text bild karta   info, a-ö

Visby underkastelsebrev

Gotland | Historia | Utskrift | Mobilsida
Visby underkastelsebrev
Visby underkastelsebrev, illustration Lotta Ingelse

Underkastelsebrevet är ett förlikningsinstrument för inbördeskriget på Gotland 1288 där gutarna på landet får krigsskadestånd och Visby putsar den svenske kungens skor så att det ryker.


Den officiella historieskrivningen har alltid sagt att efter inbördeskriget 1288 mellan den fria gutniska republiken Gotland och staden Visby så delades land och stad åt. Gotland fortsatte som republik i många århundraden medan Visby utvecklades till en Hansestadt. Jag tror inte att det stämmer.

När de hade slagits trötta i inbördeskriget hänsköts tvisten till en förlikningsman, den svenske kungen Magnus Ladulås. Gutarna (landet) hade redan frivilligt gått under svea konung för handelns skull och betalade en låg skatt av denna anledning, men staden (borgarna) hade inget sådant förhållande till någonting förutom som en del av Gotland varför de nödgades krypa rejält.

Ur underkastelsebrevet av den 9 augusti 1288:
”Allom som detta bref se, tillönskom vi, Visby stads föreståndare och rådmän, så gotländske som tyske, helsa och välgång med Gud, samt låtom komma till en hvars kunskap att, emedan vi hafvom felat mot vår herre, svears och götars konung, som vi alltid viljom vara underdånige, lofvom vi af god tro i allt hålla, att den oförrätt vi af honom anses hafva honom tillfogat, nämligen att vi hafva omgifvit vår stad med murar och, genom att fördrifva de gotländske bönderna, åstadkommit något oväsende och förnärmat det kungliga majestätet, utan motsägelse och återfordran på bestämda, nedanför antecknade terminer betala två tusen mark rent och oförfalskadt sifver, i vanligt mynt nämligen så att /../

Dessutom lovfom vi, att, om af olycklig tillfällighet någon oenighet skulle uppstå mellan oss och landsgutarne, skolom vi stilla densamma på godt manér, om vi kunnom, och om detta ej skulle kunna ske på godt manér, skolom vi klaga deröfver hos vår herre konungen, och skolom vi ej skrida till någon hämd mot dem, derest de icke så hastigt öfverrraska oss, att vi tvingas möta våld med våld."

Dessutom
Förutom böterna till kungen för ringmuren och fördrifvandet, skulle staden ersätta gutarna den skada som tillfogats dem med 500 mark penningar.

Av någon anledning sägs också att om gutarna, inte staden, skulle uppresa sig mot kungen, så skulle Visby med all sin förmåga motverka detta, och om gutarna på annat sätt skulle visa sig upproriska så skulle staden på första anmodan och erhållen kunskap därom lämna all möjlig handräckning att förmå gutarna till sin skyldighet.

Vad skall man tro
Den Gutniska republiken hade frivilligt ställt sig under svea konung medan staden putsar skor så att det ryker.

Visby förpliktas "motverka" ett gutniskt uppror. Därtill, om gutarna på annat sätt trilskas, skulle Visby fungera som angivare och dessutom lämna all möjlig handräckning för att slå ner gutarna. Visby åläggs att betala krigsskadestånd till gutarna - att vinnarna skulle betala krigsskadestånd till förlorarna är väl inte så där vanligt.

I detta Visbys underkastelsebrev anges också klart och tydligt anledningen till inbördeskriget 1288, borgarna hade "omgifvit vår stad med murar" och gett sig till att "fördrifva de gotländske bönderna". Visby är en stad som hade utvecklats under det gutniska Alltinget. Det var inte alls Visby som hade några handelsprivilegier någonstans, utan Visby hade hela tiden levat på de privilegier som handelsrepubliken Gotland hade skaffat sig i olika länder.

Om Visby vunnit och ifall sveakungen hade haft så mycket makt som inbillats svenska folket, så borde orden ha fallit annorlunda i underkastelsebrevet - något som gutarna för övrigt bevisade redan 1313 då den svenska armén slogs sönder och samman på Röcklinge backe i Lärbro, och det endast av gutarna på norra Gotland.
/text Bernt Enderborg, illustration Lotta Ingelse

Platsguide

Guteknappen - platsguide

Genom att trycka på en knapp på mobilen med gps får du gudning. Står du t ex nära en kyrka får du information om kyrkan och en lista på vad som finns i närheten.

Platsguiden fungerar förstås bara när du är på Gotland. Mobilanpassat finns på Visit Hemse - klicka på hjärtanet.
Visby socken

Mer info

Här finns mer om Historia.

I närheten - fågelvägen

Almedalsveckan

Almedalsveckan 2006, 143 m
Almedalsveckan 2009, 85 m
Almedalsveckan 2010, 146 m
Almedalsveckan 2012, 72 m
Almedalsveckan 2014, 177 m
Haro - tid för barnen - föräldraupproret!, 167 m

Artiklar

Demonstrationen för vägpris 2012, 643 m
Företagardagen 8/11 2007, 177 m
Invigningsgala Gotland pride 2013, 207 m
Kultur i natten, 171 m
Kulturting 2007, 260 m
Livrädda Östersjön 2006 - artisterna, 484 m
Mal- eller slungstenar, 1,6 km
Maskeraden 2010, 252 m
S:ta Gertrud, 537 m
Stora Torget den 29 april 2007, 190 m
Sveriges största sevärdhet - ringmuren, 725 m
Tullar vid portarna, 424 m
Vattendagen 2015, 274 m
Vi skämmer ut oss, 1,6 km
Vi såg Street theatre Pinezka på Östertorg, 636 m
Visby Ladies svenska mästare i basket 2005, 1,7 km
Visbydagen 2011, 586 m
Återställ hålen, 426 m
Öppen ruin, 178 m

Bilder

Hertik Erik, 324 m
Jolly Roger, 481 m
Kalkugnar, 1,1 km
Massor av kärlek, 357 m
Svärdet i stenen, 663 m
Sånt här är tråkigt att läsa, 535 m
Var är medeltiden, 310 m
Vinter i Visby, 352 m
Väktargång | Ringmuren, 627 m

Fakta

Ringmuren fick tre stjärnor, 124 m

Fiskeläge

Flundreviken fiskeläge, 3,4 km

Flora

De blommande trädens glada tankar, 310 m

Fornborgar

Bygdeborg i Väskinde, 5,8 km

Gravfält

Annelund gravfält, 4,1 km

Guide

Gatuvalven i Visby, 1,6 km

Hamnar

Visby hamn, 474 m

Historia

1353 - ett brev från rådmännen i Visby, 205 m
1361 - massgravar på Solens berg, 877 m
Brandskattningen av Visby 1361, 654 m
Elvatusen jungfrur, 485 m
En kalkugn från 1200-talet, 1,6 km
En stor katastrof 1566, 332 m
Ett skott i tornet, 447 m
Galgberget, 1,3 km
Gråbröder - Franciskaner, 175 m
Halshuggningen 1342, 64 m
Henrik Lejonet, 330 m
In Gothlandia et Mari spes mea, 673 m
Infördes tull till Visby 1288, 416 m
Kristi riddares gård på riddarnas ö, 373 m
Mariaprocessionen, 297 m
Petrus de Dacia - Sveriges första författare, 499 m
S:t Augustinus och S:t Nicolai, 1,6 km
Skampålen på Klinttorget, 369 m
Snäckskogen i Boge, 1,6 km
Stadens blomstring, 50 m
Sören Norby, 664 m
Sören Norby slår bondekungen, 657 m
Två hundra hästar med folk av bönderna anno 1523, 602 m
Vad sa Petrus de Dacia 1288, 476 m
Vann Visby kriget 1288, ingrep Magnus Ladulås , 60 m
Varför kyrkan i Wi inte brändes, 1,6 km
Varför ruinerades Visby, 177 m
Visby hyllar Olof Håkansson och förlåter medhjälparna, 176 m
Visby lades i aska 1362, 115 m
Visby stadslag, 75 m
Visby under medeltiden, 142 m
Visby under stenåldern, 337 m
Visby underkastelsebrev, 0 m
Visbys storhet under medeltiden, 59 m
Världsarvet Visby, 305 m

Kalkbrott

Follingbo kalkbrott, 5,4 km

Konst

Anna Nyberg - A story to be told, 167 m
Vi på muren, en gobeläng om 1361, 150 m

Kultur

Almedalsbiblioteket - bokmässa Gotland, 215 m

Kuriosa

Bödelsstugan står kvar, 595 m
Djävulens spik, 481 m
Fan i helvete, 399 m
Gåtfull inskrift vid S:ta Carin, 155 m
Jacob av Charra, 487 m
Kanonen vid Wallers plats, 286 m
Norra stigluckan vid Visby domkyrka, 1,6 km

Kyrka

Visby domkyrka - S:ta Maria, 322 m
Vårdklockans kyrka, 329 m

Kåseri

Den 6 juni 2002, 801 m
Elda på, 191 m
Försköna Visby, 442 m
Gutavallen - vad menas, 680 m
Jättesnygga brudar, 229 m
Kruttornets finesser, 180 m
Kärleksstigen, Hälsans stig, 1,4 km
Nordiska naturväsen, 521 m
Nåt att titta på, 149 m
Ringmurskaries, 434 m
Strandpromenaden, 242 m
Visby 10 juni 2015, 335 m

Magiska Gotland

Barflickor på Effes, 619 m
Dei jär ret vackat, 518 m
Domkyrkoberget i Visby, 340 m
En helt vanlig kväll, 267 m
En sommarbild, 293 m
Ett andningshål - Botaniska trädgården, 268 m
Förlova dig på Gotland, 365 m
Gotland året runt, 370 m
Krumelurer i Botaniska Trädgården, 377 m
Under putsen, 93 m
Åttahundra år gammal skugga, 199 m

Medeltida hus

Burmeisterska huset, 204 m
Clematishuset, 54 m
Donnerska huset, 227 m
Engeströmska huset i Visby, 217 m
Huset med målningarna, 598 m
Hästnäs, 4,5 km
Johan Målares hus, 313 m
Liljehornska huset, 92 m
Tjärkoket, 492 m
Vinhuset, rådhuset på Rolandstorget, 47 m

Medeltidsveckan

Danska pannkakor på Medeltidsveckan, 599 m
En promenad på Medeltidsveckan den 6 augusti 2003, 508 m
Medeltidsveckan 2005 - några bilder, 545 m
Medeltidsveckan 2006, 551 m
Medeltidsveckan 2006 - några bilder, 549 m
Medeltidsveckan 2008, 3 - 10 augusti, 606 m
Medeltidsveckan 2010, 562 m
Medeltidsveckan 2012, 519 m
Medeltidsveckan 2013, 625 m
Medeltidsveckans skådespel, 521 m

Naturreservat

Bergbetningen, 2,9 km
Brucebo, 5,8 km
Galgberget, naturreservat, 1,3 km
Reveln fågelskyddsområde, 1,6 km

Platser

Almedalen, 115 m
Birgers gränd, 24 m
Botaniska Trädgården, 329 m
Dansa, din djävul, 297 m
Fiskargränd i Visby, 217 m
Paviljongsplan, 551 m
Rackarbacken, 616 m
Salomos stenbrott, 299 m
Södra hällarna i Visby, 3,2 km
Åhsbergska hagen, 3,1 km

Rauk

Snäckschimpansen, 4,0 km

Ringmuren

Dalmanstornet, 471 m
Ett torn i Östergravar, 433 m
Fiskarporten, 162 m
Jungfrutornet, 602 m
Kajsartornet, 565 m
Kaponniärerna, 599 m
Kruttornet - Visby kastal, 187 m
Kvarntornet, 441 m
Kärleksporten, 370 m
Lilla Strandporten, 79 m
Lübeckerbräschen, 680 m
Långa Lisa, 638 m
Murfallet, 545 m
Mynthuset, 632 m
Nordergravar, 756 m
Norderport, 647 m
Portar i ringmuren, 675 m
S:t Göransporten, 651 m
Segeltornet, 674 m
Sidledes skytte, 473 m
Silverhättan eller Kames, 684 m
Skansen Havsfrun, 733 m
Snäckgärdsporten, 681 m
Sparbössan, 469 m
Sprundflaskan, 300 m
Stor Christin, 518 m
Storhenrik, Store Henrik, 696 m
Söderport, 677 m
Tjärkoket, 472 m
Valdemarsmuren, 659 m
Östergravar i Visby, 514 m
Österport, 425 m

Ruin

Allmänt ruiner, 1,6 km
Drottens ruin, 175 m
Helgeands kyrkoruin, 406 m
Ryska kyrkan, 239 m
S:t Clemens ruin, 317 m
S:t Göran - kyrkoruin, 986 m
S:t Hans och S:t Pers ruiber, 319 m
S:t Lars ruin, 149 m
S:t Mikael, 461 m
S:t Nicolai ruin, 492 m
S:t Olof ruin, 249 m
S:ta Carin ruin, 187 m
S:ta Gertrud ruin, 470 m
Solberga Kloster ruin, 905 m
Visborgs slott, 689 m

Runor

Evigt medan världen vakar, 318 m

Saga

Carins blomma, 185 m
Jungfrun i tornet, 602 m
Karbunkelstenarna, 388 m
Pilla ett troll i huvudet, 757 m

Skulptur

Den återuppståndne i domkyrkan, 308 m
Jungfru Maria, 308 m
Klädd i solen i Visby, 213 m
Markus, evangelisten, 329 m
Änglavingar, 396 m

Stränder

Gustavsvik, 2,9 km
Norderstrand, 1,5 km
Snäck, 4,1 km
Visby havsbad, 302 m

Träsk

Svaide vät, 5,6 km

Visby

25 juli 2003, 104 m
De första spåren, 243 m
Klinten, 339 m
Stora Torget, 191 m
Strandgatan, 149 m
Välkommen till Visby, 313 m

Färjor

1,1 km, Destination Gotland

Visby omnejd stugor

4 bäddar - Lägenhet
4 bäddar - Visby. Lägenhet
5 bäddar - Uthyres
5 bäddar - Gotlandshus
6 bäddar - Uthyres


Se vidare Boendesidan

1) Visby förlorade och vann, eller...??!

Som jag fattat det hela så var Visbyborgarnas murbygge inget annat än ett synnerligen egenmäktigt förfarande! Visbyborgarna måste ha sett muren som en synnerligen angelägen staintun som de med alla medel var beredda att ha kvar. För att behålla muren var kanske böter och det fjäskiga underkastelsebrevet, där de lovar att vara överhetens förlängda arm och angivare, ett billigt pris för att få behålla muren. Om nu målet var att behålla muren så kanske man kan säga att de vann, även om det på sikt innebar att de, efter att först ha sålt sig till sveakungen, sålde sina själar och sin frihet till Hansans monopol. Fast det begrep de nog inte. Världen är full av "nyttiga idioter". Själva striden kanske Visbyborgarna förlorade, men de fick behålla muren och om det var det som var syftet så vann de. Eller?

Hälsningar
Ulla i Karlstad

--- webmastern kommenterar ---

Hej Ulla!

Det här är knepiga frågor. Om vi frågar oss vad det var Visby vann så svarar många någon slags frigörelse från Gutnaltinget. Hur folk vet något sånt har jag inte en aning om. De var i alla fall fullständigt beroende av Republikens handelsprivilegier också fortsättningsvis, t ex handelsgården i Novgorod.

Ofta påstås också att Visby var väldigt tyskt, men har du läst Magnus Erikssons Stadslag som trädde i kraft omkring 1350. I den sägs att hälften av borgmästarna och hälften av rådmännen skall vara tyskar, förmodligen precis som i Visby. Men jag har ännu inte läst någonstans att alla städer i Sverige därigenom var fristående från staten och att de styrdes av tyskar. Läs lagen i Fornsvenska textbanken.

Läser du Visbys historia på Wikipedia, så tror ju också Dick Vase (det bör vara han som har skrivit) att Visby vann - men vad var det de vann?

Republiken Gotland (bönderna) har alltid kunnat riva hela muren precis när de har velat. Det kan inte ens ha varit svårt för bönderna att belägra eller bränna ner Visby, något som de för övrigt gjorde 1362 och 1525.

- Vad vann Visby?

2) Vem vann?

Mina kunskapsluckor är stora inom en massa olika områden, så tack för för tipset om lagen i Fornsvenska textbanken. Jag skulle ljuga om jag påstår att jag stavade mig igenom hela, men visst står det att svenska och tyska borgmästare och rådmän ska vara lika många. Och att gutarna skulle har kunnat riva muren och bränna staden i princip när de ville verkar ju också rimligt - hur kom det sig att de inte gjorde det om stad och mur var ett hot? Det är mycket man inte vet, liksom att det finns hur många tankar som helst som fortfarande är otänkta och så mycket som är så spännande. Har du några fler spännande lästips? Trevlig helg!

Hälsningar
Ulla


--- webmastern kommenterar ---

Hej Ulla!

Visst står det att det skall vara lika många tyskar som svenskar i städernas styrelse, men det uppmärksammas sällan och i stället påstår man att Visby var särskilt tyskt. I förbigående bara: Kalmar och Stockholm hade också stadsmur, har du någonsin hört...

Visby var inget hot - det är den enda slutsats som jag kommer fram till. Och när staden var ett hot, eller gjorde nåt dumt, så såg Republiken Gotland till att ordna det där, som 1362 och 1525.

Gillar du att läsa så kolla på Fornvännen - massvis av artiklar sen 1906, jag tror att jag har en kubikmeter text utskriven därifrån. Och vill du särskilt läsa om Gotland, kika också på Gotländskt Arkiv, förnämliga mängder text.

Hälsningar
/bernt

3) Hej Bernt!

Tack för lästips!

Tog en snabbtitt på både Fornvännen och Gotländskt arkiv och ser att det finns massor av intressant läsning. Bland allt annat som jag gillar med "Guteinfo" är alla upplysningar som är knutna till allt man hittar. Mycket läro- och tankerikt!

Hälsningar
Ulla


--- webmastern kommenterar ---

- Tackar!

4) Fråga kring 1288

Vet - eller tror - man något om huruvida Visby & allierade utsatte bönderna för terror eller sabotagehandlingar för att skada deras konkurrenskraft eller "produktionsmedel" i övrigt? Sådant lär ingå i krigföring...

/Olov

--- webmastern kommenterar ---

Man vet förstås att någon gute som ville göra affärer blev utkastad från Visby, och det sägs att borgarna hindrade någon att segla och prata med den svenske kungen, men för övrigt känner inte jag till några terrorhandlingar av Visby och deras allierade.

Det är förstås lätt att anta sådana emedan Visby bl a hade Lübeck bakom ryggen. Men å andra sidan så hade gutarna träffat ett avtal om evärdlig fred med tyskarna 1161, se Artlenburgprivilegiet, och, å andra sidan igen, så hade gutarna stöd av Svärdsorden som 1237 gått upp i Tyska orden, som bl a innehade Livland, södra delen av Estland och vid denna tid därtill hade fred med Novgorod. Det gotländska inbördeskriget 1288 var nog en regelrätt krutdurk, och det kunde ha tagit eld både här och var i länderna om det hela utvecklat sig felaktigt.

Man vet att ett slag i inbördeskriget 1288 stod ute i Sjonhem, som gutarna förlorade, men det är väl inte direkt en terrorhandling. Jag inbillar mig att visserligen kunde någon slags armé från Visby tåga ut och ställa till oreda, men det kunde å andra sidan gutarna också om de hade velat, varför båda parterna nog insåg att sådana handlingar hade föga utsikt att leda till något bestående. Däremot kan man tänka sig att enstaka vildhjärnor, ungefär som i dagens värld, lyckades mörda och förstöra, men att parterna skulle ha ägnat sig åt terrorverksamhet är svårt att tro. Däremot har de alldeles säkert funderat på sådant.

Jag antar vidare att du har stött på den egendomliga uppfattningen att ringmuren hade byggts starkare mot landsidan därför att borgarna ville ha det bästa skyddet mot gutarna. Det måste rimligtvis vara fel eftersom det förutsätter att gutarna inte hade några båtar. Och med detta vill jag påstå att terrorhandlingar från båda parterna var lätta att åstadkomma, och inte nödvändigtvis måste innebära att gutarna skulle anfalla murens starkaste del.

Det korta svaret på din fråga är alltså "nej, det vet man inte", men jag har försökt utveckla det hela lite och påstår därför att det därtill skulle ha varit dumt av parterna att göra det. Jag kan förstås ha fel, för krigföring är väl sällan logisk.

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Historia - för annat se Information