text bild karta   info, a-ö

Beowulf - en gute från 750-talet

Gotland | Mytologi
Beowulf - en gute från 750-talet
Beowulf - en gute från 750-talet, foto Bernt Enderborg
Det fornengelska kvädet om Beowulf från omkring 750 e.Kr. (det finns bevarat i en handskrift från 1000-talet) har med Gotland och gutar att göra.

Det förekommer episoder i det över 3.000 versrader långa eposet som utspelar sig i Danmark och i geaternas land, där bl a geater och svear nämns (svearna kallas förresten inte svear utan skilfingar), och ur dessa menar man sig ha spårat händelser från Nordens historia. Vilka skilfingarna var, står väl inte att rubba, men det är omtvistat om benämningen geat avser götar, jutar eller gutar.

Eposet förtäljer att kung Hrodger i Danmark hemsöktes av odjuret Grendel, som nattetid i tolv år tog sig in i hans salar och dödade alla. Den geatiske kämpen Beowulf beslutade sig för att hjälpa Hrodger och seglade med ett antal av sina män till Danmark och brottades med Grendel, slet av honom armen så att odjuret blev tvungen att ge sig i väg.

Nästa natt kom emellertid Grendels mor till salen, dödade Beowulfs närmaste man och gav sig iväg. Men Beowulf följde blodspåren till ett kärr, som han dök ner i och fann trollfamiljens bostad på botten. Beowulf dödade kärringen och tog med sig Grendels huvud som en trofé, belönades härför rikligen och for tillbaka hem till geaternas land där han småningom blev kung och regerade med makt i 50 år.


Del av bildsten från 500-talet.

På äldre dar slogs Beowulf med en drake. Det berodde på att en slav hade stulit något av draken, som till hämnd varje natt ringlade sig ner i bygden och satte eld på någons gård. Beowulf sökte med sina män upp draken, men männen blev så rädda vid åsynen att de sprang och gömde sig. Den ende som kämpade samman med Beowulf var Wiglaf, och på tredje försöket nedlade de draken ehuru Beowulf då var dödligt sårad. När ljuset började skymma för hans ögon överlämnade han makten till Wiglaf och med sina sista ord tackade han Gud för att han kommit över drakens skatt. Beowulf lades i hög, så placerad och stor att den kunde tjäna som riktmärke för sjöfarande.


Del av bildsten, 700-tal

Eposet har intresserat danska och svenska historiker mycket eftersom en del namn kan vara identiska med Ynglingasagans sveakonungar i Uppsala och andra sagofigurer. Det konstiga namnet Ongenthauw är säkert samma namn som Angantyr, Onela och Eadgils motsvarar namnet på Uppsalakungarna Aun eller Ane och Egil eller Adils.

Men det är som sagt en tvistefråga om geaterna var jutar, götar eller gutar.

- Vad talar för att de var gutar från Gotland?

Jo, när Beowulf seglar till Danmark så gör han det över öppet vatten och det tar två dagar, vilket stämmer bra om man seglar från Gotland till Danmark (arkeologen Gad Rausing har rent av gjort det och säger att geaterna kom från Gotland). Det sägs vidare att stridigheterna mellan geater och svear skedde över öppet vatten samt att geaterna också kallades männen från havet.

I kvädet omnämns att Uppsalakonungen Ale föll i kamp med Adils sedan han hade fått hjälp av geaterna från andra sidan havet. Och professor Bo Gräslund säger i Folkvandringstidens Uppsala ”Att Uppsalakonungarna skulle ha bekrigat västgötarna över Vänerns vatten och underkuvat dem finns det inget belägg för vare sig i Beowulfkvädet eller andra äldre källor”.


Del av bildsten, 800-tal

Gutarna kommer emellertid från andra sidan havet, vilket också är professorns slutsats, dvs att geaterna är detsamma som gutar. Beowulf var alltså en tvättäkta gute, ingenting annat.

Om detta stämmer
Stämmer det att Beowulf var gute så tör det vara förskräckligt för alla som säger att gutarna hade 'underkastat' sig svea konung, 'införlivades' osv. I stället står att gutarna hjälpte till med att sätta en kung på tronen, och vidare sägs i Gutasagan att gutarna 'själv viljande' gick under Svea konung, varför då inte dra till med att denna ära vederfors kungen eftersom vi hade satt honom där?
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=1790


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

1) Beowulfs hemvist

1. De seglade till leire och var där dagen efter, alltså en resa på ca ett dygn.
2. När de kom tillbaka, så såg de "välkända klippor", alltså en klart klippig kust.
3. Kungen där betecknas som en "Älv-kung", alltså en kung över ett område där det rinner en älv.

Summan av detta, ger klart att Beowulf kom från EN KLIPPIG KUST; MED EN ÄLV, PÅ EN DAGSRESA FRÅN LEIRE. Det enda ställe som detta passar in på är vid Göta älvs mynning. Beowulf var alltså en tidig "Göteborgare".

Bo Nilsson

--- webmastern kommenterar ---

- Tack för din kommentar!

2) Reigotalad

Reidgotaland stöter man på i flera gamla isländska sagor som beskriver tiden ungefär 4-600-tal i Skandinaviska farvatten. En av dessa berättelser är Hervorasagan.

Många har försökt tolka fram vad Reidgotaland innebär, vilka som bodde där och vad ”reid” står för, men misslyckats. Så här bör man se på hur det förhåller sig:

Reidgotaland beboddes då naturligtvis av goter, som alltså inte skall sammanblandas med göter. Skribenter (Beowulf, Widsith mfl) som vill ange göter, gör detta på andra sätt (ea, au, etc) för att försöka uttrycka detta.

I den isländska sagan om Auðon som förde med sig en isbjörn från Grönlad till Norge beskrivs hans överfart så här:

”Ok nú of somaret epter, Þá fara Þeir aptir till Nóregs ok verða vel reið-fara ”.

”Verða vel reiðfara” översätts mycket riktigt med att ”överfarten förlöpte väl”. En reið-fara är alltså en överfart, transfer om man så vill.

Reiðgoter är alltså en beteckning på goter som har gjort en sådan överfart för att komma dit dom senare är. De goter som har gjort en sådan färd, är de goter, som enligt Gutasagan fick ge sig av från Gotland, kanske ungefär runt Kristi födelse.
Dessa goter hamnade då sannolikt i nuvarande norra Polen, vilket bekräftas av Widsith, där han (på 4-500-talet) skriver (rad 113 etc):

”I visited Wulfhere and Wyrmhere; there battle often raged in the Vistula woods, when te Gothic army with their sharp swords
had to defend their ancestral seat against Attila´s host”.

Goter som befinner sig vid Vistula på 400-talet, måste ju ha gjort en sådan överfart, är allså "Reidgoter"

Härifrån Reidgotaland spred dom sig sedan successivt ner på kontinenten under de första århundraderna e. Kr. och gjorde sig så småningom kända som det folkvandringsfolk som väl beskrivits i historien.

--- webmastern kommenterar ---

- Tack för din kommentar!

Jag tror att det är allmänt accepterat att det var gott om gutar bland goterna i Polen, men därmed ingalunda sagt att det endast var gutar som är de berömda goterna. Däremot förefaller det mig rimligt att goterna faktiskt har fått namn efter gutarna, men alldeles säker kan man förstås aldrig vara.

3) Beowulf från Gotland

Angående Bo Nilssons kommentar här ovan om Lejre, så menar Gad Rausing och många med honom att den orten inte stämmer överens med Beowulfsagans beskrivning av danakunganas huvudort där hallen Hjort (Heorot) låg och där kungen Roar (Hrodgar) satt. Det gör däremot Stevn, som var rikaste huvudorten på den tiden. Dit kan man ta sig från Hoburgen på Gotland inom loppet av föreskriven tid med den typ av båt som järnålderns människor seglade och vilket Gad Rausing rentav prövade på och bevisade. Men den huvudorten övergavs plötsligt i slutet av 500-talet. Beowulfsagan berättar att Hjort brändes av hadobarderna. Under Roars efterträdare, brodern Rolf, flyttades huvudsätet troligen till Lejre, men det var efter att Beowulf varit i Danmark. Lejre nämns överhuvudtaget inte i Beowulfkvädet.

Välkända klippor kan i det här sammanhanget syfta på Hoburgen. Kungen betecknas inte alls som "Älvkung". Däremot nämns en person vid namn "Aelfhere" i ett kryptiskt stycke, och Björn Collinder spekulerade (oklart varför) om det kunde vara Beowulfs egentliga namn. Namnet Aelfhere är hur som helst anglosaxiskans version av det svenska namnet Alvar och det gutniska Avair.

Beowulf har spekulerats ha olika etymologier, bl a har det ansetts betyda "Bivarg". En annan etymologisk förklaring är att det är en variant av "Beadowulf", som betyder stridsvarg. Det motsvaras av nordiska Bodulf. På Gotland var namnet Botulf, som överallt annars i Norden är mycket ovanligt, väldigt populärt. Det kan ha med Beowulf att göra och de legender som berättats om honom på Gotland.

--- webmastern kommenterar---

- Tack för din kommentar!

Ganska många vändningar i kvädet stämmer så bra med Gotland att man förundras när folk vill göra Beowulf till något annat än gute. Och att gutarna var vana att fara omkring på havet bör väl rimligen bevisas av att 80% av de romerska silverslantarna från århundradena alldeles efter Kristi födelse som hittats i Sverige har upphittats just på Gotland, och redan under Vendeltiden anlade gutarna kolonier lite här och var, som i Finland, Ryssland, Lettland och Polen, se Gutarnas kolonier - det är Beowulfs tid.

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Mytologi: länkar, karta - för annat se Information.
Mer om Annorstädes: länkar, karta.

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.