text bild karta   info, a-ö

Lite om frihandelns historia

Gotland | Historia
Lite om frihandelns historia
Lite om frihandelns historia, foto Bernt Enderborg
Gotlands historia är frihandelns historia. När detta villkor för Gotland rubbades påbörjades också, sakta men säkert, den ekonomiska kräftgången.

Men vi skall börja i galen ände, dvs med Visby stadslag, eftersom den i ingressen har lite gutnisk historia.

Visby stadslag
'...när folk av mångahanda tungmål församlade sig på Gotland, då svor man den frid, att var och en skulle hela landet omkring ha stranden, åtta famnar inpå landet, vore där åker eller äng, på det var och en sitt gods dess bättre måtte bärga, och komme någon att under samma land ligga för ankar, skulle även han vara under samma frid.'

Alla som kom till Gotland för att handla var välkomna. Åtta famnar, cirka 15 meter, var fredat område. Det är en rätt nykter inställning som det skulle ta nästan 1000 år att uppnå i nästan hela Baltiska havet genom EU. Frihandel i hela världen är ännu nog bara att drömma om eftersom det förefaller vara alldeles för gott om politiker.

Grundvalarna - jus Gutorum
Visby stadslag är förstås galen ände därför att denna lag ingalunda har med grundvalarna för frihandel att skaffa, snarare är Visby ett resultat av frihandeln, och trots att stadens styresmän slet hårt för att tillskansa sig monopol på alla handel, till och med startade inbördeskrig, innehåller stadslagen ironiskt nog i ingressen alltså dessa rader om frihet från strandrätt, dvs att strandägaren inte får påkalla några slags rättigheter pga av ägandet i sig.

Innan jag går in på olika exempel på frihandelsavtal skall jag göra en liten utvikning om vad det de där orden i Visby stadslag egentligen kan tänkas betyda; man ser nämligen orden citerade i många solskenshistorier men sällan med eftertanke.

Det är nämligen vedertaget att staden Visby och landet Gotland utgjorde så att säga två skilda stater, vilket i korthet innebär att Visby själv skulle ha slutit handelsavtal med andra stater och skött sin egen utrikespolitik. Det är emellertid rent klent beställt med klara och tydliga exempel på just detta förhållande (jag tror t ex att det hela är överdrivet). Däremot är det gott om exempel på nutida århundradens författare som förklarar att när det i medeltida dokument står Gotland så betyder det i själva verket Visby. Varför så är fallet vet jag inte.

Det där orden om frihet från strandrätt i Visby stadslag kom på pränt i mitten av 1300-talet i en tysk och en gutnisk upplaga. Den gutniska har inte bevarats utan allt kommer från den tyska utgåvan. Hur långt bakåt i tiden Visby stadslag sträcker sig vet väl ingen bestämt men omkring 100 år är väl att gissa.

- Varför står det där om strandrätt i Visby stadslag?

Givetvis måste det vara alldeles utmärkt om en stad i sin lag har detta nedskrivet (Gotlands dotterstad Riga hävdade t ex under medeltiden att den hade grundats med jus Gutorum, bla frihet från strandrätt) för att underlätta handeln. Men det står att när mångahanda folk samlades på Gotland - inte Visby - så hade envar rätt att bärga sitt gods om där än vore åker eller äng (det är inte gott om åkrar och ängar vid Visbys stränder).

Trots att Visby åtminstone sen ringmuren uppfördes i mitten av 1200-talet har försökt monopolisera handeln till staden har orden om frihet stått på pränt i Visby stadslag, trots att staden alltså förefaller ha motverkat fri handel så mycket den någonsin har orkat. För den som tror att allt sånt har upphört i vår moderna, centraldirigerade tid anbefaller vi ett besök i hamnen och Almedalen med vakna ögon.

Hulmgarþi - handelsgården i Novgorod på vikingatiden
Redan på vikingatiden hade gutarna en kyrka och en handelsgård i Novgorod. Som äldre vittnesmål omnämns gutarnas närvaro i Novgorod i Gutasagan och på ett par runstenar. I slutet av medeltiden hyrdes handelsgården ut, sista gången hyran veterligen utbetalades till domarna på Gotland var 1640.


Del av bildsten från 400-talet, se inmurad i Bro

Undertecknad utgår från att det var en fredlig överenskommelse som ligger till grund för gutarnas handelsgård, alldeles som de flera århundraden tidigare kolonierna i Estland, Lettland och Polen (och varför inte nämna den vikingatida gården i Danmark också).

Frihandelsavtal med sveariket
Gutasagan säger att gutarna frivilligt gick under svea konung därför att de ville fritt och skyddade kunna besöka varje ställe i sveariket utan tull och alla avgifter (se själv viljande) samt att svear fick likadana rättigheter på Gotland.

Att ovanstående är ett frihandelsavtal har historieförfattare försökt ändra på så länge de har känt till Gutasagan. I stället vill man att Gotland skulle vara ett svearnas skyddsland och att gutarna helt enkelt tvingats underkasta sig vad som ibland kallas svearnas Östersjövälde. Det är förstås struntprat. Däremot är alla svear alltid välkomna hit, avtalet gäller väl fortfarande. Välkommen!

Fred och frihandel med tyskarna
Ingressen till Visby stadslag, som berörts ovan, fortsätter med att säga: 'Sedan detta var så påbudet och staden tillväxte, då upphov sig mångahanda tungor, stora trätor, förräderier och mord, varför man sände bud till Henrik, som var hertig över Sachsen och Bajern, och han stadfästade oss den friden, som tillförne hans morfader hade givit.'

Anledningen till freden har vi skrivit om i texten om Henrik Lejonet och själva frihandelsavtalet finns i Artlenburgprivilegiet 1161, där gutarna tillerkänns betydande rättigheter mot att tyskarna erhåller dito på Gotland. Artlenburgprivilegiet är bl a ett regelrätt frihandelsavtal, men avtalet är ingalunda slutet av Visby utan det är republiken Gotland som ingick detta, se Lichnat ei Stainkörke.

Avslutning
Det får räcka med ovanstående för att övertyga om att Gotlands storhet under såväl vikinga- som medeltid grundades på frihandel. När denna grundval började ruckas ledde det till inbördeskrig på Gotland och ekonomisk kräftgång lika säkert som amen i kyrkan.

Det är dock ingalunda lika säkert att Gotland återigen kommer att svinga sig upp som en stormakt inom frihandel. Vi exporterar dock fortfarande kalk, nitlotter, livsmedel (förträffliga grönsaker och världens godaste lamm), trävaror och många förträffliga båtar, och vi köper förstås ungefär samma grunkor från hela världen som alla andra i vår tid av kväljande likriktning.

Vägpriser på färjan
Gotland är omhändertaget av storgubbar och politiker sen 1500-talet på så sätt att vi idag tvingas niga och bocka vid strandkanten för att vördsammast anhålla om att också vi gutar kan få samma villkor för industri och turism som övriga Sverige, dvs vägpriser på färjetrafiken - vad det kostar att köra på landsvägen.

Men det är inte för oss själva vi önskar att rättvisan genomförs utan det är för industritransporter och alla människor som vill besöka världens bästa ö - varför inte vintertid - också kan få göra detta på samma villkor som alla andra ställen.
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=3467


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Översikt, allmän information: Gotlands historia i årtal.

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.