text bild karta   info, a-ö

Vendeltiden på Gotland

Gotland | Historia
Vendeltiden på Gotland
Vendeltiden på Gotland, foto Bernt Enderborg

Är Vendeltid ett bra namn på perioden för Gotlands del? Vi ger lite fakta om tiden och resonerar om frågan med utgångspunkt från en artikel av Richard Steffen i Boken om Gotland.


Vendeltiden som i Europa vanligen kallas Merovingertid sträcker sig i Sverige ungefärligen mellan åren 550 e.Kr. och 800 e.Kr, dvs en period av yngre järnåldern som i tiden ligger alldeles efter folkvandringstiden och alldeles före vikingatiden. Och såvitt går att begripa utgör början av Vendeltiden också övergång från äldre till yngre järnålder.

Bilden ovan finns på en vendeltida bildsten från När socken och har förorsakat spekulationer så länge den varit känd. Det är bara nedre delen av stenen som visas, här visas hela som illustration till Gutasagan.

Mer om tidsperioden

Vill du läsa mer om tidsperioden så finns några artiklar i vår nya årtalslista, som visar var i tiden artiklarna hör hemma.


Bildstenen ovan från Stenkyrka socken hör hemma någonstans mellan år 400 och 600 e.Kr. varför den alltså lika gärna kan vara från folkvandringstiden, forskarna är osäkra ty det är svårt att datera bildstenar. Vi har inte lagt ut någon bild på hela stenen.

Kolonisationstid

På Guteinfo har vi helt sonika tagit oss för att kalla Vendeltiden, som är ett fastländskt påhitt, för Kolonisationstid. Det beror på att Gotlands kolonier enligt min mening är bra mycket häftigare, allra helst vad gäller som bakgrund för vikingatiden, än att tidigare arkeologer och historiker menar sig se en sorts ny fornsaksperiod 550-600 e.Kr. Vendeltiden har fått sitt namn efter fantastiska gravar i Vendel i Uppland; att lika häftiga gravar och därtill bildstenar, kolonier och annat finns på Gotland bryr man sig inte om, ty Gotland är inte Sverige på riktigt, åtminstone inte vad gäller infrastruktur.

Här kan du läsa om Gutarnas kolonier. Att vi döper om tiden kan synas lokalpatiotiskt, forskarna tycks inte göra det, men jag bara tar och gör det eftersom ordet Vendeltid inte beskriver Gotlands historia på något enda sätt, och det gäller för övrigt också alla andra delar av Sverige.


Båten på den vendeltida bildstenen ovan kommer från Sanda.

Påståenden 1945 i Boken om Gotland

Med anledning av Gotlands återförening med Sverige genom freden i Brömsebro den 13 augusti 1645 gavs det på Gotland ut en minnesskrift som gavs namnet Boken om Gotland (Centraltryckeriet, Esselte, Stockholm 1945) - det är två stora, tjocka band på omkring 1.000 sidor.

Ett kapitel heter 'Gotlands indelning och organisation' och är skrivet av Richard Steffen, som bl a var utbildad litteratur- och kulturhistoriker; han tilldelades professors namn 1946, ett år efter att boken trycktes (professuren berodde inte på boken, lär mer om honom på Wikipedia).

Richard Steffens utsagor

Det första han säger i kapitlet är:

'Att det historiska Gotland, sådant det under vikingatiden börjar skönjas i sagans dunkel, är en skapelse av folkvandringstiden torde vara obestridligt'.

Och det är givetvis obestridligt emedan alla tider på alla platser i hela universum alltid är en följd av den tid som har föregått den tid som är i fokus. Det är flera som så att säga börjar tillskriva Vendeltiden delar av expansionen österut (Kolonisationstid) och därmed kan Steffens utsaga ha en viss poäng, men du kommer dock strax att förstå varför Steffen börjar i Vendeltiden. Han fortsätter med att säga om Gotland:

'Och att det mot slutet av 500-talet e.Kr. erövrats eller åtminstone invaderats av svearna, närmare bestämt upplänningarna, kan numera ej betvivlas'.

Det verkar nämligen finnas någon sorts kulturgemenskap mellan Uppland och Gotland under Vendeltiden, ungefär likadana fornsaker finns på båda ställena. Men det är först under vikingatiden som man börjar våga dra hyfsat säkra slutsatser om hur Gotland var indelat och organiserat - det är alltså därför Steffens, som alltså menar att sakernas tillstånd på Gotland kommer från fastlandet, inte ens kan betvivla att Gotlands erövrats av upplänningar.

På två meningar har Steffen tillskrivit upplänningarna/svearna såväl Gotlands vendeltid som vikingatid. Det är i själva verket svear som ligger bakom att hälften av alla fynd från vikingatiden i Sverige har hittats på Gotland och därmed också 80% av det vikingatida silvret.

Boken skrevs för lite mer än 50 år sen (2013 i år).


Bild från en vendeltida bildsten från Sanda socken. Det finns folk som menar att bilden klart visar en uppståndelsescen och att därmed kristendomen funnits åtminstone representerad på Gotland redan under denna avlägsna tid, flera hundra år före Ansgar.

Är det sant det där

Vi har sagt någonstans på Guteinfo att vi skriver om Gotlands historia för att få lite mera djup på våra texter samt för att försöka få bort de värsta galenskaperna som påståtts om Gotland. Och Steffens utsagor förefaller mig vara galenskaper, och om jag tillåts använda samma sätt att resonera så är det motsatta förhållandet rimligare, dvs att Uppland invaderats eller åtminstone erövrats av gutar och, som Steffens säger fast jag här vänder på steken: 'Erövrarna eller inkräktarna har bildat ett överklasskikt, såsom i alla kända fall av liknande händelser. De har blivit styresmän och krigare, de ha regerat och organiserat landet, icke blott givit det lagar utan även i viss mån nya vapen, nya smycken, nya sedvänjor, t.ex. ifråga om gravgods, såsom bevisas av att nu, omkring år 600, fullständiga motsvarigeter till' - Gotlands - 'stormannagravar kunna påvisas.'


Vendeltida (500-600) bildsten från Halla socken, funnen på Broa gravfält.

Har gutarna erövrat Uppland!


- Nja, det tror jag nog inte. Men jag skall ge dig lite historia så att du förstår att det där som Steffen påstod - att upplänningarna intagit Gotland - inte stämmer.

1) Vendeltiden är äldre på Gotland
Man vet nu att de fornsaker och annat som är utmärkande för tiden är minst 50 år äldre på Gotland än i Uppland. Det är alltså svårt att påstå att det har införts något nytt från Uppland till Gotland vid den här tiden - kanhända är det tvärtom.

2) Bildstenarna ovan
Bilderna från de vendeltida bildstenarna har ingen motsvarighet i Uppland, och kanhända vågar man genom dem hävda att det fanns en rik kultur som var sjöfarande sen länge på Gotland, se översikten om bildstenar.

Agneta Lundström säger i boken Arkeologi på Gotland, Barry press förlag Visby 1979, Länstryckeriet Nyköping 1979: 'Gotlands roll i denna Östersjöhandel är given - nu liksom både tidigare och senare måste ön ha haft en central betydelse som både givande och tagande part. Inte minst vendeltidens bildstens-skepp, fullt bemannade och med svällande segel, dokumenterar väl detta förhållande'.

3) Kolonierna
De gutniska kolonierna är vendeltida och det bör väl rimligen tyda på att gutarna var flera och företagsammare än vad man kan tro. Vid en gutnisk koloni finns det förresten också vad som antas vara döda svear. De svear som undersökts är alla män medan de gutniska gravfälten innehåller såväl män som kvinnor i gutnisk utstyrsel; det är därför man kan tala om kolonier, de levde där.

Agneta Lundström, se ovan under 3) säger att: 'Att svearna och gotlänningarna redan på ett tidigt stadium - under 600-talet - riktade sitt intresse österut visar bl a de skandinaviska gravfält som grävdes uti Lettland på 1930-talet. Här påträffades både gotländska och uppsvenska gravfält med för respektive områden karakteristiska gravgåvor och gravformer, allt konkreta belägg för en skandinavisk bosättning. Flera andra skandinaviska fynd har gjorts i Baltikum och andra delar av södra Östersjöområdet.'

Det Agneta talar om är de gutniska kolonierna. Men missa inte Paviken där det har påträffats ett skeppsvarv från yngre järnåldern.

Kämpgravar
På Gotland finns också omkring 2.000 kämpgravar (husgrunder) som har övergivits århundradena kring vendeltiden - vart tog de vägen? Det finns i dag 1.800 synliga kämpgravar men jag antar att minst lika många har blivit bortodlade varför jag skriver omkring 2.000 (men enligt mig är alltså en rimligare siffra 4.000).

4) Arkeologiska spår
Arkeologerna säger att det finns inga som helst spår av något slags maktskifte på Gotland. Det finns just inga spår efter något 'överklasskikt', förutom praktgravarna, varken tidigare eller på Vendeltiden. Vi måste långt fram till medeltiden innan vi kan börja tala om stora herrar och annat dumt på Gotland (yva- och dumhaita).


Båten på den vendeltida bildstenen ovan kommer från Stenkyrka.

Utledning

Gotland har inte blivit intaget av upplänningar under vendeltiden, det är inte de som ligger bakom Gotlands indelning och organisation, lagar och de har inte varit herremän.

Vi skall avsluta med ytterligare ett faktum som sätter dig på rätt spår: 80% av de romerska silverslantarna från århundradena kring Kristi födelse som hittats i Sverige har hittats på Gotland. Gotland hade alltså långt före vendeltiden bedrivit för tiden omfattande handel med folken runt Östersjön, som detta hav heter på fastlandet.
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=2346


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

1) I denna ljuva Vendeltid

I denna ljuva Vendeltid

(Melodi: Varannan flock Den blomstertid nu kommer och varannan Tove Los Talking Body)

Text: Claes Wahl

1
Det krönikor förtiger
Det bär på sanning hand
Tills Atterdag landstiger
Var Gotland eget land
Du Österhavets frihamn
Folkväldets fana bar
Med varm och öppen famn
Kulturens vagga var

2
Minns ädla vädursgutar
Hur Grendels arm avtvann
Hur Butulf Ale störtar
Åt Adils kronan vann
Då varmt och hoppfullt hjärta
Slog hårt i svears barm
Då krig och eländs smärta
Ej längre sådde harm

3
I denna ljuva Vendeltid
Tolv knarrar Aros nå
Angels trogna väringlid
I skyttelfart de gå
I tjärdoft å furuskrov
Det sjåas malm i hamn
Lasten ämnad Gudingshov
I Vallgustenas famn

4
Då sveakung uppsutten
I skritt i stavhusvrår
På kraken omkullsprungen
Får vådligt banesår
Snart Adils döden lider
Gutöens trogna röst
Sig orosmolnen sprider
I rike utan tröst

5
Ny hövding svear väljer
Tingsvärvet fjäderlätt
Meriter ej bekymmer
Då förbestämd hans ätt
Uppå Uppsalatronen
Blir ny konung smord
Ung Östen, adilssonen
Brår främlingar för mord

6
Oh, Svear kära bröder
Ert tiohunda tågar
Grannsämjan ymnigt blöder
Riktar pilebågar
Farmännen strax instänga
Se, bödeln dukar opp!
Ting dömer dem att hänga
Blott huvudlösen hopp

7
Nu brådskar gotlandshopen
Att städsla skaldeman
Tre mansbot bjuds den scopen
Som smida kvädet kan
Herr Stråben, Alvabonden
Kan sveasinnet bäst
Han färjas upp till Roden
Når Uppsala till häst

8
Hur otäck svärdsegg blänkte
Trots välbesoldat tal
På resan Stråben tänkte
Slets svårt i val å kval:
”Om tungan uti munden
En glosa galen bär
Då slår den sista stunden
För dig som tungan klär”

9
Han läser gamla noter
Att smida drapans lupp
Och hjälteanektdoter
Det hågen friska’ upp
Stråben klar till kungen fort
Som satt mitt i maten
Kungen lär då Stråben sport
Objuden av faten:

10
Kung Östen: Herr Ivar, nått’ nytt att förtälja från Gotland?

Herr Ivar: Konung, jo jo, i Alva har ett sto kalvat tre föl.

Jasså, sa kungen medan han girigt högg in på det väldukade bordet, tog några stora tuggor och liksom väste fram mellan tänderna:

- Och vad gör det tredje fölet då de andra diar?

Herr Ivar: Jo jo, precis som jag, det står och tittar på när dom andra krubbar.

11
Kungen rapp den guten fann
Som ej bjudits bordet
Likt de tvenne ock varann
Så fick Ivar ordet
Insöp först djupt andetag
Kvädde så på sveamal
Här hinns blott med sammandrag
Av Herrns Ynglingatal:

12
”Östen bär förnämlig kam
Av Odens ädla ätt
Som av grekisk furstestam
Befolkat Vendels slätt
Är från Hugleik Hrethelsson
Till Ynglingtal så förd
Nyvald Östen, Adils son
Ock kunglig gotisk börd…”

13
Så smidde Ivar Stråben
I rimmarkonst oträngd
En enkel odals släktegren
Till Sveriges kungalängd
Ordfloden sina’ först den stund
Hans Majestät förnam
En känsla utan all grund
Hans barm av högfärd brann:

14
”Ett så fagert Ynglingtal
’Vi tycka alla här
Beseglar svears kungaval
I prålig dräkt den klär
Att på Valfar själv vi brås
Och ädla gotanfäder
Vad bättre spis att smörja krås?
I vår hatt grann fjäder!”

15
Då kungen föranlåter
Gutars bry förlösa
Ge dömdas huven åter
Och spis dem överösa
Stråben kung Östen drista:
”Att med Adilsdotter
I sten den pakten rista
Äkta gutars drotter”

16
Det äktenskapet höga
Förbundet skor me’ järn
Och kung Östen föll tillföga
Gav Angel sveas värn
Och rika Noraberg
Där hans segels vingar
I Bergslagens gröna ärg
Västmanland betvingar

17
Kung Östen undfick gengäld
En silverbarr så rar
Ur Salanejdens gruvor hälld
Den barren Gotland tar
Sexti marker varje år
Att kornband de undgå
En tredjedel den jarlen får
Att farmän freda må

18
När kung Adils brann i hög
Håvor Gotland skänkte
Blott de bästa vapen dög
Som i smedjor blänkte
Den vendeln, fredens skydd
Nu kalla jorden gömmer
I Völunds harnesk prydd
Vi ej honom glömmer

19
Om du inte sagan tror
Se Stora Hammars sten
Där i segelsnäcka stor
Färdas under tång å ten
Varjagerna som strider
Och Adils banefall
Ni begriper nog omsider
Nu är den sagan all

webmaster kommenterar


-Tack för dig sång!

Jag vet inte vad jag skall säga...

- Du har verkligen skaldat! Tack Claes!

/bernt

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Historia: länkar, karta - för annat se Information.
Mer om Annorstädes: länkar, karta.

Guide till Gotland

Översikt, allmän information: Gotlands historia i årtal.

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.