text bild karta   info, a-ö

18) Olof den helige

Gotland | Väte socken | Gutasagan
18) Olof den helige
18) Olof den helige, foto Bernt Enderborg

Olof den helige tvångskristnade inte Gotland


Bilden kommer från Väte kyrka.

Ur Gutasagan

Eptir þet siþan quam helgi olauir kunungr flyandi af nerweigi miþ schipum oc legþis j hamn. þa sum callar acrgarn þar la helgi olaujr lengi. þa for ormica af hainaim oc flairj rikir menn till hanns miþ giefum sium þann ormica gaf hanum tolf weþru miþ andrum clenatum þa gar helghi olauir kunungr hanum atr agin tua bulla oc aina braiþyxi. þa tok ormica wiþr cristindomj eptir helga olafs kennjdomi Oc gierþi sir byna hus j sama steþ sum nu standr acrgarna kirchia þeþan for helghi olauir til ierzlafs j hulmgarþj

Översättning från boken Skånelagen och Gotlandslagen, den vanliga

Någon tid därefter kom Olof den helige, kungen, på flykt från Norge med sina skepp och lade till i den hamn som heter Akergarn. Där låg den helige Olof länge. Då for Ormica av Hejnum och många andra mäktiga män till honom med sina gåvor. Sålunda gav Ormica honom tolv baggar och andra dyrbarheter. Då gav den helige Olof honom i gengäld två dryckeskar (bullor) och en bredyxa. Då tog Ormica emot kristendomen efter den helige Olofs lära. Och han byggde sig ett bönehus på den plats, där nu Akergarns kyrka står. Därifrån for Olof den helige till Jaroslav i Holmgård.

Kommentar

Det här är ett för sorglig stycke av Gutarnas krönika. Inte beroende på vad som sägs utan på hur det har tolkats, t ex det där om att "Där låg helige Olof länge" ty det har tagits till intäkt för att krönikans författare nog ville dölja att gutarna blev tvångskristnade av den norske kungen. Också en 1600-tals författare, Strelow, berättar om hur helige Olof slog nordergutarna i ett slag på Lekarehed i Lärbro medan sudergutarna med hövdingen Mangard från Lye i spetsen fann rådligast att foga sig. Strelows historia håller många för sann eftersom det säkert "fanns levande berättelser" om detta på Strelows tid, dvs minst 600 år efter Olofs besök på Gotland. Det finns gott om underbara historier i Strelows 1600-tals bok och av någon anledning brukar den om Gotlands tvångskristnande hållas för sann. Jag kan inte ens gissa mig till anledningen.

Likaså översätts ordet "weþru" med baggar. Det är inget fel i sig men eftersom gutarna ibland kallades Vädursfolket och har en stolt vädur vajande på sina fana så borde det ha stått "vädrar", som baggar åtminstone fordom hette pluralis på Gotland. Också nuförtin är väduren en stark symbol för ditten och datten, alltså borde det ha fått stå kvar. I förbigående kanske man också kan säga att statens gripklo på Gotland, Länsstyrelsen, har utsett igelkotten till Gotlands landskapsdjur för att vi inte i både tid och otid skall påminnas om vår historia.

Vad gäller själva kristendomen så står det nu inte alls att Olof den helige kristnade Ormica, utan där står att "då tog Ormica vidare kristendomen efter hans kännedom". Kristen var Ormica redan, men vilken särskild eller ytterligare lära Olof den helige har förmedlat är inte gott att veta - man kan förstås gissa att Olofs lära var inhämtad västerifrån medan gutarna hade tagit hem kristendomen österifrån.

"Därefter for Olof den helige till Jaroslav i Holmgård". Det sägs inte alls att han for till Holmgård, utan att han for till Holmgården (hulmgarþj = bestämd form). Olof den helige for alltså till gutarnas gård i Novgorod, den som kallades för Holmgården.

Passa förresten på att fundera över båtskulpturen på Langg Jaku också.

S:t Olofsholm

Den sista april 2005 såg hamnen Olof den helige använde ut som ovan. Det är inte så lätt att se på bilden, som är själva inloppet, men du ser det enkelt på plats.

Ormicas bönehus på S:t olofsholm

Ormicas byna hus (bönehus) har förstås renoverats men somt finns kvar från originalet, mer om denna kyrka.

Det här får de ungarna inte lära sig i skolan. Tänk om de visste att kristendomen kom till Gotland österifrån, se t ex Boris och Gleb i Garde kyrka, och att det Ormica gjorde när han bytte lära var att anpassa sin kristendom från öster till väster, se funderingar på sidan om Byzantios och ortodoxi.

Det finns mycket att se på Gotland!
/text och foto Bernt Enderborg
Väte socken

18) Olof den helige

kartan. Flytta startpunkt genom att dra i A:et, närmaste väg till tätorter från målet, skicka länk via epost.

Väte socken

är markerad på kartan, klicka och socknen med utflyktsmål visas.

18) Olof den helige är en del av information om Gutasagan på Gotland, som du kan få mer information om genom att klicka här.

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=2652

Stugor västra Gotland

2 bäddar - Bysen
3 bäddar - Blåhammar Uppe
3 bäddar - Lillstugan
4 bäddar - Skogs
4 bäddar - Kroks Tofta, Kastanjegården
4 bäddar - Blåhammar S
4 bäddar - Röda stugan
5 bäddar - Grytet
5 bäddar - Lyan
5 bäddar - Nästet
5 bäddar - Blåhammar N
5 bäddar - Ingenjörsvillan
6 bäddar - Strandänget Kovik
10 bäddar - Matsalen


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

1) Vaskestenen

Hej!

Trevligt att du skriver om Olof på Gotland, ett intressant ämne. Jag letade nyligen förgäves efter hans vaskesten på S:t Olofsholm. Har du någon möjlighet att ge anvisningar om vilken rauk den finns i?

Vänliga hälsningar Mats Larsson, Stockholms Medeltidsmuseum

--- webmastern kommenterar ---
Jag vet faktiskt inte i skrivande stund vilken rauk som avses, och om den finns kvar, själva vasken alltså, förresten inte ens om vasken skall finnas, varför jag får undersöka det hela och återkommer så fort jag har ett bättre svar.

Jag vill vidare dra mig till minnes att S:t Olof sägs ha bott uppe på Ormicas gård i Hejnum och att det där påstås finnas något efter helgonet.

Sangelstenen hoppas jag att du känner till, om inte, se S:t Olof kristnade inte Gotland I.

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Gutasagan: länkar, karta - för annat se Information.
Mer om Väte: länkar, karta.

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.