text bild karta   info, a-ö

Nyheter Gotland

North East West South

Sveriges Radio Vetenskapsradion 

Därför blir vi inte hur gamla som helst

En ny stor studie stödjer teorin att det finns en biologisk gräns för vår livslängd. Historiskt har medicinska framsteg, bättre mat och livsstil gjort att vi levt längre för varje generation. "Studien pekar på att det inte alls är orimligt att många kan bli 100 år, men få 110 år", säger Ulf Ellervik professor i organisk kemi vid Lunds universitet. ... läs mer »

Matte i snäckform kan visa hur arter blir till

Vivipar strandsnäcka, som finns längs hela västkusten bland steniga stränder och klippor, kan hjälpa oss att förstå mer om livets utveckling. Matematikern Jenny Larsson har studerat snäckorna och räknat ut ett mått på hur utpräglad form av den ena eller andra sorten olika snäckindivider har. Det har hon sedan kunnat kombinera med biologernas kartläggningar av snäckornas genetik för att hjälpa till att upptäcka vilka gener som förmodligen spelar störst roll i evolutionen. ... läs mer »

Läckt IPCC-rapport: större risk att gå över tröskeleffekter än känt

Effekterna av klimatförändringarna kan komma tidigare än befarat. Det handlar bland annat om artutrotning, mer spridda sjukdomar och värme som inte går att leva i. Det skriver FNS Klimatpanel IPCC i ett utkast till en kommande rapport som ska publiceras nästa år. Det enligt nyhetsbyrån AFP som läst utkastet. Enligt den läckta rapporten är risken att vi överträder ett antal så kallade tröskeleffekter - eller tipping points- i klimatsystemet större än vad som tidigare varit känt ... läs mer »

Därför kan mer häng i skärgården rädda ejdern

Mer närvaro i skärgården kan göra den hotade ejdern mer trygg och den allt vanligare havsörnen mer skygg.... läs mer »

Därför kan mer häng i skärgården rädda ejdern

Ejdern har minskat utmed hela Sveriges kust - men mest i Stockholms skärgård där 90 procent av ejdrarna försvunnit sedan millennieskiftet. Många forskare menar att huvudorsaken är havsörnens återkomst som de senaste 20 åren har skapat ett "skräckens landskap" för ejdern. En lösning kav vara en ökad och samtidigt ansvarsfull närvaro i skärgården. Då blir ejdrarna tryggare och örnarna skyggare.Mer närvaro i skärgården kan göra den hotade ejdern mer trygg och den allt vanligare havsörnen mer skygg. ... läs mer »

Stor satsning för att förstå hur träning gynnar hjärnhälsan

120 miljoner satsas nu på forskning för att undersöka hur fysisk aktivitet kan påverka hjärnhälsan, både psykisk hälsa och kognitiv, som bra minne och impulskontroll. Forskningen ska bedrivas vid Gymnastik och Idrottshögskolan, GIH, i nära samarbete med 12 företag och tre intresseorganisationer och ska pågå under åtta år. forskningsprojektet ska försöka kartlägga hur fysisk aktivitet kan gynna hjärnhälsan från vaggan till graven och kunna komma med vetenskapligt underbyggda råd för hur man ska träna och när i livet ... läs mer »

Smittspridningens orsaker i Brasilien kartlagda

Med över 500 000 döda i covid är brasilien det land med näst flest avlidna. Nu har forskare i tidskriften Nature Scentific reports kartlagt coronavirusets ojämna spridning i landet. Trafik på motorvägar och över landet ojämt fördelade intensivvårdsplatser två huvudfaktorer. Forskarna menar att hade man begränsat trafiken på motorvägar, tidigt satt storstäder som São Paulo i karantän och haft en jämnare fördelning av intensivvårdsplatser över landet hade många liv kunnat räddas. ... läs mer »

Sveriges bi-vänligaste kommuner korade

På delad första plats kommer Sollentuna och Helsingborg, följt av Jönköpings kommun på bronsplats. En tredjedel av sveriges 270 vilda biarter håller på att försvinna och tävlingen syftar till att uppmärksamma kommunernas arbete för att skydda bina. Bakom tävlingen står Naturskyddsföreningen som släpper en rapport om kommunernas arbete för pollinatörerna. ... läs mer »

Kemikalieinspektionen varnar för dålig handdesinfektion

Tillverkning och import av handdesinfektionsmedel i Sverige ökade med nästan 400 procent under 2020. Kemikalieinspektionen har granskat 85 av desinfektionsmedlena och flera stycken hade allvarliga brister, till exempel var de inte särskilt verksamma eller innnehöll otillåtna ämnen. Konsumenter uppmanas att handla från kända aktörer, som apotek, och att kontrollera att halten etanol är över 60 procent, då ska desinfektionen vara effektiv. ... läs mer »

Redditanvändare vill säkerhetskopiera 80 miljoner vetenskapliga artiklar

Användare på internetforumet Reddit organiserar sig för att säkerhetskopiera och sprida de över 80 miljoner vetenskapliga artiklar som finns samlade i databasen Sci-Hub. Men Sci-Hub har i flera domstolar fällts för upphovsrättsintrång och åtal har väckts mot sajten i Indien. "Att fortsätta ladda upp vore att vinna slaget men förlora kriget" konstaterar Alexandra Elbakyan, Sci-Hubs grundare, som hävdar att hon försöker hålla Sci-Hub laglig och hoppas att indisk domstol ska betrakta öppen tillgång till artiklarna som så pass viktig att det trumfar upphovsrätten. ... läs mer »

Klimatanpassad teknik får en boost under OS

OS-byn blir en av världens första stadsdelar som drivs helt av vätgas. 6 000 lägenheter ska också få el, värme och varmvatten från bränsleceller och vätgas. Satsningarna har fått en boost i sviterna av kärnkraftsolyckan i just Fukushima 2011. Efter det har många reaktorer varit avstängda, och behovet av inhemsk elproduktion ökat. ... läs mer »

Världens starkaste magnet på väg till Frankrike

Världens starkaste magnet är på väg till Frankrike för att installeras i bygget av den experimentella fusionsreaktorn Iter. Ett magnetfält behövs i fusionsprocessen för att stänga in den fruktansvärt heta plasma, som bildas när lätta atomkärnor slås ihop för att bilda energi - annars smälter väggarna. Ett av målen med Iter är att visa att fusion kan fungera i stor skala för att ge oss massor av energi. ... läs mer »

Dyrt med vetenskaplig litteratur

Det ska bli billigare att publicera och ta del av vetenskaplig litteratur - det är i varje fall målet i Sveriges universitets- och högskoleförbunds kommande förhandlingar. Kostnaderna för vetenskaplig litteratur har länge varit ett problem för Sveriges bibliotek och lärosäten. De senaste åren har utvecklingen varit mot mer open access, alltså att artiklarna ska vara fritt tillgängliga för alla, men då mot att forskaren betalar för själva publiceringen. ... läs mer »

Bakterieforskning på bläckfiskar i rymden

Symbiosen mellan en viss bakterie och en bläckfiskart har studerats i rymden. Detta för att gravitationen spelar in när bakterierna samverkar med sina värddjur och därför är det intressant att studera i tyngdlöshet. Resultaten är inte klara än, men på videobilder har Nasa-forskaren Jamie Foster kunnat se att bläckfiskarna verkade må bra under färden upp till rymdstationen ISS, och hon ser nu fram emot att undersöka dem när de kommer tillbaka till jorden så småningom. ... läs mer »

Djurplankton kan hjälpa stoppa algblomning

Svenska forskare har upptäckt en viktig pusselbit som påverkar Östersjöns giftiga algblomningar. Nu har forskare vid Stockholms Universitet, med hjälp av känslig DNA teknik funnit att det finns vissa djurplankton som livnär sig på cyanobakterierna Det här är viktig ny kunskap för att förstå det ekologiska systemet i havet och på sikt hantera algblomningen skriver TT ... läs mer »

Skogsbränder ett paradis för biologisk mångfald

Sommaren 2014 brann stora skogar i Västmanland, en brand som släppte ut två miljoner ton koldioxid, enligt en ny studie i Biogeoscience. Vetenskapsradion möter Gustaf Granath, en av forskarna bakom studien, i en annan brandhärjad skog utanför Uppsala för att titta på humuslagret, det organiska kolförrådet i marken. Trots att såna här bränder kan vara förödande för människor och organismer innebär det ett paradis för den biologiska mångfalden. ... läs mer »

Krokodiler kan ge svar i hörselforskningen

Krokodiler har speciella öron där de kan reparera hårceller i innerörat på ett sätt som vi människor inte kan - och nu ska hörselforskare Helge Rask-Andersen börja närstudera krokodilöron för att se om vi kan lära oss något av krokodilerna som hjälper oss vid hörselnedsättningar. Vi har 3 400 hårceller med oss sedan födseln, men om de skadas så försämras hörseln. Det görs försök att återskapa mänskliga hårceller med hjälp av stamceller, men bara på forskningsstadiet. ... läs mer »