text bild karta   info, a-ö

Valhall - bildstenarna budskap

Gotland | Mytologi
Valhall - bildstenarna budskap, foto: Bernt Enderborg
Valhall - bildstenarna budskap, foto Bernt Enderborg
Nu vill jag inte krossa romantiska tankar eller ställa till det på något sätt, men på hur många ställen som helst kan man läsa att på bildstenar från Gotland finns bilder från något som kallas den Nordiska mytologin. Denna mytologi finns nedtecknad på 1200-talet i de fantastiska isländska sagorna. Det är mycket Snorre Sturlusson, en kristen man med litterära avsikter, och det menas ofta att från denna mytologi - asatron - finns det 400 år äldre bilder på de gutniska bildstenarna.

Det är förstås häftigt om vi på Gotland kan få del av den enorma popularitet som de isländska sagorna har, men är det där med bildstenarna verkligen sant? Några funderingar:


Denna del av en bildsten, som är från 800-talet, sägs oftast visa hur en Valkyria välkomnar en kämpe till Valhall med ett inbjudande dryckeshorn. Det skall väl då vara några einhärjare, en Valkyria, Fenrisulven och ärans ringar man ser. Vi har förresten en bildsten där somliga säger att Valhall själv är avbildat (vi driver med det här):


En central tanke i alla tolkningar av bildstenarna är alltså Valhall. Vad säger de isländska sagorna att det är för ett ställe?

- Jo, på Historiska världar står: 'Valhall salen i Asgård, där Oden och valkyrjorna bor och dit döda krigare kommer. V. är en väldig borg som har femhundra och fyrtio dörrar och ett tak av gyllene sköldar. De döda krigarna, enhärjarna, kämpar varje morgon med varandra på tunet utanför V. och resten av dagen sitter de i V. och äter av Särimners fläsk och dricker Heidruns mjöd, uppassade av valkyrjorna.'

- Låter det bra? Är det dit man kommer när man har dött på rätt sätt? V?

Alltså, tänk på saken. Du får supa så mycket du vill, äta galt (Särimner sägs vara en galt) och varje dag får du möjlighet att bli ihjälslagen.

Så mycket mjöd du vill
I Valhall står geten Heidrun takledes till tjänst med aldrig sinande spenar. Mjöd flödar så mycket alla vill.

Det har hänt i mitt liv att jag har supit så mycket jag har orkat på en dag. Och jag måste erkänna att det var ingen stor eller bra dag.

Nuförtin tar jag inte ens en folköl eller ett glas rekommenderat vin på kvällarna eftersom det medför att tankeskärpan försvinner. Jag kan inte programmera då.

Ibland ser jag en del som har råkat illa ut och super mest hela dagarna. De kallas A-laget. Jag tycker att just ingen av dem ser särskilt lyckligt ut. Visst bubblar rusets glädje ibland men de verkar inte ha det särskilt bra.

Det där med obegränsad tillgång till alkohol är nog inget vidare.


I Valhall får du äta så mycket fläskkött du vill. Det är galten Särimner som gladeligen offrar sig varje kväll till kalaset.

Nuförtin kastreras smågrisar eftersom man vill att det skall gå att äta av köttet. Jag vet en bonde som hade en gris, släktfärdig, men där kastreringen hade misslyckats. Han behövde ingen galt varför han bestämde sig för att trotsa nedärvda kunskaper att äta upp galten i alla fall. Han slängde stekpannan ut genom köksfönstret när väl fläsket skulle stekas varefter det vädrades länge.

Det går inte att äta galt om man har lukt- och smaksinnen i behåll. Det är nog inget vidare att bli serverad sånt varje dag.



I Valhall får man slåss så mycket man vill varje dag. Man får kämpa om äran att inte bli ihjälslagen. Varje dag. I evighet. Toppen!

Men jag kan inte minnas att det står något om att allting är smärtfritt. Om man får en bra yxa i skallen är det väl ingen fara, men om man får en arm avhuggen, en rejäl spark på pungen eller tårna krossade så är det nog inte lika roligt. Att varje dag genomlida en dödskamp med ett spjut genom magen, även om typen av spjut råkar vara på modet, kan inte vara nåt vidare.



Om man blir dödad eller dör på något ärofullt sätt så får man enligt tolkningarna av bildstenarna åka skepp till asarnas värld och i evighet uppleva det som står ovan att man gör i Valhall.

- Skulle du vilja det?

Tänk om beskrivningarna av Valhall och det som händer där är avsett att avskräcka folk från dumheter om ärofulla dödar, glorifierade krig och andra galenskaper. Tänk om folk på vikingatiden begrep att det inte går att äta galt, att det blir inte roligt om folk får supa så mycket de vill och inte heller att dagliga dödskamper, trots äran, var något eftersträvansvärt.

Men det skall bli ännu värre.


Hur blir det med fruntimmer? Finns det något litet hjärta man kan gulla med? Valkyriorna är ju i Odens tjänst och sysslar med fallna hjältar, så det är väl inte säkert att man kan flirta med dem.

Jag vill minnas att jag har läst att också kvinnor kunde ta sig in i Valhall, om de hade dött på nåt särskilt sätt, ärorikt, manligt eller så. Men det är också allt. Det är inte är särskilt gott om kvinnor i Valhall.

- Vem skall då hålla ordning på allting? En värld utan kvinnor är ju fullständigt hopplöst trist och ointressant. Kaos. Skall man umgås med en massa hungriga och fulla dårar som vill slå ihjäl en varje dag?

- Är du säker på att vikingar längtade efter detta? Det kan i vart fall inte ha funnits en enda gute som har knackat till en bildsten med ovanstående Valhall i tankarna. Vi är inte galna på det viset.
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=3422


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.