text bild karta   info, a-ö

Kräklingbo kastal

Gotland | Kräklingbo socken | Kastaler
Kräklingbo kastal
Kräklingbo kastal, foto Bernt Enderborg

Några svar på gåtorna


Tio meter söder om tornet på Kräklingbo medeltida kyrka finns grundmurarna kvar av den höga kastal som en gång stod där. Det är egentligen ingenting att se, relativt sett, ty Gotland har åtminstone ett par tusen långt äldre ruiner av byggnader att se och därtill ett dussin mer bevarande kastaler. Men vi vet nåt om denna kastal som vi inte tvärsäkert vet om alla de andra, såvitt man inte kikar på kastalen i Lau.

Kräklingbo kastal

Det är bara denna upphöjning kvar av Kräklingbo kastal med någon liten murrest i öster; kortet är taget rakt från norr. Själva kastalen revs på 1700-talet och det är bostaden på dagens prästgård i bakgrunden, som i sin helhet består av fem byggnader; somt av byggnadsstenen i uthusen kommer från den rivna kastalen.

Kräklingbo kastal

Denna sten ligger på muren och har väl varit till hjälp då kyrkan byggdes en gång i världen.

Det vi vet om kastalen i Kräklingbo är att den har varit bebodd. Nils Lithberg säger i RIG - Kulturhistorisk tidskrift 1932 1:2, Borgar och kastaler (uppsatsen börjar på sid 65) - att när en dansk historieforskare 1753 besökte Gotland så talade han om att det bredvid kyrkan stod ett gammalt högt torn liksom vid Gammelgarn och Gothem (kom ihåg det där, att de tre kastalerna är jämförbara). Lithberg berättar att det i Göran Wallins efterlämnade anteckningar finns uppgifter om kastalen, dvs den dåtida prästgården, att det i översta rummet, Stenstugan, finns namn inristade i två fönster och på spisarna (det är en Klingvall som har hjälpt Wallin), bl a från prästsläkten som bodde där men också folk som Strelow, som skrev den Guthilandiske krönikan 1633, och några andra av intresse för släktforskare (Kræklingius, Lutteman, Salmonius, Ahlrot, Hoffman, Rasmusson, Laurentii, Gardeus, Neogard, Klingvall). I denna anteckning står också att byggnaden i Kräklingbo "kallas Castellet är 7 wåningar högt och dylika Castell stå uti Gothem och Läderbro".

Nu vet vi lite mer. Översta våningen kallades stenstugan, våningen under Dagligstugan (andra våningen där såväl ingång som avträde fanns, se Kruttornet - det fanns spisar i båda våningsplanen (Lithberg säger att det nog var sådana spisar som ännu finns kvar i Burmeisterska huset i Visby, våningen nederst var förråd, se Kulturarvets dag - 2017.

Kräklingbo kastal

En annan sten som ligger ovanpå den ruinerade kastalens murar. Jag vet inte vad den har tjänat för syfte, någon sorts kvarn kanske.

I Lithbergs uppsats har vi alltså en beskrivning av en kastal som vi vet har varit bebodd av socknens präst, och det nämns att kastalerna i Gammelgarn, se kyrkan, Gothem, se kastalen och Lärbro, se kyrkan (Lädebro) var alldeles likadana.

Gothem kastal

Den här bilden kommer från Lithbergs uppsats 1932. Det är Gothems kastal och den är ett träsnitt efter en teckning av P A Säve, publicerad 1855, ett namn som är alla Gotlandsintresserade bekant.

Om det nu stämmer så var alltså kastalen bostad åt prästen en gång i tidsens mörker. Lithberg säger att Säve visat Gothem kastal utan det översta taket för att framhäva försvarsanläggningen, dvs att det också fanns en inre mur längst upp, skytteomgång. Det sägs också att det var slaget ett stenvalv över den inre muren, något som Lithberg säger vara förfärdigat senare och som förmodligen ledde till att kastalen rasade ihop.

Kastalen i Lärbro
Kastalen i Lärbro alldeles bredvid kyrkan.

Lithberg går igenom de andra ovannämnda kastalerna. Vad han säger om den i Lärbro är intressant, nämligen att då kyrktornet den 19 december 1679 blåste ner så gjorde man om kastalen till ett klocktorn, varav de stora fönstren längst upp, och att det skulle ha funnits en någon slags byggnad söder om kastalen varifrån en trappa ledde in i kastalen. Dagens ingång på andra våningen finns, som du ser, på kastalens östra sida.

Han gör också en utblick på kontinenten och nämner t ex Habsburgarnas slott, som från början var en kastal, bild finns i Lithbergs uppsats, och säger att kontinentens kastaler började uppföras i mitten av 1000-talet - de gotländska är alltså något senare men ingalunda mindre.

Nu har vi några användningsområden för kastaler under tidernas oförtrutna framfart: förråd, bostad och försvarstorn, men riktigt varför man ansågs sig behöva så många jättelika försvarstorn på Gotland är en bra fråga som man kan spekulera om, ty det finns fler kastaler på Gotland än annorstädesstans i Norden. Spekulationer om Gotlands utveckling, organisation, och försvarsanläggningar finns på sidan om Kastaler och organisation.
/text och foto Bernt Enderborg
Kräklingbo socken

Kräklingbo kastal

kartan. Flytta startpunkt genom att dra i A:et, närmaste väg till tätorter från målet, skicka länk via epost.

Kräklingbo socken

är markerad på kartan, klicka och socknen med utflyktsmål visas.

Kräklingbo kastal är en del av information om Kastaler på Gotland, som du kan få mer information om genom att klicka här.

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=3906

Stugor östra Gotland

2 bäddar - Solstugan
2 bäddar - Rum i Sjonhem
4 bäddar - Kalkstenshuset
4 bäddar - Lövängen
4 bäddar - Bulhus 1
4 bäddar - Bulhus 2
4 bäddar - Campingstuga
4 bäddar - Combistuga
4 bäddar - Präriehuset
4 bäddar - Rum i Sjonhem
4 bäddar - kalkstenshus
5 bäddar - Familjestuga 1
5 bäddar - Familjestuga 2
6 bäddar - Ljugarn
6 bäddar - Kräklingbo
6 bäddar - Flygeln
6 bäddar - Nunneborgen
8 bäddar - Bastun
10 bäddar - Skolan
12 bäddar - Prästgården


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.