text bild karta   info, a-ö

Awair Strabains grav

Gotland | Alva socken | Platser
Awair Strabains grav, foto: Bernt Enderborg
Awair Strabains grav, foto Bernt Enderborg

Awair Straibains grav kallas detta röse, det är väl inte alldeles säkert att det är så. I vart fall är Awair (Ivar?) omnämnd i Sveriges intressantaste skrift, Gutasagan.


Awair Strabains grav är ett stenröse i Alva socken med en kant av stora stenar, en cirkel som har en diameter av cirka 20 meter. Mycket av stenröset är dessvärre krossat och ivägkört av flitiga byggare för åratal sen. En liten del av röset är utgrävt.

Gutarnas krönika säger i ett stycke att: 'Siþan sentu gutar sendumen manga tjl suiarikis En engin þaira fic friþ gart fyr þan awair strabain af alfha socn hann gierþi fyrsti friþ wiþr suja kunung'. Översatt står det alltså att: 'Sedan sände gutarna många sändebud till sveariket, men ingen fick fred gjord före Awair Strabain av Alva socken - han gjorde första freden med svea konung'.

När avtalets ingick vet vi inte säkert men någon gång under vikingatiden brukar det antas - det finns förslag ända från 500-talet e.Kr. till 1100-talet. Vad som är rimligt är inte gott att veta, men här och var kan man läsa att det är först på 1000-talet som man kan börja tala om något som liknar sveariket. Det avtal som ingicks förutsätter nämligen att sveakungen kunde hävda sin makt över Mälarområdet och därmed ha möjlighet att ingå ett sådant avtal som gjordes.

En och annan kan tänkas hoppa till när jag definierar den möjliga tiden för avtalets ingående utifrån vad svearna hade för möjligheter. Men Gotland är en långt äldre stat än sveariket varför gutarna kunde åtaga sig statsrättsliga förpliktelser långt innan sveariket kan ha varit något som intresserade någon överhuvudtaget.


Awair Strabain, säger krönikan (Gutasagan), var en vis och mångkunnig man (hann war senieldr. Oc fiel kunnungur) och han begärde ett belopp motsvarande tre mansbot för att överhuvudtaget resa till sveariket och försöka göra frid.

Många som skriver om Strabains avtal förutsätter att det fanns en svearike som hade kapacitet nog för att skydda Gotland mot andra makter. Det finns förstås inget stöd för ett sådant antagande, eller åtminstone har aldrig undertecknad lyckats hitta något sådant, allt man hittar om det mäktiga sveariket är påståenden baserade på stora gravfält, våldsamt överdrivna tolkningar av Birkas betydelse och det myckna runstensristandet.

Hur skall man läsa skyddsavtalet
Vår krönika nedtecknad i början av 1200-talet säger: 'hegnan oc hielp sculdi kunungur gutum at waita. En þair wiþr þorftin. oc kallaþin. sendimen al oc kunungr oc ierl samulaiþ a gutnal þing senda. Oc latta þar taka scatt sinn. þair sendibuþar aighu friþ lysa gutum alla steþi til sykia yfir haf sum upsala kunungi til hoyrir. Oc so þair sum þan wegin aigu hinget sykia'.

Officiellt översätts detta textavsnitt det så här: 'Skydd och hjälp skulle kungen ge gutarna, när det behövdes och påkallades. Sändebud skall kungen och även jarlen sända till gutnaltinget (gutarnas allting), för att där mottaga skatten. Dessa sändebud skola lysa frid för gutarna att fritt fara till alla platser över Uppsala kungs hav och detsamma gäller för alla dem, som söka sig hit till Gotland.'

Hur författare genom tiderna lyckats få detta betyda att svearna skulle skydda gutarna i deras eget land går inte att begripa. Krönikan säger visserligen senare i texten att gutarna frivilligt hade gått under svea konung, men som skäl anges inte alls något skydd utan anledningen var att gutarna skulle fritt och säkert kunna besöka varje handelsplats i sveariket.

I slutet av 1200-talet omförhandlades avtalet. Gutarna åtog sig då också att följa med i sveakungens ledungsflotta, men det berodde inte alls på någon ytterligare underkastelse utan på att gutarna hade tagit sig en biskop och därför var förpliktigade att följa med på korståg.

Gutarna ställde dock som villkor för att följa med i ledungsflottan att krigståget var riktat mot hedniska länder, de hade ingen som helst förpliktelse att följa med till kristna länder, och därtill, nu kommer det intressanta, följde de inte med i ledungen om de fruktade ett fientligt anfall mot sitt land.

Sistnämnda villkor måste väl vara ganska onödig om det var sveakungen som skulle skydda Gotland.


Innan Awair Strabain reste till sveariket för att försöka komma överens med Upsala konung om handelsrättigheter så hade redan Gutarnas Landsråd (lanz raþj, ungefär regering) fastställt vad det fick kosta: 'Siextighi marca silfs vm arr huert' (sextio mark silver om år vart). Punkt.

- Vad var det gutarna betalade för?

Det sägs i texten att dessa 60 mark är gutarnas skatt (þet ier scattr guta). Det kan inte ha varit något slags militärt skydd, det finns inget som helst stöd för det i texten och senare avtal mellan svear och gutar utesluter den möjligheten totalt. Och då återstår det som sägs redan i första stycket ovan, nämligen handelsrättigheterna.

Awair Strabain träffade förresten ett avtal om sin egen betalning för uppdraget. För att han skulle ge sig iväg så gammal på en sådan vådafärd, begärde han tre mansbot - en för sig själv, en för sin fru och en för sin son - vilket motsvarar hälften av gutarnas årliga skatt på 60 mark silver till Upsala konung.

Det är när Awair tar så bra betalt som det sägs att 'hann war senieldr. Oc fiel kunnungur so sum saghur af ganga'- han var vis och mångkunnig så som sagorna berättar.

Awair Strabains uppdrag att framförhandla handelsfred på Mälaren, vilket han utförde till full belåtenhet, har av storsvenska författare förvanskats till någon sorts gutarnas underkastelse av sveariket samt ett slags svenskt militärt skyddsavtal av Gotland. Det är för sorgligt.

Ett besök vid Awairs grav är en skön stund. Passa också på att besöka Hulte kruppar i Hemse och se runalmanackan i Hemse medeltida kyrka. Kyrkan är lätt att hitta, den passeras på väg til Alva, och ner till änget Hulte kruppar står en skylt 'Änge' en bit efter kyrkan.

Visst kan man undra varför det inte står 'Stad' i stället för Visby på vägskyltarna på Gotland. Men det gäller väl att förstöra så mycket kultur man kan innan folk vaknar - ortsnamn är förstås också kultur. Utomordentligt tråkig vägskylt till Hulte kruppar.
/text och foto Bernt Enderborg

Alva

Alva socken Hitta Awair Strabains grav på kartan, klicka här, där du också kan flytta resans startpunkt genom att dra i A:et. Du kan också skicka denna med epost till en vän, och därtill få en vägbeskrivning hem.

Alva socken är gulmarkerad på kartan, klicka på den och en karta över socknen med utflyktsmål visas.
"Awair Strabains grav" är en del av vår information om Platser på Gotland, som du kan få mer information om genom att klicka här.

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=2824

Stugor södra Gotland

4 bäddar - Pensionatsstugan
6 bäddar - Ladan (Nya huset)


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.