Hångers källa

"Den blomstertid nu kommer, med lust och fägring stor, du nalkas ljuva sommar, då gräs och gröda gror."


Porträtt nog från 1900-talets början, Dalhem kyrka

Vår mest älskade sommarpsalm är skriven av kyrkoherden Israel Kolmodin (1643 - 1709) och inspiration hämtade han under sina stunder vid Hångers källa; det sägs att han brukade promenera från bostaden vid Lärbro kyrka, förbi Gann ödekyrka till Hångers.



Gann ödekyrka ligger ett stycke framåt vägen, källan framför näsan.

Biskop (superintendent) Jöran Wallin, som 26 år efter Kolmodin blev biskop på Gotland säger om honom att: "Han var en stilla, from och tålig man". Wallin säger också:

"At Dr Kolomodin varit särdeles lycklig i Poesien intyga nogsamt de mycket sköna andeliga Wisor, som han efter Diktar-konsten sammansatt och införde äro uti Swenska Psalmboken, under NN 201, 203, 247 och i synnerhet den genomliufliga Sommar-Wisan N:o 371 Den blomstertid nu kommer, som wel må kallas ett Mestarstycke, och han componerat under det han spatserade genom Skogar och gröna Engar, emellan Lädebro och Gand, det han alla dagar plägade göra, ner han der ute war at dricka lefwande watn utu Hångers källa".



Strax invid källan återfinns en utmärkt miniatyräng att duka upp medhavd picnic. Är du inte rädd för spöken så kan du också sätta dig vid ödekyrkan Gann en liten bit bortåt vägen, skönt gräs.



Det är inte svårt att uppnå lugn och ro vid Hångers källa. Man stiger in i ett svalt naturrum som speglar sig i källan, inramad av saftigt gröna träd.



En minnessten restes på plats 1944 för att komma ihåg tillskapandet av "Den blomstringstid". Han skrev alltså inte "blomstertid", som så gott som alla svenska barn avslutar skolåret med (jag vet emellertid inte om ungarna sjunger den längre, ty fånigheter är det gott om i nutiden).



På andra sidan vägen ligger en gammal ladugård som inte längre används; du missar inte källan om du bara hittar rätt väg. Jag kan väl också få lov att säga att min farfar ägde gården som låg där, själva boningshuset är dock borta, men eftersom farfar blev inkallad under andra värlskriget var det allt min far som liten pojke som fick ta hand om jordbruket; han plöjde med hästar redan i de tidiga tonåren.



Också muren som går längs vägen har farfar och far staplat på plats. Vi brukar betrakta Hångers källa som vår släkts speciella källa, men den tillhör förstås alla som i nutidens fläng vill ha vilopuls och varför inte begrunda "Guds godhets rikedom".



- Snyggt jobb farsan!

I förbigående kan man väl undra om danska barn får sjunga Kolmodin på skolavslutningarna, ty psalmen finns med i den Danska Salmebogen, och vad norska barn gör vet jag inte, men den finns med i salmboken därstädes.

Länsstyrelsen säger förresten att: "Enligt sägnen är vattnet till och med föryngrande, så ett dopp kanske kan vara lämpligt för den som känner behov av sådant. Å andra sidan menar vissa att vattnet gör människor galna, så kanske ska badandet ske med försiktighet."

- Visst kan man undra hur Länsstyrelsen har lyckats bada i Hångers källa?

Kuriosa - turkiskt ö
Turkiet gick på 1920-talet över från arabiskt till latinskt alfabet. Eftersom ö-ljud ofta förekommer i turkiska så la man sig till med bokstaven ö. Populär historia säger: " I den kommission som arbetade med detta projekt ingick även Johannes Kolmodin som då var dragoman, det vill säga översättare på den svenska beskickningen och en framstående språkman. Det finns dock inte belagt att just han föreslog bokstaven ö. Kolmodin var för övrigt född i Bromma församling men släkten kommer från Gotland. Fem generationer före Johannes verkade psalmisten Israel Kolmodin som skrev vår folkkära psalm Den blomstertid nu kommer”.

- Men det kan alltså ha varit så. Koss i jeivi teida!