text bild karta   info, a-ö

Marias altare

Gotland | Hangvar socken | Kuriosa
Marias altare
Marias altare, foto Bernt Enderborg

Gotlands kristnande


I en och annan kyrka står Mariaaltaret kvar på ursprunglig plats, vanligen till vänster om triumfbågen, på norrsidan - på högra sidan stod S:t Olof. Kortet ovan är från Elinghems kyrkoruin. Om du besöker ruinen och vrider huvudet några grader åt höger så står också S:t Olofs altare på plats. Här har alltså katolska präster mässat, svängt sina rökelsekar och dragit av de vanliga troll- och skyddsformlerna på latin.

Det ser inte ut som hade man relikgömmor i dessa sidoaltaren, sådant fanns säkert i huvudaltaret längst fram i koret. Någon benstump av något helgon, en träflisa från korset och annat sånt kan tänka.

Ruinen vid Elinghem står förresten i en rund kyrkogård, särdeles ovanligt, måhända har den tjänat försvarsborg någon gång i tidens töcken, men det kanske kyrkan också fungerade som.

I boken om Vikingaåret läser jag att S:ta Maria nog fick överta en del av den gamla Frejas roll. Varifrån man har inhämtat denna uppgift är oklart, också riktigt vad de menar, men alldeles omöjligt kan väl inte heller det vara. Man kan förstås tänka sig att människors fromhetsönskan bytte objekt men så att säga ändamålet med Freja var nog annorlunda än den outsägligt kyska Maria, som ju till och med blev havande på något heligt vis.

Hur Kristendomen kom till Gotland

Om hur Kristendomen kom till Gotland kan man förresten få en liten upplysning om från de isländska sagorna, som jag personligen inte tycker att man bör använda i Gotlands historia men som i både tid och otid åberopas av stora förståsigpåare. Det finns nämligen i Islands historia en Thangbrand, som uppträder i flera sagor, och som skickades till Island av Olov Tryggvason. Thangbrand lyckades omvända ganska många, också högt uppsatta personer. Anno 999 for han från Island och efterlämnade en ansenligt skara hängivna anhängare. En av dem var Hjalti Skeggjason, som en vacker dag på det isländska Alltinget tog sig för att deklamera:

'Vilkat god geya,
grey þykkiumk Freyja.'

Alf Henriksson som berättar detta i sin Isländsk historia säger att det betyder ungefär:

Inget ont om gud vill jag säga.
En hynda tycks mig Freja.

De isländska sagorna används ju ofta, allra helst vad gäller Asatron och beskrivningar av de gutniska bildstenarna, men dock aldrig beträffande kristendomen och hur den kom till Gotland. Ty i de isländska sagorna sägs att den förste som predikade kristendom på Island var Thorvaldr Kodransson, som nydöpt kom hem från Tyskland och förde med sig en mild präst vid namn Fredrik. Jämför med vad Vår Krönika (Gutasagan) säger - de tog hem präster.

Det förefaller alltså undertecknad inte ha varit möjligt att byta Freja och Maria som tillbedjansobjekt. Övergången från Asatro till kristendom bör ha varit ett ordentligt tankearbete, stora skillnader.

Nåja. Mariaaltaren finns fortfarande kvar i några kyrkor på Gotland, somliga har förstås förstörts, men det i Elinghem står orört kvar i ruinen där folk ännu i dag håller gudstjänster och sånt. Maria dyrkas ju inte särskilt i våra tiders religion men det kan väl envar få göra om så önskas.
/text och foto Bernt Enderborg
Hangvar socken

Marias altare

kartan. Flytta startpunkt genom att dra i A:et, närmaste väg till tätorter från målet, skicka länk via epost.

Hangvar socken

är markerad på kartan, klicka och socknen med utflyktsmål visas.

Marias altare är en del av information om Kuriosa på Gotland, som du kan få mer information om genom att klicka här.

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=3107

Stugor västra Gotland

2 bäddar - Bysen
3 bäddar - Blåhammar Uppe
3 bäddar - Lillstugan
4 bäddar - Skogs
4 bäddar - Kroks Tofta, Kastanjegården
4 bäddar - Blåhammar S
4 bäddar - Röda stugan
5 bäddar - Grytet
5 bäddar - Lyan
5 bäddar - Nästet
5 bäddar - Blåhammar N
5 bäddar - Ingenjörsvillan
6 bäddar - Strandänget Kovik
10 bäddar - Matsalen


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.