Svärdslipningsstenar i Ronehamn

Säve säger 1866 att: "Femtiotvå sliparestenar finnas liggande uti Halor strandåker eller Såghagen och på den norra oupptagna sidländen inom några få tunnlands rymd, nära Ronehamn." Bildstenen på bilden ovan ligger bakom Gula Hönan på den åkerlapp där Sundba såg kor innan han fick hamburgare.

Forskarna funderar kring hur dessa skåror uppkommit, till vad nytta de kan tänkas ha varit, när de gjordes osv. Vi gutar säger utan att tveka "Svärdslipningsstenar", och menar alltså att detta är bl a vad de har använts till, men det bör väl rimligen också ha tillverkats stenyxor, se Så gjordes slipskårorna (notera gärna att man nog har haft en sorts industriell tillverkning av stenyxor, se Tillverkning av stenyxor).

Hur många enskilda slipskåror sammanlagt det fanns på platsen vet numera nog ingen, 3-400 kanske, men däremot vet vi att många av dessa stenar har körts bort; den som kikar ner på vägen i Hus fiskeläge kommer att få reda på var somliga har tagit vägen, men det lär finnas 13 svärdslipningsstenar kvar i environgerna. Jag gick dock inte längre än att jag hittade stenen på bilden överst.

På Wikipedia finns förstås en artikel om vad de kallar "Sliprännor". Det är en rätt tramsig artikel och Diskussionen är ännu värre, t ex utgår man från att svärd bara kan betyda ett sånt som vikingarna svingade och i artikeln förklarar man att Vängestenen, liksom Körner i boken om slottsprästen Petrejus, är en svärdslipningssten, vilket den alltså inte är (Hilfeling har avbildat den):

<-- Vängestenen

På Wikipedia utesluts än det ena och än det andra av folk som säger att den tolkningen är stendöd osv. Men det kan gärna inte finnas någon anledning att utesluta någon enda tolkning när vi inte ha något svar. Alla stenar behöver inte vara samtida och de behöver inte ha använts till samma sak. Det kan gott ha tillverkats stenyxor och senare i historien slipats "svärd" i skårorna, somliga skåror kan mycket väl vara gjorda på måfå medan andra har siktat in sig på något himlafenomen. Det finns 3.600 slipskåror på Gotland.

Vi skall också tillägga att i trakterna kring Ronehamn vimlar det av lämningar från bronsålder och framåt, se t ex Uggarde Rojr och Lejstu rojr, så det finns ingen som helst tvekan om att folk har bott på platsen sen stenåldern.

En liten undran

Svärdslipningsstenar är en av många annorlunda saker på Gotland, som alltså står i en klass för sig själv vad gäller antalet, kanske i hela världen. Dessa stenar är alltså uthäftat häftiga, men vi är inte särskilt rädda om dem. Den mest ingående forskning om dem säger att sambandet med himlakroppar är bevisat. Det behöver i och för sig inte betyda att alla slipskåror är orienterade i enlighet med detta men många är det, och den bästa överensstämmelse med himlakropparna får man om man går tillbaks till stenåldern.

- Vi kanske borde vara stoltare över och mer rädda om dessa stenar.