text bild karta   info, a-ö

Gotlands organisation

Gotland | Historia
Gotlands organisation
Gotlands organisation, foto Bernt Enderborg

Hur Gotland styrdes för länge sen. Nuförtin är allt sånt förlagt till Visby varför de ekonomiska kriserna avlöser varandra.


Vi jobbar ännu på denna text eftersom mycket är oklart - det står ett och annat matnyttigt i alla fall.

Hur Gotland indelas


Gotland har mestadels under tidernas framfart styrts på ett vettigt sätt, förutom i nutid då nästan all makt koncentrerats till Visby. Det fanns ett högsta organ, Gutnaltinget, vars närmaste underavdelningar var tredingarna, som i sin tur var delade i två delar var, settingar (sjättingar), och dessa hade i sin tur de 20 tingen som underavdelningar. Om vi lite slarvigt säger att varje ting bestod av 100 enskilda gårdar så får vi inalles 2.000 gårdar på Gotland, vilket är en siffra som stämmer hyfsat (det förekommer olika uppgifter i litteraturen). Men riktigt vilka funktioner de olika instanserna haft genom årtusendena är däremot oklart.

1) Blotorganisation

Blotorganisationen, se under Gutnaltinget nedan, som väl bör vara någon slags religiös indelning nämner tre instanser.

2) Militär organisation

Någon militär organisation måste också ha funnits ty Gutalagen säger att envar som har fyllt 20 år är skyldig att sitta vakt, se Allmän värnplikt sen vikingatiden.

3) Politisk organisation

Den politiska organisation sammanfaller nog med Blotorganisationen, se nedan.

4) Rättslig organisation

Gutalagen räknar med fyra instanser för den rättsliga organisationen: gutnaltinget, tredingsting, sättingsting och vanliga ting.

Hur gamla dessa organisationer är vet vi inte. Men när det påstås att Gotland inte var en hel politisk organisation före medeltiden, ett land, brukar vi rekommendera en promenad någon kilometer på Tors borg. Kanhända Gotland som stat betraktat fanns redan vid tiden för Kristi födelse.

Organisationerna var i alla fall demokratiskt uppbyggda, dvs Gotland var väldigt länge, kanske ett par årtusenden, en demokratisk republik innan Valdemar Atterdag satte dansk hatt på gutarna genom Gotlands erövring 1361, vilket vi årligen firar på Medeltidsveckan i stället för 1161, 1288, 1313, 1362, 1403, 1524 eller 1525.

Domarna på Gotland


Varje ting leddes av en vald/utsedd domare från någon av gårdarna inom tinget. Huruvida denna hade bisittare, sakkunnigt folk och så där, är väl antagligt men inget vi säkert vet.

Såvitt går att begripa så följde domarna med upp i organisationsnivåerna, dvs Sättingstingens domare bestod av domarna från de ting som ingick i sättingen, Tredingstingen bestod av de två sättingarnas domare och Gutnaltinget bestod av alla domare på Gotland.

Ordföranden i Gutnaltinget kallades landsdomare, och måhända hade han lite mer makt än de andra såframt han ledde förhandlingarna och hade utslagsröst vid lika röstetal, 10-10, men härom vet vi inget ehuru det förefaller naturligt att anta.

När utländska makter träffade avtal eller ville något särskilt på Gotland så hände det, åtminstone lite längre fram i medeltiden, att de tillskrev domarna på Gotland, dvs förutom att vara högsta judiciella organ så var de också högsta politiska organ.

Gutnaltinget


Illustration Lotta IngelseGotlands högsta organ i förkristen tid var Gutnaltinget. I den blotorganisation som räknas upp i Gutasagan: "land alt. hafþi sir hoystu blotan miþ fulki. ellar hafþi huer þriþiungr. sir. En smeri þing hafþu mindri blotan meþ fileþi. matj. Oc mungati. sum haita suþnautar. þi et þair suþu allir saman", se Hult och högar.

Det är Gutnaltinget som kallas "land alt." ovan. Och sådana uttryck förekommer lite här och var i den samtidigt nedskrivna Gutalagen; det står inte Gutnaltinget på de enskilda ställena i Gutalagen där det högsta tinget avses utan "land alt, ting fyri alla lydi" och annat sånt.

Gutnaltinget var högsta politiska, lagstiftande och dömande instans - Montesquieu kan inte ha lärt något av Gotland.

Gutalagen säger (politik) om skatt att "om man måste skjuta samman skatt till landets tarv, då skall man göra det efter marktal, både av jord och lösöre, men ej av gjorda klenoder" (så gott som tvärtemot vad som gäller i dag, där ju arbete beskattas så att nästan blodvite uppstår). Vad landet tarvade avgjordes förstås av dessa högsta instans, Gutnaltinget.

Vidare sägs i Gutalagen (lagstiftande och dömande): "Det är ock överenskommet, att det är lag, som här är skrivet. Detta skola alla män hålla. Om några händelser kunna uppkomma, som ej finnas häri, då skola de avgöras genom domarnas tal. Och de skola svärja, att det är rätt gutarnas lag. Och sedan skall det skrivas här."

Sistnämnda stadgande visar med all önskvärd tydlighet att Gotland var en demokratisk republik. Är du intresserade av Gotlands historia så kommer du många gånger att stöta på begreppet "Bonderepubliken Gotland", vilket inte betyder nåt utan det som avses är ovanstående stadgande; det där med bönder drar man in bara för förklenandets skull.

Tredingarna


Gutasagan som skrevs vid pass 1220 låter meddela att de första som satte bo på Gotland var Havde och Vitastjärna. De fick tre barn: Guti, Graipr och Gunfiaun. Dessa tre sattes att styra varsin del av Gotland:

- Graipr - den norra delen: norþasta þriþiung, norra tredingen
- Guti - den mellersta delen: miþal þriþiung, mellantredingen
- Gunfiaun - den södra delen: sunnarsta þriþiung, Suder treding, Sudret

Det hör till sagodelen av Gutasagan, som annars har högt källvärde, och är alltså den mytologiska förklaringen till att Gotland delats i tre delar.

Illustration Lotta IngelseDet är bara ordet Sudret som används i dag om tredingarna - vi säger aldrig Nordret, Midret eller så. Men den härligt stockkonservativa kyrkan på Gotland använder fortfarande lite av den förkristna indelningen, och har alltid gjort. Från stiftets hemsida:

"På Gotland finns 42 församlingar indelade i 20 pastorat och tre kontrakt. Kontrakten på Gotland benämns treding; Nordertredingen, Medeltredingen och Sudertredingen. Indelningsenheten treding lever kvar sen förkristen tid och hade då betydelse i rätts- och förvaltningssammanhang".

Och det är nästan alldeles som den blotorganisation som också anges i Gutasagan, se ovan under Gutnaltinget, ty där anges Gotlands blotorganistion.

Så här var tredingarna indelade (från urkunder 1511 och 1618):

Norþasta þriþiung
- Rute setting
- Bro setting

Miþal þriþiung
- Kräklinge setting
- Hejde setting

Sunnarsta þriþiung
- Garde setting (på 1600-talet Burs setting)
- Hoburgs setting

Settingarna


Settingsindelningen är nog inte ursprunglig, men gammal nog för att finnas med i Gutalagen som ju nedtecknades i början av 1200-talet, där det enda som sägs uttryckligen om Settingsting är att det inte får utkräva högre böter än tre mark.

Vidare antar en och annan att då Gutalagen berättar att gutarna åtog sig att följa med "suia kunungi" på korståg så skulle man göra det med sju snäckor, varvid det förmodas att varje setting skulle utrusta varsitt krigsskepp och staden Visby ett. Yrwing antar, se Gotlands medeltid, KAI-Tryck Visby 1978, sid 83, av denna anledning samt att Gotlands tribut till sveariket var 60 mark silver att Settingsindelningen av Gotland har med anknytningen till sveariket att skaffa, vilket sannerligen är ett optimistiskt påstående ehuru settingarna mycket väl ha med krigsmaktens organisation på Gotland att göra, men det har inget med sveariket att skaffa eftersom det bara är önsketänkande.

Nåja, settingarna bestod av de olika tingen. Riktigt vilka ting som ingick i de olika settingarna har jag i skrivande stund inte klart för mig.

Tingen


Först skall sägas att Gotlands indelningen i ting är äldre än sockenindelningen - tingsindelningen var i kraft ända fram på 1700-talet och användes likaväl som sockenindelningen. Men det gäller att komma ihåg att tingsindelningen inte har något med socknarna att skaffa, trots att tingen ofta har sockennamn. De 20 tingen var med moderniserad stavning:

Bande ting, Bro ting, Burs ting, Bäls ting, Dede ting, Eke ting, Eksta ting, Endre ting, Forsa ting, Garde ting, Halla ting, Hablingbo ting, Hejde ting, Hemse ting, Hoburg ting, Kräklingbo ting, Lina ting, Lummelunds ting, Rute ting och Stenkumla ting.

Alla vet att 20 varken går att dela i tre eller sex delar varför några settingar och minst en treding har haft flera ting under sin domvärjo än andra. Men i vilka settingar de olika tingen hörde hemma vet jag inte i skrivande stund, men jag kommer att hitta det så småningom.

Lite att tänka på


Det är ju lätt för en nutida människa anta, om vi tänker oss ett rättsligt ärende, att spörsmålet först togs upp på tingen, och sen kunde man överklaga till följande instanser tills slutligen Gutnaltinget avgjorde det hela utan möjlighet att överklaga. Men vi har ingen anledning att anta detta och förmodligen gällde avtalsfrihet, dvs parterna kunde komma överens om i vilken instans det hela skulle avgöras. Och förmodligen kunde man också komma överens om huruvida domen kunde överklagas eller inte, alldeles som vi gör i våra dagars skiljedomstolar där parterna som bekant inte får överklaga domen.

Det sägs på ett ställe i Gutalagen ungefär att det där vet folk i trakten bäst vilket, om jag minns sätt, rör tvister om gränser i skog och mark, och då får man väl anta att Gutalagen utpekade det lokala tinget åtminstone som första instans. Men för övrigt finns inga bestämmelser om var ärendena skulle tas upp, om de kunde överklagas osv.

Ovanstående skriver jag bara för att indelningen ser ut att vara strikt organiserad, men hur det hela tillämpades vet vi ingenting om.

---
Fortsättning följer när andan faller på...
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=3099


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Översikt, allmän information: Gotlands historia i årtal.

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.