text bild karta   info, a-ö

16) Peters kyrka

Gotland | Gutasagan
16) Peters kyrka
16) Peters kyrka, foto Bernt Enderborg

Den första kristna kyrkan som inte brändes ner


Ur Gutasagan

þa eptir þan tima war blotan j wj þar gierþi kirchiu aþra. þa samu kirchiu wildi land oc brenna þa for hann sielfr wp a. kirchiu. þa. oc segþi. wilin ir brenna þa sculin ir brenna mik meþ kirciu þissi

hann war ricr sielfr oc ricasca manz dotur hafþi hann sum hit liccair sniellj boandi þar sum kallar stainkirchiu hann reþ mest vm þan tima hann halp borairj magi sinum Oc segþi so herþin ai brenna mann ella kirchiu hanns þy et han standr i wi. firj niþan clintu.

miþ þy ficc þaun kirchia standa obrend han war sett þar miþ aldra helguna namnj innan þan staþ sum nu kallar petrs kirchiu. han war fyrsti kirchia j gutlandi sum standa ficc

Den vanliga översättningen

"Någon tid därefter var det blot i Vi. Där lät han bygga en andra kyrka. Denna kyrka ville landet (alltinget) också bränna. Då klev han själv upp på kyrkan sade: 'Vill Ni bränna den, så får Ni bränna mig tillsammans med kyrkan.'

Han var själv en mäktig man och han var gift med dottern till en av de allra mäktigaste, som hette Likkair den vise och som bodde på den plats, som heter Stenkyrka. Han hade mest att säga till om på den tiden och han hjälpte Botair sin måg. Och han sade så: "Låt bli att bränna mannen och hans kyrka, för den är byggd i Vi, nedanför Klinten."

Så fick denna kyrka stå obränd. Den var byggd där i alla helgons namn inom det rum, där nu S:t Peters kyrka står. Det var den första kyrkan på Gutland som fick stå kvar."

Kommentar

Botair gav alltså inte upp efter att den första kyrkan han byggde i Vall blev nedbränd i enlighet med Alltingets beslut, kanske var det en oresonlig präst han hade fört hem från främmande land, se Marias altare.

Man skall förmodligen förstå texten som så att Alltinget hade bränt ner Botairs andra kyrka också om inte hans rike svärfar, kanske landsdomare, hade stöttat honom. Ty Likkair, svärfarn, säger ordagrant att man "ej skulle bränna mannen eller hans kyrka eftersom den står i wi." Och det där ordet "wi" eller "vi" är ett problem, ty sanningssökande allvarsmän påstår att så kallades heliga platser samt att det var på sådana ställen som folket offrade, dyrkade eller vad de nu hade för sig, se blot.

Och detta är också vad Gutasagan säger om förkristen kult: "Troþu menn a hult. oc a hauga. wi. oc. stafgarþa. oc a haiþin guþ" - trodde man på hult och högar, vi och stavgårdar - fyra problemord - och en heden gud. Den samtidigt nedtecknade Gutalagen innehåller därtill ett förbud: "Ingen må åkalla hult eller högar eller hedniska gudar, helgedomar eller stavgårdar" (obs att det står ingenting om "wi" i Gutalagen).

Det är bara det att Likkairs argument blir mer än underligt om Botair byggde sin andra kyrka på en redan helig plats. Om folket samlades och utövade sin hedniska religion på platsen, så är det helt otroligt att Botair skulle ha fått bygga en kristen kyrka just där, allra helst som man brände den första som låg långt ute i skogen. Man kan i och för sig invända att folk fordom inte vara så noga, trosfrihet rådde och folk kunde hålla på med vad faderullan de ville så länge de inte störde andra. Men hade i så fall den första kyrkan blivit nedbränd?

Undertecknad kan därför inte tro att ett "wi" skulle vara någon helig plats, helgedom eller liknande, åtminstone inte på Gotland, snarare borde det betyda allmän plats eller så. Men det är inte gott att veta, jag har aldrig sett någon förklaring på varför "wi" skulle vara en helig plats utan bara påståendet om att det är så.

Argumentet om att varken mannen eller hans kyrka skall brännas eftersom den står i "wi" (eller ett wi) måste rimligtvis röra något annat än en helig plats, ty det är väl inte troligt att det skulle ges tillåtelse till en muslimsk helgedom inuti Peterskyrkan i Rom (för att ta ett dramatisk exempel).

Men om vi antar att Wi verkligen är Visby - en frihamn där alla människor på jorden enligt de gamla lagarna hade rätt till att få gutarnas skydd för att kunna bedriva sin handel i fred (se Visby stadslag) - så går Likkairs argument möjligen att förstå. Ordet "wi" i platsbestämningen av var den första kyrkan som blev kvar på Gotland, har alltså inget med det påstått kultiska ordet "wi" att göra.

Likkairs argument är nog att den kyrka som Botair har byggt står på ett ställe där allting får lov att finnas i enlighet med de gamla lagarna, eller svurna frederna, nämligen frihamnen i Visby, varför den inte kan brännas ner utan att bryta mot detta (se också Chocolat).

Likkairs platsbestämning av kyrkan i texten innehåller förresten en sorts lustifikation - eller vad det kan vara - ty originalet säger ju: "han standr i wi. firj niþan clintu" - den står i wi, nedanför klinten. Någon mening längre fram i texten sägs att kyrkan stod där Peters kyrka nu står. Petrus blev ju namngiven av Jesus och hans namn betyder "klippan", han skulle vara en klippa för sitt folk, alldeles som långt senare Petrus Hardings i Vall. En klint är förstås alldeles samma sak som en klippa. Kanske behöver vi tillägga att den som nedtecknade Gutasagan förstås kunde latin. Här är förresten ett annat förslag på var denna kyrka kan tänkas ha stått.

Likkair är en historisk person på riktigt, se Lichnat ei Stainkörke, och därtill framträdande i hela Sveriges historia. Det antas förresten allmänt att Gotland antog kristendomen som statsreligion någon gång under den senare delen av 1100-talet, vilket alltså därmed gott kan vara Lichnats verk; obs också att han förhandlade fram Artlenburgprivilegiet 1161, som rent av kan sägas vara grunden för hela Hansan.

Fotot ovan visar en av ruiner som återfinns på platsen där de flesta tror att Botair byggde sin andra kyrka, se S:t Hans och S:t Per.

Inskickade kommentarer

Nanni, som inte vill skylta med hela sitt namn, säger att: "kommentaren att den andra kyrkan inte fick brännas då den stod i Vi, behöver inte alls betyda att "Vi" inte betecknar en helig plats, utan lika gärna tvärtom att platsen var så helig att dråp inte var tillåtet där. Jämför med det nutida begreppet "kyrkofrid'!".

Jag frågade om vi fick använda kommentaren och sa: "Själv tror jag dock inte att platsen var helig. Visby var en frihamn för alla i Dede ting, där Botair bodde, och han hade rätt att bygga vad han ville där i enlighet med just jämt fridsbestämmelser. Men det gör inte platsen helig för det."

Vi fick använda kommentaren och Nanni sa också: "Visbyområdet var möjligen en frihandelsplats under en senare period (det beror lite på vad du menar med frihandel) men vad gäller Botairs tid under 1000-talet (det bör ha handlat om början av 1000-talet, den kyrka under S:t Hans som anses kunna vara efterföljare i sten till Botairs Allhelgonakyrka av trä är tidigast från senare delen av 1000-talet) vet vi faktiskt ingenting om de rättsliga förhållandena i området - eller handelns organisation och utbredning, för den delen. Att "vi" står för en helig plats är allmänt accepterat inom såväl arkeologi som ortnamnsforskning och vill man argumentera mot det måste man nog ha väldigt tydliga belägg för något annat att anföra. Eftersom så många tecken tyder på att den interna sociala hierarkin var lika utpräglad på Gotland som på andra ställen, och en överordnad rättslig organisation uppenbarligen funnits, är det knappast troligt att Visby skulle varit en "frizon" i den bemärkelsen att vem som helst fick göra vad som helst där.

Om Botair fick hållas pga platsens helighet, sin egen auktoritet som gotländsk aristokrat, eller svärfaderns ledarposition må dock vara osagt, "kyrkofriden" var bara ett motförslag från min sida. Ingenting vad gäller vare sig Gutasagan, -lagen, eller de gotländska förhållandena under för- och protohistorisk tid kan tas för självklart och mycket kommer vara lämnat åt spekulation även i framtiden - vilket ju också är bra, eftersom det ger utrymme för fortsatt diskussion och intresse."

Vi på guteinfo kan förstås inte säkert avgöra varför Gutnaltinget (Alltinget) inte brände ner också kyrkan i wi. Den åtskillnad som Nanni gör mellan helig plats och att platsen var så helig att dråp inte var tillåtet där, kan väl i förstone framstå som rent hårklyveri.

Men om man tänker sig att "wi" betecknar en helig plats, så innebär förstås Botairs byggande av en kyrka för en främmande religion ett oerhört tilltag, ett brott mot alla tänkbara regler som finns (det är därför jag ovan skriver om en muslimsk helgedom inuti Peterskyrkan i Rom). Såväl kyrkan som Botair skulle, om platsen varit helig, rimligtvis ha blivit brända direkt.

Om vi i stället antar att själva platsen genom överenskommelser var utrustat med vissa egenskaper, t ex någon sorts fridsområde, så att man inte fick slå ihjäl varandra där, så påverkar det nog själva saken ganska lite. Problemets kärna är därvid att man aldrig får slå ihjäl någon, oavsett om platsen är helig eller utrustad med vissa egenskaper. Om någon mördas i någon frid (tid eller plats) så straffas det hårdare, mera böter. Jag inbillar mig emellertid att detta knappast skulle ha påverkat de arga hedningar som ville bränna såväl kyrkan som Botair själv. Man kan i och för sig säga att ett sådant brott mot friden renderade landsförvisning eller liknande, men det finns inget som helst stöd för att detta straff någonsin har förekommit på Gotland.

Enligt undertecknad blir alltså Liccairs argument begripligt först om man tänker sig att det var ett frihandelsområde, ty då är det korkat på riktigt att börja bränna saker.

Vi tackar

Vi tackar Nanni för hennes kommentar: Tack Nanni! Du är välkommen att fortsätta argumentationen när du vill. Alla andra är förstås också välkomna.

Men använd helst inte argument som "allmänt accepterat inom såväl arkeologi som ortnamnsforskning". Har folk andra åsikter än jag själv så är det antingen dumt eller fel. Det betyder förstås inte att jag inte kan ändra mig.
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=2743


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.