text bild karta   info, a-ö

Kastaler och organisation

Gotland | Kräklingbo socken | Kastaler
Kastaler och organisation
Kastaler och organisation, foto Bernt Enderborg

Spekulation om hur vi kan se tiderna


Inledning

Ofta ställer man sig frågan varför saker och ting finns där dom gör och till vad nytta de kan tänkas ha varit. Vad gäller fornborgar och kastaler finns några gåtor, som t ex att Gotlands nära 100 fornborgar verkar ha upphört att användas på 1000-talet, och strax därefter började man bygga kastaler. Varför då?

På denna sida kopplar jag ihop olika tiders försvarsanläggningar och samhällsutvecklingen från århundradena kring Kristi födelse fram till 1100-talet, dvs att Gotland blev mer och mer organiserat och att försvaret med tillhörande anläggningar ordnades efter detta. Och det kanske är ganska lätt att se.

Anläggningarna till exemplet

Bilden överst visar en vallgrav och kanten av en fornborg om 90x75 meter, i en snårskog 150 meter ostsydost om Kräklingbo kyrka. Borgen är en rejäl med dubbla vallgravar, 3-4 meter breda och 1,5 meter djupa. Men den ligger underligt till ty kyrkan och Prästgården ligger på en liten backe och det är strax under denna som fornborgen ligger i det nordvästra hörnet av en myrbit som bl a hyser den å som kommer uppifrån Nygårdsmyr och ändar i Histilles (på sidan om fornborgen vid Tings backe antar jag att den har använts för transporter till havet). Det är lätt att hitta borgen. Kör halvvägs ner på vägen som heter Prästbacken och gå tio meter ut i skogen på vänster hand.

Kämpgrav i Kräklingbo

Hundra meter öster om fornborgen ligger på en backe en kämpgrav, en forntida husgrund, om 35x15 meter, skäligen stor, och en till av samma storlek ligger strax bredvid men den är svårare att se, dvs det har bott folk just där sen Kristi födelse, ungefär; trädet längst till vänster på bilden står i kämpgravens mur. Och kommer man till Kräklingbo vägen från Ala så kan man inte undgå att se rösen längs vägkanterna och på samma sätt är det om man fortsätter på bergskammen ut mot Rågåkre, rösen och gravar från bronsålder överallt, nästan 20 stora rösen och över 200 fornlämningar, dvs det har bott folk i trakterna obotligt länge, ända från stenåldern.

Torsburgen
Foto Björn Pettersson

Sveriges största fornborg, Tors borg, eller Torsburgen som det sägs, ligger blott ett par km sydöst om kyrkan och fornborgen ovan. Den är så stor att det ibland sägs att den var avsedd att skydda hela Gotlands befolkning.

Kastalen i Kräklingbo

Tio meter söder om kyrkan återfinns ruiner av en kastal som byggdes på 1100-talet någon gång, se Kräklingbo kastal (läs gärna sidan för vi vet en massa om just denna kastal vi inte vet om andra, t ex att prästen bodde där).

Samhällsutvecklingen

Vi vet tvärsäkert att senast på 1200-talet var Gotland i sin helhet organiserat, delat i tredjedelar, settingar och ting, eftersom Gutalagen säger detta och den är nedtecknad vid pass 1220. Men organiserandet sträcker sig längre tillbaka i tiden, riktigt hur långt vet vi dock inte. Vi brukar säga att man kan gå en km på muren på Tors borg och sen fråga sig om Gotland var organiserat - den började byggas på 200-talet.

Fornborgen nedanför Kräklingbo kyrka och kämpgraven är varken undersökta eller daterade men det brukar antas att sådana härrör från tiderna omkring Kristi födelse.

Någon gång måste det ha bestämts på ett sätt som var godtagbart för alla hur Gotland skulle organiseras med gemensam lag och gemensamt försvar. Vi kan anta att fornborgen nedanför kyrkan och kämpgraven är äldst - folk i trakten - stammen, släkten eller så - ansåg sig behöva ett gemensamt försvar, t ex ombanditer från andra trakter på Gotland var på rövartåg. Det kanske är därför det är så gott om fornborgar på Gotland, 100 stycken brukar man räkna med, dvs Gotland hade inte gemensamma lagar, organisation och sånt på den tiden varför folk försvarade sig i mindre enheter. Något större gemensamt försvar behövdes helt enkelt inte ty fiender utifrån havet förekom nog inte.

Några århundraden framåt i tiden kan somliga fornborgar ha haft andra syften än försvar, t ex som uppsamlingsplats för exportgods eller vakthållning som Herrgårdssklint en km sydöst om Torsburgen, som nog byggdes under folkvandringstid, dvs när det fanns anledning att hålla vakt över havet.

Tors borg nedan är avsedd för något större än bara det lokala samhället.

Tors borg
Muren på bara ena sidan av Tors borg är två km lång

Det går inte att försvara sig i en så stor fornborg som Torsburgen om man bara var ett par hundra man utan det måste till fler, varför det kan antas att folk organiserat sig i större skala, låt sägs att en 10-20 socknar hade Torsburgen som sin hemmaborg.

Kräklingbo kastal
Ruiner efter Kräklingbo kastal, försvarstorn och prästgård, byggd på 1100-talet

Nästa steg i samhällsutvecklingen, gemensamt försvar för hela Gotland, skulle kastalerna kunna visa. Vi vet genom utgrävningar i Tors borg att någon gång på 1000-talet upphörde förbättringarna. Den användes säkert en tid till, men detta sorts försvar, delar av Gotland, kom förmodligen till korta varför man inte byggde vidare.

Och det är nu i tiden, 1100-talet, som det började byggas kastaler. Om försvaret med fornborgar inte längre användes så kanske man hivade in ungar och klänningar i kastalen, samlade försvaret i större avdelningar, t ex settingar (en setting = en sjättedel av Gotland), om det inte hade utlysts allmän mobilisering som 1361, och tågade rakt mot fienden i stället för att ta skydd i en fornborg. Men till att tåga rakt mot en fiendearmé behövs ännu mer folk än att sköta försvaret inifrån en gigantisk fornborg som Tors borg, dvs man försvarade borgen och gjorde utfall, eller möjligen någon sorts gerillakrigsföring men mindre avdelningar som försökte decimera eller jaga iväg de som anföll.

Det finns strax under 15 kastaler på Gotland, men vi vet också att tornen på många kyrkor var försvarstorn, precis som vi fortfarande kan se i Bunge, Norrlanda, Ala, När och på flera ställen. Brunius antog att alla kyrktorn var försvarstorn, se Medeltidens försvarsverk.

Utledning

Samhällsutvecklingen, dvs att folk organiserade sig i allt större enheter för försvar mot allt större anfall är väl antagligt, och någon gång måste ju den organisation som återfinns i Gutalagen ha införts - det kan ju inte bara ha hampat sig så - varför jag har spekulerat om att det kanske är detta du kan se först vid fornborgen nerför kyrkan i Kräklingbo, sen på Tors borg och sen tillbaka till kastalen vid kyrkan.

- Så var det kanske...
/text och foto Bernt Enderborg
Kräklingbo socken

Kastaler och organisation

kartan. Flytta startpunkt genom att dra i A:et, närmaste väg till tätorter från målet, skicka länk via epost.

Kräklingbo socken

är markerad på kartan, klicka och socknen med utflyktsmål visas.

Kastaler och organisation är en del av information om Kastaler på Gotland, som du kan få mer information om genom att klicka här.

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=3909

Stugor östra Gotland

2 bäddar - Solstugan
2 bäddar - Rum i Sjonhem
4 bäddar - Kalkstenshuset
4 bäddar - Lövängen
4 bäddar - Bulhus 1
4 bäddar - Bulhus 2
4 bäddar - Campingstuga
4 bäddar - Combistuga
4 bäddar - Präriehuset
4 bäddar - Rum i Sjonhem
4 bäddar - kalkstenshus
5 bäddar - Familjestuga 1
5 bäddar - Familjestuga 2
6 bäddar - Ljugarn
6 bäddar - Kräklingbo
6 bäddar - Flygeln
6 bäddar - Nunneborgen
8 bäddar - Bastun
10 bäddar - Skolan
12 bäddar - Prästgården


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.