Lojsta kyrka

På Lojsta kyrka är kor och långhus från 1200-talet, tornet från tidigt 1300-tal. Glasmålningar i korfönstren 1200-tal, alla original utom en. Omfattande kalkmålningar från både 1200-, 1300-, 1400-och 1500-talen. Altartavla 1300-tal. Dopfunt 1100-tal. Triumfkrucifix tillverkat av bygdekonstnär efter 1100-tals förebild. Flera träskulpturer från 1200-1400-talen förvaras i Historiska Museet.



Det är en vacker och ljus kyrka, väl värd ett besök, inte minst för de vackra målningarnas skull. Men man får säga att det var inte ett särskilt stort krucifix och Jesus ser på något sätt ganska uppgiven ut.



Det första du möter när du öppnar den med lammull tätade söderportalen är runor. Det står sen 1500-talet bl a att den som kan läsa detta är duktig.



Glasmålningar från 1200-talet i korfönstret, alla utom en original, står det i kyrknyckeln. Det är gamla saker, och i Norden finns mest och flest medeltida glasmålningar bevarade på Gotland. Och eftersom kyrkan är så ljus inuti så pryder verkligen dessa fönster sin plats, och de är därtill alltså en sevärdhet av mått och rang.



S:t Göran slåss mot djävulen i drakhamn, och enligt Uppenbarelseboken slutar det bra.

Lojsta kyrka har några målningar från 1200- till 1500-tal. En välbevarad passionsfris finns på den norra väggen - till vänster har vi därifrån Jesus i Getsemane som skapade ett talesätt då han konstaterade att anden är villig med kroppen svag ty lärjungarna somnade då han bad vår Fader om att få slippa den kalk som han snart nödgas tömma; kalken är med på bilden.

Passionsfriser förekommer i många gotländska kyrkor - bäst bevarad i Norrlanda kyrka men jag vill minnas att den i Ganthem kyrka också är i ett fantastiskt skick. Här kan du läsa mer om passionsfriser.

På södra långhusväggen har man skrapat fram målningar, som nog har kalkats över då nya och större fönstrar har byggts, ty målningarna försvinner så att säga in i fönstren.

Som du ser har den okände konstnären försökt skapa något slags perspektivförskjutningar, eller vad det kan heta, med tillhjälp av rutor i bakgrunden.


Alldeles ovan finns en bit av altartavlan. Den skall jag behandla på en egen sida ty den visar klart och tydligt hur man skall känna igen lärjungarna i kyrkokonsten med tillhjälp av de attribut de ofta utrustas med.


Dopfunten i Lojsta kyrka är från 1100-talet, vilket ju är rätt konstigt när den största delen av kyrkan är från 1200-talet. Det är en vacker och annorlunda dopfunt. Hur sliten den har blivit av århundradena, snart 1.000 år, syns på bilden.