text bild karta   info, a-ö

Kommentera, tillägga, kritisera


Sidan du skriver en kommentar till visas också längre ner på denna sida.

Du kan inte spara scripts eller länkar i något av fälten.
Vi kontrollerar inlägget före publicering. Det kan ta någon dag.

Ange gärna ditt namn i kommentarsfältet så att vi vet vem vi skall tacka.

Rubrik till din kommentar



Kommentar



Gutasagan och asagudarna

Gotland | Mytologi | Utskrift | Mobilsida
Gutasagan och asagudarna
Gutasagan och asagudarna, foto Bernt Enderborg

Den här sidan funderar över det här med vad folk egentligen trodde på, och varför arkeologer och forskare vanligen pådyvlar fornfolket asatro på Gotland när det finns tämligen klent stöd för detta.


Vad trodde folk på under forntiden, eller rättare sagt, är det sant att folk trodde på allt det där om Oden, Tor, Frej osv? Ett obehagligt faktum för alla som tillskriver hela norra Europa samma mytologi, vilken alltså står att läsa i de underbara isländska sagorna, är att de författare som skrev om Gotlands historia före de isländska sagorna hade "upptäckts" och översatts, t ex Petrejus på 1500-talet och Strelow på 1600-talet, inte med ett enda ord nämner nåt om asagudar.

Nåja. Den utomordentligt häftiga Gutasagan som nedtecknades på 1200-talet säger att:

"Firi þan tima oc lengi eptir siþan. troþu menn a hult. oc a hauga. wi. oc. stafgarþa. oc a haiþan guþ."

Den kristne författaren till Gutasagen säger alltså att före den tiden och länge efter detta trodde folk på hult och högar, vi och stavgårdar, och på en heden gud. Det är allt, och det torde vara en kort beskrivning av vad vikingar och bronsåldersfolk höll heligt. Tidsperspektivet utsagan omfattar torde röra sig från tiden från Kristi födelse och till år 1000 ungefär (det sista årtalet är väldigt osäkert, se Gotlands kristnande).

Såvitt jag kunnat finna är det inte förrän i folklore från 1800-talet (göticismens århundrade) som berättelser om Torspjäsku, Hoburgsgubben och annat sånt dyker upp. Och redan på denna grund borde egentligen asaläran avfärdas från Gotlands historia, men men.

Man måste säga att "historikerna" på 15- och 1600-talet hade utomordentliga möjligheter att dra upp asaläran - om de hade känt till den. Ta t ex Torsburgen, en inlandsplatå där Nordens största fornborg är tillfinnandes vilken Gutasagan kallar Tors borg. Men Strelow säger på 1600-talet inte ett knäpp om någon asagud, utan berättar i stället om en sjörövar-Tore som enligt honom namngett borgen. I socken Lojsta finns än i dag en gård vid namn Asa (prata med vilken laubo eller närk som helst, de säger inte gård och gården utan gard och gardi), och då bör väl rimligen Asgård eller Asgard fallit på läppen, men härom nämns inte ett ljud på 15- och 1600-talet. Och i början av Gutasagan sägs att det var Tjelvar som först upptäckte Gotland. En och annan säger att den där Tjelvar måste ha varit någon som kallas Tjalve i de isländska sagorna, t ex Wikipedia, men på 15- och 1600-talet, dvs före att de isländska sagorna hade "upptäckts" och före göticismen var det ingen som hade hört talas om någon Tjalve (i förbigående kan vi väl också säga att Gutasagan är äldre än Snorres isländska skrifter). Strelow berättar på ett ställe till och med om en vintergrönt ask (gutar säger precis som danskar inte ask utan esk), se Bara offerberg, utan att nämna Yggdrasil.

Strelow var alltså en urgute som på 1600-talet skrev historia om Gotland, där han vid många tillfällen är snubblande nära ämnen som nutiden hänför till asaläran men om asar osv säger han inte ett jota - han kände helt enkelt inte till nåt sånt. Och det verkar inte heller någon annan författare göra förrän vi är framme vid 1800-talet.

I förbigående kan vi berätta om att slottsprästen på Visborgs slott på 1500-talet, Petrejus, skriver om runor, som han påstår att alla kunde läsa, se t ex Varför skrev han med runor. Men inte ett ord om asar osv. Det skall dock sägas att i nutiden då bildstenar är så vanliga, varför nutidens historiker har formliga excesser i asagudar osv, se t ex Oden själv på bild, nog inte var så vanliga på Petrejus tid, ty de flesta har hittats under det förra århundradet inmurade i kyrkor. Men Petrejus nämner också olika "monument" som forntiden lämnat efter sig, t ex runstenar, och som stöder hans fabulösa historia om gutar och goter, men att han med "monument" bl a skulle ha menat bildstenar kan vi inte veta.

Slutsatser

Vad Gutasagans författare menar när han säger att folk trodde på hult och högar, wi och stavgårdar är det ingen som vet - i vart fall inte asagudar. Det skall också sägas att Gutalagen, som förmodligen nedtecknades samtidigt med Gutasagan, har ett förbud mot blotande. Där sägs:

"Det är därnäst, att blot äro för alla strängt förbjudna och alla forna seder, som följa med hedendomen. Ingen må åkalla hult eller högar eller hedniska gudar, helgedomar eller stavgårdar."

Men riktigt vad fasen de åkallade är inte gott att veta. Kan man åkalla en husgrund (stavgard), se t ex Stabbgard (stabbgard = stavgard, det finns många platser på Gotland som kallas så Stavgard). Men hur det gick till vet vi faktiskt, se Vendeltida Midvinterblot.

Ovan nämns ju bland hult och högar att folk också trodde på en heden Gud, men vilken det skulle ha varit har ingen någon aning om.

Lite annat

* Vad de egentligen trodde på - asaläran
* Religionshistoria

Till sist skall vi bara säga att Toivos fråga nedan är tillkommen före jag skrev om den här sidan.
___
Vi tackar Bert Alvengren ei Habdum för vänligheten att påminna oss om att vi hade stavat citatet från Gutasagan felaktigt. Nu är det uppdaterat och vi använder tecknet þ i stället för det felaktiva th, och det är Alvengrens stavning ovan.
Tack Bert Alvengren!
/text och foto Bernt Enderborg

Platsguide

Guteknappen - platsguide

Genom att trycka på en knapp på mobilen med gps får du gudning. Står du t ex nära en kyrka får du information om kyrkan och en lista på vad som finns i närheten.

Platsguiden fungerar förstås bara när du är på Gotland. Mobilanpassat finns på Visit Hemse - klicka på hjärtanet.

I närheten - fågelvägen

Almedalsveckan

Almedalsveckan 2006, 1,5 km
Almedalsveckan 2009, 1,5 km
Almedalsveckan 2010, 1,5 km
Almedalsveckan 2012, 1,6 km
Almedalsveckan 2014, 1,5 km
Haro - tid för barnen - föräldraupproret!, 1,5 km

Artiklar

Demonstrationen för vägpris 2012, 1,1 km
Företagardagen 8/11 2007, 1,4 km
Invigningsgala Gotland pride 2013, 1,4 km
Kultur i natten, 1,5 km
Kulturting 2007, 1,4 km
Livrädda Östersjön 2006 - artisterna, 1,2 km
Mal- eller slungstenar, 0 m
Maskeraden 2010, 1,4 km
S:ta Gertrud, 2,1 km
Stora Torget den 29 april 2007, 1,8 km
Sveriges största sevärdhet - ringmuren, 2,2 km
Tullar vid portarna, 1,9 km
Vattendagen 2015, 1,5 km
Vi skämmer ut oss, 0 m
Vi såg Street theatre Pinezka på Östertorg, 2,1 km
Visby Ladies svenska mästare i basket 2005, 2,2 km
Visbydagen 2011, 2,2 km
Återställ hålen, 2,0 km
Öppen ruin, 1,8 km

Bilder

Hertik Erik, 1,9 km
Jolly Roger, 1,3 km
Kalkugnar, 2,6 km
Massor av kärlek, 1,7 km
Svärdet i stenen, 2,0 km
Sånt här är tråkigt att läsa, 2,2 km
Var är medeltiden, 1,7 km
Vinter i Visby, 1,8 km
Väktargång | Ringmuren, 2,0 km

Fakta

Ringmuren fick tre stjärnor, 1,7 km

Fiskeläge

Flundreviken fiskeläge, 4,6 km

Flora

De blommande trädens glada tankar, 1,7 km

Guide

Gatuvalven i Visby, 0 m

Hamnar

Visby hamn, 1,3 km

Historia

1353 - ett brev från rådmännen i Visby, 1,4 km
1361 - massgravar på Solens berg, 2,1 km
Brandskattningen av Visby 1361, 1,6 km
Elvatusen jungfrur, 2,0 km
En kalkugn från 1200-talet, 0 m
En stor katastrof 1566, 1,9 km
Ett skott i tornet, 1,9 km
Galgberget, 2,8 km
Gråbröder - Franciskaner, 1,8 km
Halshuggningen 1342, 1,6 km
Henrik Lejonet, 1,9 km
In Gothlandia et Mari spes mea, 1,3 km
Infördes tull till Visby 1288, 1,9 km
Kristi riddares gård på riddarnas ö, 2,0 km
Mariaprocessionen, 1,9 km
Petrus de Dacia - Sveriges första författare, 2,0 km
S:t Augustinus och S:t Nicolai, 0 m
Skampålen på Klinttorget, 2,0 km
Snäckskogen i Boge, 0 m
Stadens blomstring, 1,7 km
Sören Norby, 1,4 km
Sören Norby slår bondekungen, 1,3 km
Två hundra hästar med folk av bönderna anno 1523, 1,6 km
Vad sa Petrus de Dacia 1288, 2,0 km
Vann Visby kriget 1288, ingrep Magnus Ladulås , 1,6 km
Varför kyrkan i Wi inte brändes, 0 m
Varför ruinerades Visby, 1,8 km
Visby hyllar Olof Håkansson och förlåter medhjälparna, 1,8 km
Visby lades i aska 1362, 1,7 km
Visby stadslag, 1,6 km
Visby under medeltiden, 1,6 km
Visby under stenåldern, 2,0 km
Visby underkastelsebrev, 1,6 km
Visbys storhet under medeltiden, 1,6 km
Världsarvet Visby, 1,6 km

Konst

Anna Nyberg - A story to be told, 1,7 km
Vi på muren, en gobeläng om 1361, 1,5 km

Kultur

Almedalsbiblioteket - bokmässa Gotland, 1,4 km

Kuriosa

Bödelsstugan står kvar, 2,1 km
Djävulens spik, 2,0 km
Fan i helvete, 2,0 km
Gåtfull inskrift vid S:ta Carin, 1,8 km
Jacob av Charra, 2,0 km
Kanonen vid Wallers plats, 1,8 km
Norra stigluckan vid Visby domkyrka, 0 m

Kyrka

Visby domkyrka - S:ta Maria, 1,9 km
Vårdklockans kyrka, 1,8 km

Kåseri

Den 6 juni 2002, 1,3 km
Elda på, 1,8 km
Försköna Visby, 1,9 km
Gutavallen - vad menas, 2,0 km
Jättesnygga brudar, 1,4 km
Kruttornets finesser, 1,6 km
Kärleksstigen, Hälsans stig, 2,8 km
Nordiska naturväsen, 1,9 km
Nåt att titta på, 1,8 km
Ringmurskaries, 1,9 km
Strandpromenaden, 1,6 km
Visby 10 juni 2015, 1,8 km

Magiska Gotland

Barflickor på Effes, 1,7 km
Dei jär ret vackat, 1,9 km
Domkyrkoberget i Visby, 2,0 km
En helt vanlig kväll, 1,6 km
En sommarbild, 1,9 km
Ett andningshål - Botaniska trädgården, 1,7 km
Förlova dig på Gotland, 1,8 km
Gotland året runt, 1,8 km
Krumelurer i Botaniska Trädgården, 1,8 km
Under putsen, 1,6 km
Åttahundra år gammal skugga, 1,6 km

Medeltida hus

Burmeisterska huset, 1,5 km
Clematishuset, 1,6 km
Donnerska huset, 1,5 km
Engeströmska huset i Visby, 1,8 km
Huset med målningarna, 1,7 km
Johan Målares hus, 1,9 km
Liljehornska huset, 1,6 km
Tjärkoket, 1,8 km
Vinhuset, rådhuset på Rolandstorget, 1,6 km

Medeltidsveckan

Danska pannkakor på Medeltidsveckan, 2,0 km
En promenad på Medeltidsveckan den 6 augusti 2003, 1,9 km
Medeltidsveckan 2005 - några bilder, 1,9 km
Medeltidsveckan 2006, 1,9 km
Medeltidsveckan 2006 - några bilder, 1,9 km
Medeltidsveckan 2008, 3 - 10 augusti, 2,0 km
Medeltidsveckan 2010, 1,9 km
Medeltidsveckan 2012, 1,9 km
Medeltidsveckan 2013, 2,0 km
Medeltidsveckans skådespel, 1,9 km

Naturreservat

Bergbetningen, 4,3 km
Galgberget, naturreservat, 2,8 km
Högklint, 5,7 km
Reveln fågelskyddsområde, 0 m

Platser

Almedalen, 1,5 km
Birgers gränd, 1,6 km
Botaniska Trädgården, 1,8 km
Dansa, din djävul, 1,9 km
Fiskargränd i Visby, 1,7 km
Paviljongsplan, 1,9 km
Rackarbacken, 2,2 km
Salomos stenbrott, 1,9 km
Södra hällarna i Visby, 2,4 km
Åhsbergska hagen, 4,4 km

Rauk

Snäckschimpansen, 5,2 km

Ringmuren

Dalmanstornet, 2,1 km
Ett torn i Östergravar, 2,0 km
Fiskarporten, 1,6 km
Jungfrutornet, 1,9 km
Kajsartornet, 1,7 km
Kaponniärerna, 2,2 km
Kruttornet - Visby kastal, 1,6 km
Kvarntornet, 1,9 km
Kärleksporten, 1,7 km
Lilla Strandporten, 1,6 km
Lübeckerbräschen, 2,0 km
Långa Lisa, 2,1 km
Murfallet, 1,9 km
Mynthuset, 2,2 km
Nordergravar, 2,2 km
Norderport, 2,2 km
Portar i ringmuren, 2,0 km
S:t Göransporten, 2,1 km
Segeltornet, 1,3 km
Sidledes skytte, 2,1 km
Silverhättan eller Kames, 2,0 km
Skansen Havsfrun, 1,4 km
Snäckgärdsporten, 2,0 km
Sparbössan, 2,1 km
Sprundflaskan, 1,7 km
Stor Christin, 1,8 km
Storhenrik, Store Henrik, 1,5 km
Söderport, 1,6 km
Tjärkoket, 1,8 km
Valdemarsmuren, 1,7 km
Östergravar i Visby, 2,1 km
Österport, 2,0 km

Ruin

Allmänt ruiner, 0 m
Drottens ruin, 1,8 km
Helgeands kyrkoruin, 2,0 km
Ryska kyrkan, 1,9 km
S:t Clemens ruin, 1,8 km
S:t Göran - kyrkoruin, 2,4 km
S:t Hans och S:t Pers ruiber, 1,6 km
S:t Lars ruin, 1,8 km
S:t Mikael, 1,8 km
S:t Nicolai ruin, 2,0 km
S:t Olof ruin, 1,7 km
S:ta Carin ruin, 1,8 km
S:ta Gertrud ruin, 2,0 km
Solberga Kloster ruin, 2,1 km
Visborgs slott, 1,3 km

Runor

Evigt medan världen vakar, 1,6 km

Saga

Carins blomma, 1,8 km
Jungfrun i tornet, 1,9 km
Karbunkelstenarna, 1,9 km
Pilla ett troll i huvudet, 1,5 km

Skulptur

Den återuppståndne i domkyrkan, 1,9 km
Jungfru Maria, 1,9 km
Klädd i solen i Visby, 1,8 km
Markus, evangelisten, 1,9 km
Änglavingar, 2,0 km

Stränder

Fridhem, 5,2 km
Gustavsvik, 4,2 km
Norderstrand, 2,8 km
Snäck, 5,3 km
Visby havsbad, 1,3 km

Visby

25 juli 2003, 1,6 km
De första spåren, 1,9 km
Klinten, 2,0 km
Stora Torget, 1,8 km
Strandgatan, 1,6 km
Välkommen till Visby, 1,4 km

Färjor

1,1 km, Destination Gotland

Kulturevenemang på Gotland


 

2024

 

november

21Kulturhistoriska promenader »
Gotlands Folkhögskola, Hemse »
Hemse biblioteket evenemang »
Hemse hembygdsförening »
Sudrets pastorat »
Valborgsmässoafton »
Valborg »
Medeltidskyrkorna öppnar »
Motormarknad & Loppis »
Kristi himmelfärdsdag »
Handduksdagen, kultur »
Pingstdagen »
Mors dag »
Motorhistoriska fordonsdagen »
Nationaldagen »
Trädgårdsveckan »
Midsommardagen »
Hemsedagen »
Barnkörveckan »
Stångaspelen »
Fårösunds marknad »
Russpremiering »
Slite marknad »
Summaratingg »
Havdhem marknad »
Kräklingbo marknad »
Kulturarvets dag »
Medeltidskyrkorna stänger »
Fårönatta »
Klinte marknad »
Hemse torgdag »
Höstlov, läslov på Gotland »
Alla helgons dag »
Fars dag »
Internationella dagen »
Skyltsöndag på Hemse »
Mulde World Cup »
Kramens dag »
Buldardagen »
Internationella kvinnodagen »
Skaparfestivalen, inställt t.v. »
Rocka sockorna »
Världsvattendagen »
Vattensågning i Hejde - inställd »
Påskdagen »
Bokmässa, inställt t.v. »



Se vidare Boendesidan

1) Hult och högar

Människor trodde alltså på hult och högar, vi och stavgårdar i gammal tid. Vad är hult? Trodde man verkligen på hult och högar, vi och stavgårdar?, eller var det så att en viss ritual utfördes vi dessa platser (av någon anledning?).
Tack på förhand för ett besked.

Vänligen
Toivo Molin

webmaster kommenterar


Såvitt jag kan begripa så är det väl ingen som vet säkert, men jag tror nog alldeles som du att såväl hult, högar, vi som stavgårdar var ställen där man hade hyss sig för.

Ett hult är nog en skogsdunge, äng eller så, se Spökelse.

/bernt

2) Gutasagan och asagudarna

Ordet och begreppet 'hult' heter 'holt' i Norge och Danmark, som i skogshult, respektive skogsholt och skovhult.

Frågar man ordboken översätts norsk 'skogshult' numer till svenska ordet 'lund'.

Ett skogshult är alltså en öppen glänta som är om-huldad med träd. Träden som då syns i sin helhet - i en rad/ansamling - har gett upphov till begreppet 'lund', jfr. 'timmer-lund'.

'Hult' är alltså et synonym till 'hölje'. Båda lär komma från handlingsbegreppet 'hulda' - som i 'om-hulda'. 'Hult' definierar alltså en 'plats' eller 'utrymme' som är 'skyddad', dvs. 'omhuldad', 'täckt'.

webmaster kommenterar


- Tack för din kommentar!

Så ser det ut i våra ängar, se t ex den andra bilden på sidan om Käldänge i Garda, och så är det i alla brukade ängen på Gotland, dvs det finns stora öppna ytor där man är omringad av trän. "Braidsrum" kallas gläntornma i nutid, se vår Guide till ängar.

- Intressant. Tack för din flit och utmärkta kommentar!

/bernt

3) Gutasagan och asagudarna

Som malapropå kan nämnas att en parallell till Gutasagan finns i Eddans ursprungsmyt kallad Vavtrudnesmål, där "Hodmimes Hult" beskrivs som den plats där nordbornas arnfader och armoder, kallad 'Liv och Livtrase' överlevde 'Fimbulvintern'. Paret kan jämställas med ursprungsparet till alla gutar/götar - kallad Havde och Hvitastjärna i Gutasagan.

På senare år har man fått orsak ta sägnen om Fimbulvintern på allvar, eftersom modern genetik numera påstår att alla nord-europeer (från Irland til Ural) härstammar från en gemensam förfader, så sent som för 10-12.000 år sen. Av den orsak har man ånyo börjat kolla såväl arkeologi som sagalitteratur efter uppgifter som kan spåra vart "Hodmimes Hult" månne legat, när istiden var som kallast.

Se "Fimbulvintern" på arkeologiforum.se.

webmaster kommenterar


Det skall bli roligt att se om man kommer någon vart.

- Tack för din kommentar, som inte alls är olämplig utan helt okej.

/bernt

4) Stavgårdar, långhus och kämpgravar

Hej,

På Gotland finns ett mycket stort antal så kallade kämpgravar, vilka alltså inte är gravar efter jättar, som namnet skulle kunna få en tro, utan husgrunder från relativt stora så-kallade långhus från Järnåldern, daterade till perioden Kr. f. till ca 550 e v t, då de plötsligt försvinner och ofta bränns ned. Långhusen var som regel kombinerade bonings- och fähus. Enligt en uppskattning ska det ha funnits ca 5000 långhus på Gotland, även om bara ca hälften finns kvar idag p g a anläggning av ny åkermark och så kallad bortodling.

Dock var inte alla långhus bonings- och fähus, några av dem var såkallade stavgårdar, eller stafgartha, som de kallas i bland annat Gutalagen och Gutasagan. Stafgårdarna hade till skillnad från långhusen någon form av religiös och kulturell funktion, vilket tydligt framgår av både Gutasagan och Gutalagen.

I stafgårdarna fördes det gotiska kulturarvet vidare och säkerligen förrättades där även så-kallade blot, alltså den ceremoni där man offrade till gudarna, sannolikt Frej, Oden och Tor. Därför kom de, tillsammans med hult, högar och vien att försmås av de Kristna fundamentalister som omfattade den katolska läran, alltså den lära som omfattades av bl a Olof den Helige och enligt vilken Kristnandet gärna fick ske under svärdet. Anta Jesus Chrustus eller dö!

Då den landsfyktige och nyfrälste Olof anlände till Akrgarn år 1029 var ön emellertid redan Kristen, såsom framgår av Gutasagan. Vissa uppgifter talar för att Kristendomen kom till ön mycket tidigt och rean i samband med goternas konvertering till arianismen på 200-300-talen. Dock var öns ledare toleranta i religionsfrågor, vilket bland annat beläggs av Gutasagans berättelse om öns Kristnande och första kyrkobyggen av Botair från Akebäck och Ormica från Stenkyrka samt de många tidiga Kristna gravar som hittats på Gotland. Att gutarna tillät, om så motvilligt motvilligt, att en Kristen kyrka bygdes i wi talar för en ganska generös religionsfrihet fram till åtminstone 1030-talet.

Namnet stafgård är intressant då staf på gotiska och troligen även gutniska inte betyder stav i modern betydelse utan bokstav. Gutarna kallade inte sina bokstäver för runor, utan för stafar. Runa på gotiska och gutniska betyder hemlighet. Stafgård skulle därför kunna tolkas som Bokstavsgård, alltså den plats där det litterära arvet fördes vidare och förvarades, den gotiska historien ihågkom nedtecknades och berättades.

Mvh

Claes Wahl

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Mytologi: länkar, karta - för annat se Information.
Mer om Annorstädes: länkar, karta.