Mynthuset

Strax öster om Norderport står Mynthuset infogat i ringmuren. Varför det heter Mynthuset förefaller oklart, vi skall tala mera om detta på nästa sida, men att någon har byggt sig ett litet gult hus med rött tak inuti Mynthuset är desto klarare.

Av huset återstår knappt mer än den östra och den norra väggen, varav den norra alltså är en del av ringmuren. Den östra väggen vilar på två klintkanter av olika höjd och följer klinten in mot muren.

Ursprungligen bestod huset av en stor bottenvåning och övervåning med två kryssvalv som delades i etage av ett trägolv. På dessa båda våningsplan fanns det dörröppningar både mot norr och öst.

Mynthuset brann vid tiden för ringmurens förhöjning i slutet av 1300-talet, det syns, samtidigt har portarna mot landet murats igen, men det finns visst rester av gångjärn och lås på utsidan och efter stängselanordningar på insidan. På kartor från 1600-talets slut syns att Mynthuset fortfarande är intakt, men på en karta 1750 förefaller det vara raserat, säger Byggnadsinventeringen av Visby.


Mynthuset kan vara ett av de mer spännande husen i hela Visby, ty då det är inbyggt i muren så måste det ha funnits där före muren. Och dess namn har ju onekligen med mynt att skaffa, kanske var det här gutarna präglade alla dessa mynt som kan hittas i skatter runt hela Östersjön.

"Moneta Gutorum seu Gutlandie" omtalas första gången år 1211, säger Hugo Yrwing i den fotnotsrika boken Gotlands Medeltid (Visby 1978), ty då fastställde biskop Albert i Riga att Rigas mynt skulle ha samma "bonitas" och "pondus" som det gutniska.

Visby var vid den tiden ingalunda någon självständig Hansestadt utan stod under det gutniska landstingets styre, dvs det man i Riga talade om var Gotlands mynt, inte Visbys.

Nu finns i och för sig en gammal tradition om ett myntpräglingsställe funnits vid Duss i Bro (det var också där man återfann det gutniska sigillet som användes vid handelstraktater med andra nationer), och ännu vid mitten av 1800-talet fanns där en stort stenhus som kallades "gambla myntet". Men det behöver ju inte utesluta att gutarna, inte Visby, har präglat mynt i Mynthuset.

Visbymynt, som kom senare än de gutniska pengarna, anses under äldre tid enligt ovannämnde Yrwing ha präglats i tornet Silverhättan men från och med Erik av Pommerns tid i ett av Visborgs slottstorn.

Att Mynthuset varit ett myntverk har hitintills ingen lyckats bevisa.


En bild till så att det klart framgår att Mynthuset stod där före ringmuren.