text bild karta   info, a-ö

Sveriges Riksdag

North East West South

Riksdagsbeslut i korthet 

Polisens kameraövervakning

Betänkande 2017/18:JuU19   

Riksdagen har tidigare riktat en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att polisen ska få större möjlighet än i dag att använda sig av kameraövervakning i områden med hög brottslighet. Regeringen har meddelat att den håller med och före årets slut tänker tillsätta en ny utredning, som bland annat ska överväga om kravet på tillstånd för polisens kameraövervakning ska tas bort och ersättas med anmälningsplikt.

Riksdagen befarar dock att regeringens arbete med frågan kan ta för lång tid och vill skynda på ärendet. Riksdagen uppmanade därför regeringen att komma med ett förslag om att polisens krav på tillstånd för kameraövervakning tas bort och ersätts av en anmälningsplikt. De nya reglerna bör enligt riksdagen börja gälla senast när den nya lag om kamerabevakning som är planerad börjar gälla, det vill säga den 25 maj 2018.

 ... läs mer »

Sveriges deltagande i det permanenta strukturerade samarbetet inom Europeiska unionen

Betänkande 2017/18:UFöU3   

Sverige ska delta i det militära samarbete inom EU som har fått namnet det permanenta strukturerade samarbetet (permanent structured cooperation - Pesco). Samarbetet syftar bland annat till att utveckla medlemsländernas militära förmågor och öka möjligheterna till samarbete inom EU. Europeiska rådet väntas fatta beslut om att upprätta Pesco och fastställa vilka länder som deltar i december 2017.

Riksdagen anser att Sverige ska delta aktivt i arbetet med att stärka EU som säkerhetspolitisk aktör och att ett svenskt medlemskap i Pesco passar in i denna strategi. Det är frivilligt att delta i Pesco för EU:s medlemsländer och det nationella självbestämmandet påverkas inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

 ... läs mer »

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om översyn av de europeiska tillsynsmyndigheterna (Esa-myndigheterna)

Betänkande 2017/18:FiU31   

EU-kommissionen föreslår att de tre europeiska myndigheterna för finansiell tillsyn, de så kallade Esa-myndigheterna, ska få utökade befogenheter och fler uppdrag. Riksdagen anser att delar av förslaget går för långt. Det gäller förslag om strategiska tillsynsplaner, tillsyn av vissa typer av fonder och regler om prospekt.

Riksdagen menar att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Bland annat är tillsyn som är kopplad till nationell rätt något som de nationella myndigheterna är bäst lämpade att utföra. Riksdagen anser också att tillsynen riskerar att bli ineffektiv och att ansvaret kan bli otydligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

 ... läs mer »

Fortsatt svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak

Betänkande 2017/18:UFöU2   

Sverige ska även under 2018 delta i den militära utbildningsinsats som pågår i Irak. Det har riksdagen beslutat.

Insatsen genomförs för att bekämpa terrororganisationen Daish och för att stabilisera Irak. Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande till och med den 31 december 2018.

Insatsen görs av en internationell koalition som består av 69 länder, bland annat flera EU-stater. Insatsen går bland annat ut på att utbilda och träna försvarsstyrkor i Irak och Syrien. Den militära kampen mot Daish har under 2017 lett till återtagandet av Mosul, Tal Afar och Hawija.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet vill att regeringen ska återrapportera till utrikesutskottet om insatsens utformning, eventuella förändrade förutsättningar, och insatsens bidrag till måluppfyllanden. Återrapporteringen ska ske till utrikesutskottet vid tre tillfällen under 2018. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen. Riksdagen riktade även ett tillkännagivande om att regeringen ska fortsätta utveckla målformuleringarna i syfte att göra målen uppföljningsbara.

 ... läs mer »

Fortsatt svenskt deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission i Afghanistan

Betänkande 2017/18:UFöU1   

Sverige ska även under 2018 delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats Resolute Support Mission, RSM, i Afghanistan. Det har riksdagen beslutat. Syftet är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning, rådgivning och stöd för att stärka säkerhetsstyrkornas förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Riksdagen godkänner att regeringen ställer en svensk väpnad styrka på högst 200 personer till förfogande i Afghanistan. Detta gäller till och med den 31 december 2018.

 ... läs mer »

Kommissionens arbetsprogram 2018

Betänkande 2017/18:UU4   

Riksdagens utrikesutskott har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2018, som innehåller kommissionens politiska prioriteringar för 2018. Flera andra utskott har yttrat sig över kommissionens arbetsprogram.

Kommissionen antar ett arbetsprogram varje år. Den här gången består programmet av två delar. Den första delen innehåller förslag som ska presenteras före maj 2018 för att hinna behandlas av rådet och Europaparlamentet före EU-parlamentsvalet 2019. Den andra delen innehåller förslag som blickar framåt mot 2025 eller ännu senare.

Utrikesutskottet ser positivt på att kommissionen presenterar ett arbetsprogram med specifika initiativ eftersom det underlättar medlemsländernas planering av EU-arbetet och bidrar till öppenhet kring kommissionens prioriteringar. Utskottet tycker också att det är bra att kommissionen behåller fokus på de tio prioriteringar som den tagit fram för sin mandatperiod, som löper ut den 31 oktober 2019. Det är välkommet att kommissionen prioriterar att omsätta redan utlovade förslag till lagstiftning och därefter genomföra lagstiftningen. Det är även viktigt att kommissionen fortsätter att arbeta för bättre lagstiftning och att genomföra avtalet som finns mellan kommissionen, rådet och parlamentet om bättre lagstiftning.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 ... läs mer »

Extra ändringsbudget för 2017 - kapitaltillskott till Postnord AB

Betänkande 2017/18:FiU28   

Regeringen vill ge Postnord AB ett kapitaltillskott på högst 400 miljoner kronor. Finansutskottet och näringsutskottet konstaterar att Postnord under en längre tid har haft svårigheter att anpassa sin verksamhet till ändrade marknadsförutsättningar. Syftet med tillskottet är bland annat att säkerställa att posttjänsten håller god kvalitet.

Postnord ägs gemensamt av den svenska och den danska staten, och båda länderna ska bidra med extra medel. Danmarks tillskott är på 1 800 miljoner kronor. En del av det danska kapitaltillskottet är av ett slag som gör att Europeiska kommissionen först måste godkänna att tillskottet är förenligt med EU:s regler. Tillskottet innebär en ändring i statsbudgeten för 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

 ... läs mer »

Associationsrätt

Betänkande 2017/18:CU7   

Riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Enligt riksdagen bör regeringen även göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrapporteringen.

Sedan slutet av år 2016 finns krav på att alla företag i Sverige av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport. De svenska reglerna bygger på EU-lagstiftning men innebär att fler företag måste hållbarhetsrapportera än vad EU:s regler kräver. Riksdagen anser att hållbarhetsrapportering i grunden är bra men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området associationsrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

 ... läs mer »

En strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige

Betänkande 2017/18:KU6   

Regeringen har föreslagit att en institution för mänskliga rättigheter bör inrättas i Sverige och att riksdagen bör vara huvudman för en sådan institution.

Riksdagen anser att det finns skäl som talar mot att en svensk institution för mänskliga rättigheter ska placeras hos riksdagen och att andra alternativ inte är tillräckligt utredda. I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen därför regeringen att utreda frågan om en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige igen, med utgångspunkten att den inte ska placeras under riksdagen.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om en strategi för arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 ... läs mer »

Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten

Betänkande 2017/18:JuU8   

Straffet för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor höjs från fängelse i lägst ett och högst fyra år till fängelse i lägst två och högst fem år. Minimistraffet för synnerligen grova vapenbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fyra år. Maxstraffet för vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor av normalgraden ändras från fängelse i två år till fängelse i tre år. Syftet med lagändringarna är att minska antalet illegala vapen och handgranater i samhället och förhindra dödligt våld. De börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen vill också att maxstraffet för synnerligen grova vapenbrott ska höjas och att fler vapenbrott än i dag ska anses som grova. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om detta till regeringen. Det betyder att regeringen senare bör återkomma till riksdagen med sådana förslag.

 ... läs mer »

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2017/18:KU1   

14,5 miljarder kronor ut statens budget för 2018 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,7 miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får 900 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

 ... läs mer »

Barnombudsmannens anmälningsskyldighet

Betänkande 2017/18:SoU12   

Barnombudsmannens kontakt med barn och unga i utsatta situationer har ökat. Regeringen förslår därför att myndigheten ska ha samma anmälningsskyldighet till socialnämnden enligt socialtjänstlagen som övriga myndigheter, när det handlar om barn som far illa eller behöver skydd.

Regeringen föreslår också att Barnombudsmannen får lämna uppgifter som kan vara av betydelse för den tillsyn som görs av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Uppgifterna kan handla om socialtjänstens eller hälso- och sjukvårdens insatser som rör enskilda barn och som påvisar strukturella brister.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

 ... läs mer »

Riksrevisorernas årliga rapport 2017

Betänkande 2017/18:FiU9   

Det finns brister och otydligheter i hur myndighetsverksamhet som finansieras av avgifter ska styras. Det är en av slutsatserna som framkommer av riksrevisorernas årliga rapport som riksdagen har behandlat.

Riksrevisorernas årliga rapport bygger på granskningar de gjort under det senaste året, de kan delas in i två kategorier:

  • Årlig revision med fokus på om myndigheternas årsredovisningar ger en rättvis bild av verksamheten.
  • Effektivitetsrevision om hur effektiv myndigheten är.

Riksdagen tycker att rapporten har en betydelsefull funktion eftersom den ger riksdagen möjlighet att diskutera de viktigaste frågorna från året som gått.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 ... läs mer »

Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten

Betänkande 2017/18:KU13   

Olaga integritetsintrång ska bli ett nytt brott i brottsbalken. Det innebär att det ska bli straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. Det gäller om syftet är att allvarligt skada personen som blir utsatt för det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Dessutom vill regeringen tydliggöra och modernisera straffen för olaga hot, ofredande och förolämpning och göra fler typer av handlingar straffbara. Det skulle innebära ändringar i brottsbalken. Olaga hot och förolämpning är brott som även finns i tryckfrihetsförordningen. Därför föreslås även ändringar i den grundlagen.

För att ändra i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val emellan omröstningarna. Riksdagen ja till regeringens förslag om en ändring i grundlagen och frågan kommer att tas upp för ett slutgiltigt beslut efter nästa val. På grund av det beslutade riksdagen också att förslaget om ändringar när det gäller olaga hot och förolämpning skjuts upp till nästa års riksmöte.

 ... läs mer »

Utökat sekretesskydd i verksamhet för teknisk bearbetning och lagring

Betänkande 2017/18:KU9   

Offentlighets- och sekretesslagen ändras för att säkerställa integriteten hos privatpersoner. Det handlar om när en myndighet låter en annan myndighet sköta it-driften i ärenden där sekretessbelagda personliga uppgifter om enskilda personer finns med. I de fallen ska sekretessen gälla även hos den myndighet som utför it-driften.

Dessutom utvidgas tystnadsplikten till att gälla alla uppgifter om en enskild persons personliga eller ekonomiska förhållanden. I dag är det de personuppgifter som avses i personuppgiftslagen som omfattas av tystnadsplikten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

 ... läs mer »

Rätt för Riksdagsförvaltningen att upplåta bostadslägenheter i fastigheter med annan ägare

Betänkande 2017/18:KU8   

Riksdagsförvaltningen ska få möjlighet att hyra övernattningslägenheter till ledamöter. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

I Riksdagens hus finns det övernattningsbostäder för ledamöter. Under de kommande åren ska riksdagens hus renoveras och byggas om vilket innebär att det behövs nya bostäder.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

 ... läs mer »

Kriminalvårdssekretess

Betänkande 2017/18:KU4   

Uppgifter om personliga förhållanden ska kunna skyddas med sekretess inom kriminalvården även om uppgifterna förekommer i ett beslut av Kriminalvården eller en övervakningsnämnd. Detta gäller om det finns anledning att tro att den person som beslutet gäller eller en närstående kan utsättas för våld eller annan allvarlig skada om uppgiften röjs. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

 ... läs mer »