text bild karta   info, a-ö

Slaget i Mästerby 1361

Gotland | Mästerby socken | Historia
Slaget i Mästerby 1361
Slaget i Mästerby 1361 , foto Bernt Enderborg

Om slaget i Mästerby 1361 som uppfördes rekonstruerats utifrån arkeologiska fynd och därtill egna historiska spekulationer


Den 8 augusti 2012 var jag och såg hur man återuppförde slaget vid Mästerby 1361 i Mästerby änge. Det var överraskande många besökare och det var överraskande många krigare som deltog i själva slaget. Bilden ovan visar hur publiken tackar de återuppståndna soldaterna efter det spännande evenemanget.

På denna sida kommer jag att resonera lite om förutsättningarna och själva slaget. Det är inte på något sätt kritik mot evenemanget eller de slutsatser som slagfältsarkeologerna drar, men jag får det bara inte att stämma. Du får gärna säga emot mig genom att skicka en kommentar nedan. Och låt för allt i världen inte mina teorier hindra dig från att besöka det hela när det uppförs igen. Det är häftigt!



Det var en lång kö in till änget strax före klockan 2. Ett tips till hembygdsföreningen kan vara att man sätter upp en stor lapp där det står vad inträdet kostar så att man kan ha slantarna färdiga när man kommer, men det gick snabbt i alla fall.



Det är eldsjälen Maria Lingström vid pilen som har dragit igång det hela, om jag förstått allting rätt, genom ett projekt med slagfältsarkeologi där man har funnit tillräckligt med bevis för att konstatera att det verkligen har stått ett slag på platsen. Utifrån dessa fynd har slaget rekonstruerats, vilket alltså är vad som uppförs.



Det är emellertid den förträfflige professorn Dick Harrison som är konferencier, tror jag att han kallade det på Medeltidsdagen i Väte den 7/8 2013. Jag menar dock att han tar miste på några punkter när han beskriver slaget, vilket förstås inte har någon betydelse för upplevelsen.

Slaget i Mästerby 1361




Till höger på bilden ser du hur gutarnas infanteri (fotsoldater) inte släppte någon dansk eller tysk legoknekt över Ajmunds bro, som stavas Ajmunds bro på kartorna och ligger bara ett par kilometer söder om änget, medan gutarnas bågskyttar avvaktande ser på. Gutarnas strategi, sägs det, var helt sonika att hålla stånd vid Ajmunds tills de södra delarna av den gotländska krigshären anlände och kunde anfalla danskarna bakifrån, och skulle danskarna försöka gå över på något annat ställe skulle bågskyttarna se till att detta var kostsamt.


Gutarnas avvaktande bågskyttarna.

Dick Harrison säger att bakgrunden till slaget helt enkelt var att Valdemar Atterdag behövde pengar, dvs att han var någon slags storrövare (här kan du lära dig lite om Valdemar Atterdag). Och det är nog alldeles riktigt, allra helst som man i massgravarna utanför Visby har hittat pengar i en dansk/tysk ficka, slantar som är av så lågt värde/kvalitet att de inte ens var gångbara på Gotland.

Man har räknat ut att danskarna med sina tyska legoknektar var omkring 2.500 infanterister och en mindre antal kavallerister emedan det var svårt att transportera hästar på dåtidens skepp. Danskarnas hästar kallas förresten stridshästar, ett par hundra stycken kanske, medan man menar att gutarna bara hade små russ.



Ovan ser du en scen från en bildsten från 800-talet någon gång. Det är knappast ett russ han rider på, och det är svårt att förstå varför gutarna skulle använda små russ till strid när de sen många århundraden hade tillgång till större hästar. Det förefaller alltså mig fel att gutarna hade små russ medan danskarna och de tyska legoknektarna hade något som kallas stridshästar. Observera också gärna Kristi riddare, dvs jag inbillar mig att gutarna visste vad det var som kom, se också sidan om Några arnar eller riddaren på Väte kyrka halvannan mil från slagfältet. Jag tycker att det finns goda skäl anta att gutarna inte alls var dåligt utrustade, se därtill sidan 1361 -massgravar på solens berg där vi resonerar om detta (bläddra neråt på sidan tills du ser en glasmålning).

Dick Harrison säger, förmodligen lite förstärkt eftersom han är på Gotland (varför de förlorade), att gutarna var dåligt utrustade och ingalunda stridsvana medan dansken kom utrustade med den senaste stridstekniken, high tech, och därtill med stridsvana legoknektar.



Eftersom danskarna inte lyckades ta sig över Ajmunds bro hade deras spanare upptäckt att alldeles öster om bron kunde man ta sig framåt över den myr som bar också för hästar på grund av den torra sommaren (det är är arkeologernas slutsats, se sammanfattning under rubriken 'Detta hände' om vad de tror på Mästerby hembygdsförenings sida om museet); det var alltså mitt i högsommaren Atterdag kom, de landsteg den 24 juli men vi vet inte riktigt var (jag tror i Västergarn därför att vägen går nästan raka spåret upp till Ajmunds bro därifrån, det är bara en mil från hamnen i Västergarn till bron). På bilden ovan ser du danskarnas kavalleri bryta igenom de gutniska trupperna.

Arkeologerna har säkert en rimlig teori om vad som hände utifrån de fynd som gjorts, dvs att danskarna tog sig över myren, och kanske var det just jämt detta som hände, men det har ingen betydelse om danskarna tog sig över bron eller ute på myren. Det sägs på evenemanget att gutarna vann den första skärmytslingen med danskarna, dvs de tog sig inte över Ajmunds bro, men däremot när deras kavalleri brutit genom gutarnas här på den sanka delen av muren vände också gutarnas soldater och bågskyttar det hela ryggen varför de utgjorde plockpotatis för de stridsvana legoknektarna. De gutar som kämpade för friheten mot storrövaren Valdemar Atterdag förlorade alltså grundligt.



På bilden pucklar danskarna på de flyende gutarna.

- Vad gjorde Valdemar Atterdag på Gotland? Ganska länge har händelsen kallats brandskattning av Visby, men det var inte alls vad han gjorde, det är inte ens säkert att någon brandskattning av Visby 1361 överhuvudtaget skedde, utan han intog Gotland, ingenting annat. Måhända anser du att det gör väl detsamma, brandskattning eller inte, och därför skall vi räkna lite.

Samtida källor uppger att ca 1.800 gutar mördades av danskarna, och det stämmer bra enligt de arkeologer som grävde ut massgravarna vid det som kallas Korsbetningen i dag men på medeltiden låg det ett nunnekloster på platsen, Cisterciensernas Mons Solis (Solberget, badet tvärs över gatan kallas Solberga än i dag).

Men de 1.800 gutar som vilar i massgravarna är gutar från norra Gotland, generationen efter de som gjorde slavsylta av Birger Magnusson armé 1313 (om du vill kan du dra dig till minnes att du inte har hört ett enda knäpp om russ och dåligt utrustade skraltiga gubbar och ungdomar i detta slag där gutarna slog svearna). Gotland förefaller som krigsorganisation ha indelats i settingar (sjättedelar), se sidan om Gotlands organisation, som vi ännu arbetar på, och det är alltså 1.800 från Bro och Rute sätting som blev slagna och vilar vid korsbetningen.

Låt oss anta att det kom omkring 1.800 krigare från de norra sättingarna och att också de andra sättingarna hade ungefär lika stor armé, dvs sammanlagt 4.500 man vilket är just den siffra Dick Harrison uppgav på evenemanget. Förutom Visby, som inte deltog i slaget, så finns i nutid två lite större samhällen på norra Gotland, Slite och Lärbro, men ingendera av dessa fanns på medeltiden och eftersom södra Gotland var större, rikare och mera befolkat kan man utan vidare anta att de södra sättingarna innehöll minst 100 man till vardera, dvs den sammanlagda gutniska armén var omkring 4.900 man.

Det skall emellertid också tilläggas att gutarna var kraftigt decimerade på grund av digerdöden som i vart fall fanns på Gotland 1350, se gravstenen i Lärbro där ordet digerdöden nämns för första gången i historien. Hur mycket digerdöden påverkade mantalet i den gutniska armén vet vi inte, samtida källorna säger inte ett knäpp härom, men det är antagligt att det påverkade negativt.



Det hölls en liten gudstjänst efter slaget då vi hedrade minnet av de som slogs för sin frihet i Mästerby.

Om Valdemar Atterdags tyska legoknektar hade mött den samlade gutniska armén med nästan 5.000 man är det rent av troligt att de hade förlorat, mer än två gutar per dansk. Men en storrövare och mördare som Atterdag, hundens like, utsätter sig knappast för en sådan risk om han kan undvika det. Och det är också vad sägnerna om slaget säger: för det första, det hela genomfördes på rekordtid: den 24 juli landsteg han någonstans på den västra kusten och redan den 27 juli stod slaget utanför ringmuren i Visby, om vilket samtida källor säger att han slog ihjäl alldeles för många, och för det andra, så stod minst två slag i Mästerby - och de sättingar som slogs ihjäl på de två dagarna bör ha varit Hejde, Burs och Kräklinge sätting ty enligt sägnerna kom aldrig Hoburgs sätting fram.

Nu finns emellertid ett stenkors till som hänförs till kriget mot danskarna, dvs utöver det som står vid korsbetingen och det som står i Mästerby, strax förbi Mästerby kyrka mot Väte. Det tredje korset finns ungefär två mil söder om Ajmunds bro men mitt inne på en tomt så vi talar inte om var det står. Det ser ut så här:



Enligt de sägner som finns påstås att Atterdag hade sitt första nattläger på platsen och långt senare påstås det vara rest över en storman i trakten, men det finns inget som hindrar att karlarna från Hoburgs sätting ligger här (det är också möjligt att Burs sätting har marscherat denna väg).

- Nu, vad borde Valdemar Atterdag göra för att slippa möta den samlade gutniska armén?

Jo, han ser till att möta de olika sättingarna en och en, och det verkar vara precis vad som har hänt. Och jag tror att hans flotta ankrade i Västergarn för att det är närmast till Ajmunds bro, samlingsplatsen för de mellersta och södra sättingarna, ty han visste vad han sysslade med, något annat hade varit livsfarligt, och därtill finns sägner om att han har haft spioner på Gotland något år före 1361; i förbigående kan vi väl också fråga om det var då som Västergarn försvann som stadsbildning, se Västergarnsvallen.

Av ovanstående anledning tror jag att det är fel när det framställs som att gutarna hade dubbelt så många man på plats i Mästerby vid slaget, förhållandet bör rimligen ha varit tvärtom, dvs danskarna var dubbelt så många när de mötte de olika sättingarna en efter en. Det var därför danskarna vann kriget, och därtill på rekordtid, fyra dagar.

Och då kommer vi tillbaka till det jag påstod ovan, att det spelade ingen roll om danskarna tog sig över bron eller inte, eller om de tog sig fram över myren. Danskarna var dubbelt så många vid varje slag mot sättingarna, utom det utanför murarna i Visby då övertaget inte lika stort. Och när han mötte sättingarna i Mästerby var aldrig målet att vinna och få sättingen att kapitulera utan faktiskt att slå ihjäl så många som de nånsin kunde för att gutarna inte skulle kunna samla någon större armé; därför förföljdes de flyende över myren.

Det där visar sig också vid slaget utanför ringmuren, ty legoknektarna mördar så många de nånsin kan, så gott som allihop om vi tror på siffrorna om storleken av Gotlands armé. Ty Valdemar kan ju knappast ha vetat att det var hela armén från norra Gotland han mötte, han visste inte om det var både Bro och Rute sätting som stod uppställda, han kunde inte ha vetat om Kräklinge sätting fortfarande skulle komma. Det var därför som mördandet var så urskillningslöst, alla mördades. Det var därför folk i Fide skrev inuti kyrkan att han var en fähund och det är också därför de samtida krönikorna säger att han slog ihjäl alltför många.



Kom nu ihåg att ovanstående är spekulationer. Säg gärna emot mig, använd kommentar nedan, men använd helst inte argument som att experten den eller den säger si eller så. Tänk själv!

Det är ett intressant evenemang de uppför i Mästerby, Dick Harrison är utomordentligt kunnig och underhållande, besök alltså Mästerby.
/text och foto Bernt Enderborg

Mästerby

Mästerby socken Hitta Slaget i Mästerby 1361 på kartan, klicka här, där du också kan flytta resans startpunkt genom att dra i A:et. Du kan också skicka denna med epost till en vän, och därtill få en vägbeskrivning hem.

Mästerby socken är gulmarkerad på kartan, klicka på den och en karta över socknen med utflyktsmål visas.
"Slaget i Mästerby 1361" är en del av vår information om Historia på Gotland, som du kan få mer information om genom att klicka här.

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=2961

Stugor västra Gotland

2 bäddar - Bysen
3 bäddar - Blåhammar Uppe
3 bäddar - Lillstugan
4 bäddar - Skogs
4 bäddar - Kroks Tofta, Kastanjegården
4 bäddar - Blåhammar S
4 bäddar - Röda stugan
5 bäddar - Grytet
5 bäddar - Lyan
5 bäddar - Nästet
5 bäddar - Blåhammar N
5 bäddar - Ingenjörsvillan
6 bäddar - Strandänget Kovik
10 bäddar - Matsalen


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

1) Battle of Fjäle

Hej, hamnade mest av en slump på denna sida och fann den väldigt intressant. Jag har många tankar runt ämnet och jag försöker också komma ut och föreläsa lite om det hela. Därför skulle det vara väldigt intressant att få träffa Bernt Enderborg, gärna i Mästerby, och få diskutera det hela ur lite olika synvinklar. Alla andra är naturligtvis också mycket välkomna till Mästerby för fortsatta diskussioner. Vårt museum stänger sista augusti men det går bra att se allt, från Ajmunds över slagfältet till Grenskorset.

Välkomna!

Allan Lingström
Mästerby

--- webmastern kommenterar ---

Hej Allan!

Just nu är jag gräsligt förkyld, 29/8-2013, men jag kommer att kontakta dig nästa vecka.

Det skall tilläggas att jag har haft vägarna förbi museet några gånger eftersom jag hade tänkt uppmärksamma det på Guteinfo, men dessvärre har det varit stäng varenda gång.

/bernt

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Historia: länkar, karta - för annat se Information.
Mer om Mästerby: länkar, karta.

Guide till Gotland

Översikt, allmän information: Gotlands historia i årtal.

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.