text bild karta   info, a-ö

Hamra kastal

Gotland | Kastaler
Hamra kastal
Hamra kastal, foto Bernt Enderborg

Gotlands största kastal


Ur Kastalbacken där ungarna förr åkte skidor, grävdes 2016 Gotlands största kastal fram. Kanske ingen sensation men nog så häftigt.

Hamra kastal

Hon mäter 14x11 meter, uppbyggd i skalmursteknik, ingen ingång i markplan, som kastaler inte har utan den finns först på andra våningen och har är ovanligt nog rundade hörn.

Hamra kastal

I dag återstår bottenvåningen, två rum, men murarna är väldigt tjocka och har uppenbarligen varit avsedda för att bära flera våningar; nischen i mitten av bilden är av senare datum än byggnadstiden.

För Kräklingbo kastal finns vittnesmål om att den har varit sju våningar hög, men riktigt så höga tror man nog inte att kastalerna har varit; man tycks räkna med en 15-20 meter sisådär. Den undre våningen har förmodligen tjänat som förråd, nästa våning sägs ha varit dagligstugan, latrin, kök och sånt, våningen ovanför kallades åtminstone i Kräklingbo för stenstugan för att folk bodde där och riktigt vad som fanns över detta är man mindre säker på - i Gothem tycks det ha funnits en våning för vaktmanskapet också - men se Kräklingbo kastal för lite mer av vad vi vet om kastalerna; och ta en glutt på Lau kastal också för där har man fortsatt att bygga ut.

Hamra kastal

Också Hamra kastal ligger inte särskilt långt från kyrkan, vilket är ett faktum vi måste förhålla oss till. Kräklingbo kastal var prästens tidigmedeltida bostad, det vet vi, men hur det är med de andra är inte säkert. I uppsatser och annat från Stockholms Universitet sägs att kyrkan, kastalerna och storgårdar hänger samman, dvs man tycks tro att det är en viss storgård som uppfört kyrkan och kanhända är kastalen på sina ställen vad som återstår av denna storgård, som man därtill tror har givit socknens sitt namn. Detta tycks man bara tro i Stockholm, där man också tror att kastalen i Stockholms slott från 1200-talet, kärntornet, var 25 meter högt.

Kalkugn vid Hamra kastal

Bilden visar resterna av en kalkugn.

Hamra kastal var större än det runda kärntornet Tre kronor i Stockholms slott, som hade samma diameter som Sundre kastal, 15 meter.

Kastalernas historia är väldigt svårt att krypa närmare. På Gotland finns som bekant flera sådana än på andra ställen i Norden men riktigt varför vet ingen säkert.

Spekulationer

Lite kan man väl spekulera i alla fall. Om vi antar att kastalerna varit de tidigmedeltida prästernas bostad, som i Kräklingbo och Lau, så kan man fråga sig varför prästen, eller kyrkan, behövde sig ett sjuknävelens försvarstorn.

Först kan vi för roligt säga att kristendomen kanske inte var allmänt godtagen då kastalerna uppfördes, dvs prästen behövde fysiskt skydd från arga hedningar, den första kyrkan brändes ju, se En nedbränd kyrka, ungefär som trögtänkt folk bränner flyktingboende i dag, och folk ville bränna den andra, se Peters kyrka. Men jag tror att kristendomen var så pass omfattande bland folk då kastalerna uppfördes att det inte vara någon hundhedning som vågade sig på prästerna då det begav sig, eller kanske går Gutalagen så långt tillbaka i tiden för vissa saker att dess första paragraf, som stadgar kristendom, redan var i kraft då kastalerna uppfördes.

Vill man ha en mera världslig, och troligare, förklaring så kanske bl a socknens tionde behövde skyddas från mindre nogräknat folk.

Tiondet på Gotland delades, som på så många andra ställen i tre delar, vilket regleras i Gutalagen: en del till prästen (lön), en del till sockenmännen (för att hjälpa fattiga) och en del till kyrkan (byggnadsfond), se Dick Harrison i Svd - En historia om tionde.

Hur skulle man nu tryggt förvara detta tionde, som bör ha varit en ordentlig hög med t ex säd (från senare tid har vi kvar Tiondeladan i Hablingbo). Svaret var kanske i en för ändamålet uppförd byggnad, dvs prästbostaden, försvarstornet, kastalen, allra helst som prästen hade att ta hand om minst sitt eget och kyrkans tionde, och kanske också de fattigas, som någon måste hålla reda på och dela ut.

Och en sak till som förbryllar är det här med fornborgar, se spekulationerna på sidan om Kräklingbo kastal. Vissa fornborgar användes för att hålla vakt över havet, se t ex Herrgårdsklint, som stadgas i Gutalagen, se också Allmän värnplikt sen vikingatiden.

Kulturarvets dag 2017 talade jag vid Öja kastal med en bonde från trakten och frågade om det skulle ha varit möjligt att se havet från toppen av kastalen om den var fyra, fem våningar hög. "Inga problem", sa han, i alla fall åt öster. Då vet vi det, och vi vet också att det finns en plats i Vamlingbo som kallas Kastelle varför det antagligen har stått en kastal där, och varifrån vars topp man lätt kunde se ut över havet i väster; den ligger nästan en kilometer från en vik vars namn intressant nog är "Snäckhusviken". En snäcka är ett slags krigsskepp, se Snäckänge i Norrlanda och Natur- och kulturstigen i Burs (station 5).

Kastaler var nog någon sorts kombinationsbyggnader: försvarstorn, skyddat förråd, prästbostad och utsiktstorn (det är ungefär en km från kastalen i Hamra till havet i öster, fast vi säger sjön, en km till sjön i öst, ein killometa ti sjöen ei austa).
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=3907


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.