage hvad de ville have.)

v.h
Martin Petersen
martinmarius.dk

--- webmastern kommenterar ---

- Tack Martin! Utmärkt information!

Det finns också ett brev från Visby till Lübeck strax efter det hela där Visbyborgarna säger sig ha lagt ut något för att få behålla det gods som fanns i staden orubbat. Men nu vet vi alltså genom Själlanskrönikan att han tog guld, silver, pälsverk av olika slag och omåttligt många andra skatter av Visby.

Så något har borgarna tvingats betala men ingen vet hur mycket, och ingen vet heller hur omfattande röveriet på landsbygden var; folk i Fide utsåg dock Atterdag till hundens like.

Poängen med denna sida är bara att det inte var brandskattningen av Visby som var det väsentliga för Atterdag, men det är detta som omtalas i hävderna och som marknadsförs genom Medeltidsveckan i Visby.

Men riktigt varför Atterdag tog Gotland är svårt att få klarhet om. Dick Harrison säger, se Slaget i Mästerby 1361, att han behövde pengar och var en storrövare. Men det är svårt att veta om det stämmer, allra helst som han hade en armé av tyska legoknektar, sägs det, och därtill vet vi att flera tyska furstar var med honom - och det förefaller inte vara något bra sätt att skaffa rikedom.

Vad gäller striden utanför Visby skall du få en fråga av mig som jag försöker få rätsida på (fundera på vilka konsekvenser de olika svaren bör medföra), nämligen:

- Var det Atterdag eller gutarna som kom först fram till Visby?

Jag påstår utan vidare att om det var gutarnas norra armé som kom fram först till Visby, och inte blev insläppta bakom murarna, så stod Visby i maskopi med Valdemar Atterdag, ty bakom murarna hade det varit svårare att slå gutarna. Om Valdemar kom fram först, varför intog han inte Visby?

- Tack igen för din kommentar!

v.h
Bernt Enderborg

3) Mere om 1361

Jeg er helt enig i at "brandskatningen" langt fra kan have fundet sted som Hellquist malede den 500 år senere, selvom Valdemar "den onde" (som han vist faktisk kaldtes også i Danmark) nok tog rigdomme med sig.

Fundene (især teksten om at fare frem som hunde - med ild og brand til følge) i Fide kirke og nedgravede møntskatte tyder jo på at den voldsomste plyndring fandt sted på sydøen. Var Syd-Gotland en del af krigernes "løn" for at tage med på togtet?

Der er virkelig meget vi ikke ved om slagets årsager: Hvordan kommunikerede visbyborgerne med gutarne? Hvordan kommunikerede visbyborgerne med Valdemar inden og efter slaget? Vi har ingen aning om hvilke aftaler der har været lavet. Kommunikerede gutarne med Valdemar? Desuden: Hvordan var magtforholdene og kommunikationen INDE i Visby. (Der kan jo have været folk der gerne ville åbne portene, folk der havde familie på landsbygden ...)

For mig er den mest spændende afbildning af slaget den man heldigvis kan se i stort format på Almedalens bibliotek: Gobelin'en "Vi på muren". Hvordan KUNNE borgerne bare se passivt til? Hvad var der gået forud?

--- webmastern kommenterar ---

Jag instämmer med ovanstående, dvs att vi vet för lite. Men jag tycker att det är uppseendeväckande att man sen liten fått lära sig att vad Valdemar Atterdag gjorde var att brandskatta Visby - även om det måhända bara är dålig marknadsföring, och därtill gjorde Valdemar säkert detta - trots att källorna säger att han intog Gotland. Och detta kan man tyda som att brandskattningen av Visby egentligen bara var en bisak.

Det är jätteintressant att tala med en dansk om detta, ty liksom all annan historia så finns andra perspektiv att få del av än de vi har i Sverige och på Gotland. Vi hoppas att Martin Pedersen och andra danskar också fortsättningsvis har vänligheten att kommentera våra sidor.

Jag kommer att göra en sida om gobelängen som hänger i Almedalsbiblioteket och en länk till den sidan kommer att läggas till här. Här är nu den!

- Tack för din kommentar Martin!

v.h
Bernt Enderborg

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Historia - för annat se Information

Guide till Gotland

Översikt, allmän information: Gotlands historia i årtal.

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.