På en åkerlapp bredvid stora vägen mellan Bro och Väskinde, en bit efter Brorakan, du ser den från vägen, står en bildsten som tör vara från 700-talet eller däromkring.
Tidens otåliga tand har tuggat bort ytskiktet på den översta delen av bildstenen. Det skulle vara möjligt att gissa åtminstone delar av vad som en gång fanns där, då stenen stod i sin prakt och fyllde sin funktion, men de vanligaste gissningarna härrör från de isländska sagorna som publicerades i Sverige först på 1600-talet. Före detta århundrade förefaller det som att ingen i Sverige visste nåt om välkomnande valkyrior, Oden, Tor och allt annat som numera kallas Nordisk mytologi.
På den nedre delen av den 1300 år gamla stenen tycker man sig se ringar som inte kommer sig av materialet, men om det verkligen är så vet jag inte. Det finns dock andra bildstenar med ringar på, se
Ärans ringar.
En och annan reagerar kanske på att jag inte tror på vad som kallas Nordisk mytologi och att det är vad vi ser på bildstenarna. Men vi har ju som bekant Petrejus, som skrev en historia om Gotland på 1500-talet, och Strelow som gjorde likadant fast på 1600-talet. Ingen av de båda nämner några asagudar eller liknande med ett enda ord, trots att somliga forskare tror att Strelow hade tillgång till gamla sägner om hur Gotlands kristnades på 1000-talet.