Kommentera, tillägga, kritiseraSidan du skriver en kommentar till visas också längre ner på denna sida. Du kan inte spara scripts eller länkar i något av fälten. Vi kontrollerar inlägget före publicering. Det kan ta någon dag. Ange gärna ditt namn i kommentarsfältet så att vi vet vem vi skall tacka. Vendeltiden på GotlandÄr Vendeltid ett bra namn på perioden för Gotlands del? Vi ger lite fakta om tiden och resonerar om frågan med utgångspunkt från en artikel av Richard Steffen i Boken om Gotland.Vendeltiden som i Europa vanligen kallas Merovingertid sträcker sig i Sverige ungefärligen mellan åren 550 e.Kr. och 800 e.Kr, dvs en period av yngre järnåldern som i tiden ligger alldeles efter folkvandringstiden och alldeles före vikingatiden. Och såvitt går att begripa utgör början av Vendeltiden också övergång från äldre till yngre järnålder. Bilden ovan finns på en vendeltida bildsten från När socken och har förorsakat spekulationer så länge den varit känd. Det är bara nedre delen av stenen som visas, här visas hela som illustration till Gutasagan. Mer om tidsperiodenVill du läsa mer om tidsperioden så finns några artiklar i vår nya årtalslista, som visar var i tiden artiklarna hör hemma.Bildstenen ovan från Stenkyrka socken hör hemma någonstans mellan år 400 och 600 e.Kr. varför den alltså lika gärna kan vara från folkvandringstiden, forskarna är osäkra ty det är svårt att datera bildstenar. Vi har inte lagt ut någon bild på hela stenen. KolonisationstidPå Guteinfo har vi helt sonika tagit oss för att kalla Vendeltiden, som är ett fastländskt påhitt, för Kolonisationstid. Det beror på att Gotlands kolonier enligt min mening är bra mycket häftigare, allra helst vad gäller som bakgrund för vikingatiden, än att tidigare arkeologer och historiker menar sig se en sorts ny fornsaksperiod 550-600 e.Kr. Vendeltiden har fått sitt namn efter fantastiska gravar i Vendel i Uppland; att lika häftiga gravar och därtill bildstenar, kolonier och annat finns på Gotland bryr man sig inte om, ty Gotland är inte Sverige på riktigt, åtminstone inte vad gäller infrastruktur.Här kan du läsa om Gutarnas kolonier. Att vi döper om tiden kan synas lokalpatiotiskt, forskarna tycks inte göra det, men jag bara tar och gör det eftersom ordet Vendeltid inte beskriver Gotlands historia på något enda sätt, och det gäller för övrigt också alla andra delar av Sverige. Båten på den vendeltida bildstenen ovan kommer från Sanda. Påståenden 1945 i Boken om GotlandMed anledning av Gotlands återförening med Sverige genom freden i Brömsebro den 13 augusti 1645 gavs det på Gotland ut en minnesskrift som gavs namnet Boken om Gotland (Centraltryckeriet, Esselte, Stockholm 1945) - det är två stora, tjocka band på omkring 1.000 sidor.Ett kapitel heter "Gotlands indelning och organisation" och är skrivet av Richard Steffen, som bl a var utbildad litteratur- och kulturhistoriker; han tilldelades professors namn 1946, ett år efter att boken trycktes (professuren berodde inte på boken, lär mer om honom på Wikipedia). Richard Steffens utsagorDet första han säger i kapitlet är:/text och foto Bernt Enderborg Guteknappen - platsguideGenom att trycka på en knapp på mobilen med gps får du gudning. Står du t ex nära en kyrka får du information om kyrkan och en lista på vad som finns i närheten.Platsguiden fungerar förstås bara när du är på Gotland. Mobilanpassat finns på Visit Hemse - klicka på hjärtanet. Evenemang historia
1) I denna ljuva VendeltidI denna ljuva Vendeltid(Melodi: Varannan flock Den blomstertid nu kommer och varannan Tove Los Talking Body) Text: Claes Wahl 1 Det krönikor förtiger Det bär på sanning hand Tills Atterdag landstiger Var Gotland eget land Du Österhavets frihamn Folkväldets fana bar Med varm och öppen famn Kulturens vagga var 2 Minns ädla vädursgutar Hur Grendels arm avtvann Hur Butulf Ale störtar Åt Adils kronan vann Då varmt och hoppfullt hjärta Slog hårt i svears barm Då krig och eländs smärta Ej längre sådde harm 3 I denna ljuva Vendeltid Tolv knarrar Aros nå Angels trogna väringlid I skyttelfart de gå I tjärdoft å furuskrov Det sjåas malm i hamn Lasten ämnad Gudingshov I Vallgustenas famn 4 Då sveakung uppsutten I skritt i stavhusvrår På kraken omkullsprungen Får vådligt banesår Snart Adils döden lider Gutöens trogna röst Sig orosmolnen sprider I rike utan tröst 5 Ny hövding svear väljer Tingsvärvet fjäderlätt Meriter ej bekymmer Då förbestämd hans ätt Uppå Uppsalatronen Blir ny konung smord Ung Östen, adilssonen Brår främlingar för mord 6 Oh, Svear kära bröder Ert tiohunda tågar Grannsämjan ymnigt blöder Riktar pilebågar Farmännen strax instänga Se, bödeln dukar opp! Ting dömer dem att hänga Blott huvudlösen hopp 7 Nu brådskar gotlandshopen Att städsla skaldeman Tre mansbot bjuds den scopen Som smida kvädet kan Herr Stråben, Alvabonden Kan sveasinnet bäst Han färjas upp till Roden Når Uppsala till häst 8 Hur otäck svärdsegg blänkte Trots välbesoldat tal På resan Stråben tänkte Slets svårt i val å kval: ”Om tungan uti munden En glosa galen bär Då slår den sista stunden För dig som tungan klär” 9 Han läser gamla noter Att smida drapans lupp Och hjälteanektdoter Det hågen friska’ upp Stråben klar till kungen fort Som satt mitt i maten Kungen lär då Stråben sport Objuden av faten: 10 Kung Östen: Herr Ivar, nått’ nytt att förtälja från Gotland? Herr Ivar: Konung, jo jo, i Alva har ett sto kalvat tre föl. Jasså, sa kungen medan han girigt högg in på det väldukade bordet, tog några stora tuggor och liksom väste fram mellan tänderna: - Och vad gör det tredje fölet då de andra diar? Herr Ivar: Jo jo, precis som jag, det står och tittar på när dom andra krubbar. 11 Kungen rapp den guten fann Som ej bjudits bordet Likt de tvenne ock varann Så fick Ivar ordet Insöp först djupt andetag Kvädde så på sveamal Här hinns blott med sammandrag Av Herrns Ynglingatal: 12 ”Östen bär förnämlig kam Av Odens ädla ätt Som av grekisk furstestam Befolkat Vendels slätt Är från Hugleik Hrethelsson Till Ynglingtal så förd Nyvald Östen, Adils son Ock kunglig gotisk börd…” 13 Så smidde Ivar Stråben I rimmarkonst oträngd En enkel odals släktegren Till Sveriges kungalängd Ordfloden sina’ först den stund Hans Majestät förnam En känsla utan all grund Hans barm av högfärd brann: 14 ”Ett så fagert Ynglingtal ’Vi tycka alla här Beseglar svears kungaval I prålig dräkt den klär Att på Valfar själv vi brås Och ädla gotanfäder Vad bättre spis att smörja krås? I vår hatt grann fjäder!” 15 Då kungen föranlåter Gutars bry förlösa Ge dömdas huven åter Och spis dem överösa Stråben kung Östen drista: ”Att med Adilsdotter I sten den pakten rista Äkta gutars drotter” 16 Det äktenskapet höga Förbundet skor me’ järn Och kung Östen föll tillföga Gav Angel sveas värn Och rika Noraberg Där hans segels vingar I Bergslagens gröna ärg Västmanland betvingar 17 Kung Östen undfick gengäld En silverbarr så rar Ur Salanejdens gruvor hälld Den barren Gotland tar Sexti marker varje år Att kornband de undgå En tredjedel den jarlen får Att farmän freda må 18 När kung Adils brann i hög Håvor Gotland skänkte Blott de bästa vapen dög Som i smedjor blänkte Den vendeln, fredens skydd Nu kalla jorden gömmer I Völunds harnesk prydd Vi ej honom glömmer 19 Om du inte sagan tror Se Stora Hammars sten Där i segelsnäcka stor Färdas under tång å ten Varjagerna som strider Och Adils banefall Ni begriper nog omsider Nu är den sagan all webmaster kommenterar-Tack för dig sång! Jag vet inte vad jag skall säga... - Du har verkligen skaldat! Tack Claes! /bernt Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här. Mer informationMer om Historia: länkar, karta - för annat se Information.Mer om Annorstädes: länkar, karta. |
|||