01) Gutarnas krönika - Gutasagan

Numreringen i menyn hänför sig till vilken turordning artiklarna bör läsas. Vi har emellertid inte kommenterar hela Gutasagan - vill du läsa hela utan kommentarer så kika här, men då missar kanhända att somligt tänkvärt.

Vanligen kallas Gutarnas Krönika för Gutasagan, ett namn som är ett tämligen sentida påfund. Detta namn är lite vilseledande därför att man får de isländska sagorna i tanke när man talar om sagor i dessa sammanhang. Krönikan nedtecknades förmodligen i början av 1200-talet, som ett bihang till Gutalagen och behandlar Gotlands äldsta historia fram till kristendomens införande, men den finns bara på papper från mitten av 1300-talet.

Gutasagan är skriven på gutniska, som är ett eget språk alldeles som isländska, svenska, norska eller danska. Riktigt intressant är att inget annat språk på jorden är så likt gotiska, se Goter och gutar. Se förresten också Underbara, magiska Gotland - språket, långt ner på sidan, ty gutarna har med runalfabetet åstadkommit det första uttrycket inte bara för Nordens utan för hela den germanska kulturens självständighet och kraft.

Gutasagan är inte heller en saga vilken som helst, utan ett statsrättsligt dokument som så sent som 1449 åberopades av gutarna som en motivering till varför de skulle följa med den svenske kungen att störta innehavaren av Visborgs slott (se varför ruiner under Världsarvets sidor). Men då kallas den inte Gutasagan utan som ovan Gutarnas Krönika.

För kronologiskt intresserade så är sagan nedtecknad ungefär samtidigt med Snorri Sturlussons (1179-1241) litterära mödor, något att begrunda för de som hänför allting till Asatron. Vid tiden ifråga var Visby Östersjöns mest besökta hamn och den största staden i Östersjöområdet.

Gutasagan återges i originaltext vartill kommer den (officiella) översättning som är hämtad från Holmbäck-Wessén Svenska landskapslagar, Skånelagen och Gutalagen 1943.