Lärbro är till ytan en stor socken, rik på fornminnen. I sänkan öster om kyrkan fanns under sten- och bronsåldern ett sund, som skilde från den norra delen av ön. Under järnålder var sundet så uppgrundat att det utgjorde ett hinder att färdas över. Med hjälp av stockar anlades på 900-talet en bro över sankmarken.


Det forna sundet som i väst hade sin ände i Kappelshamn och i öst i Vägumeviken.

I samband med en arkeologisk utgrävning av denna bro fann man rester av en äldre broanläggning daterad till 400-talet. Den äldre bron hade fått överges då stockarna hade sjunkit för långt ner i dyn.



Sänkan utgjorde fordom gränslinje mellan Rute och Forssa ting. Broförbindelsen har troligen givit namn åt socknen. Första stavelsen i sockennamnet "Lär" kan härledas ur ett fornnordiskt ord "lada", vilket betyder stapla, lasta.



Nyvarande kyrka är byggd under mitten av 1200-talet och kastalen (försvarstorn) redan under 1000-talet. På kyrkogården finns en unik begravningsplats för 44 av de hundratals krigsfångar som kom från de tyska utrotningslägren 1945, för vård vid krigssjukhuset i Lärbro. I huvudsak polacker, varav nio judar. Minnestavla.

Socknen har haft berömda bildstenar vid Tängelgårda och Hammars. De finns numera i Statens historiska museum och på Bungemuseet. Gotlands rikligaste förekomst av slipskåror i fast häll vid Grauns klint, klangsten (sangelstain) på Lekare hed, hällristningar vid Hägvide (numera skyddad genom övertäckning), gravrösen vid Kauparve, skeppssättningar från yngre bronsåldern vid Liffride, rester av en medeltida källare vid Angelbos gård.

Hångers källa inte långt från Ganns ödekyrka är ett välbesökt område. Där diktades enligt traditionen psalmen "Den blomstertid nu kommer" (se skylt invid källan).

Välbevarade kalkugnar från 1600-talet vid Barläst och dagens moderna kalkindustri vid Storugns, med en av Sveriges djupaste hamnar. Mäktiga gårdar vid Pavalds och Takstens. Vid den senare har det äldsta boningshuset anor från medeltiden. Från Takstens kommer sägnen om "Takstainarn", som har många variationer. Se hans gravsten i Lärbro kyrkas kor.

Lärbro är en socken med ca 1300 invånare. Många har bl a på grund av rika tillfällen till rekreation skaffat sig fritidsbostad i Lärbro, varför invånarantalet ökar betydligt på sommaren. Socknen sträcker sig från Vägumeviken i öster till Kappelhamnsviken i väster, och har bra dadmöjligheter både vid Barläst och Vikers.

Skola, dagis, lekis och fritidsgård samt bibliotek. Även kyrkan bedriver viss barnverksamhet. Ålderdomshem, vårdcentral, Staplebacke vårdhem och Folktandvård. Ännu så länge post. Flera levande jordbruk, två livsmedelsaffärer, kiosker, bensinmack samt en betydande handelsträdgår och kalkonfarm. Åkerier, grävmaskinsrörelser, frisörer, bibliotek och Vuxenskolans norra avdexp. Bygdegård.

Föreningsverksamhet med skytte, idrott och fotboll. Hembygdsförening, Bygdegårdsförening, politiska föreningar, pensionärsföreningar och körverksamhet.

Lärbro i maj 1996, Barbro Ahlqvist, foto Bernt Enderborg