text bild karta   info, a-ö

Hela Gutasagan med svensk översättning

Gotland | Gutasagan
Hela Gutasagan med svensk översättning

Fyndet

Gutland hitti fyrsti maþr þan sum þieluar hit. þa war gutland so eluist at þet daghum sanc Oc natum Kwar uppj. En þann maþr quam fyrsti eldi a land Oc siþan sanc þet aldri.

Gutland hittade först en man som hette Tjelvar. Då var Gutland bundet av mörka makter, så att det om dagen sjönk och om natten var uppe. Med denne man kom första elden till landet och sedan sjönk det aldrig.

Gotland delas

þissi þieluar hafþi ann sun sum hit hafþi. En hafþa cuna hit huita stierna þaun tu bygþu fyrsti agutlandi fyrstu nat sum þaun saman suafu þa droymdi hennj draumbr. So sum þrir ormar warin slungnir saman j barmj hennar Oc þytti hennj sum þair scriþin yr barmi hennar. þinna draum segþi han firi hasþa bonda sinum hann riaþ dravm þinna so. Alt ir baugum bundit bo land al þitta warþa oc faum þria syni aiga. þaim gaf hann namn allum o fydum. guti al gutland aigha graipr al annar haita Oc gunfiaun þriþi. þair sciptu siþan gutlandi i þria þriþiunga. So at graipr þann elzti laut norþasta þriþiung oc guti miþal þriþiung En gunfiaun þann yngsti laut sunnarsta

Denne Tjelvar hade en son som hette Havde och Havdes hustru hette Vitastjerna. Dessa två var de första som byggde och bodde på Gutland. Den första natten, då de sov tillsammans, drömde hon en dröm om tre ormar, som var flätade samman i hennes barm. Och det tycktes henne, att de sakta gled ut ur barmen. Denna dröm berättade hon för Havde sin husbonde och han tolkade drömmen så. Allt är bundet i ringar. Ett bebott land skall detta varda och vi skola få tre söner. Dem gav han alla namn innan de var födda. Gute skall äga Gutland, Graiper skall den andre heta och Gunnfjaun den tredje. De delade sedan Gutland i tre tredingar, så att Graiper den äldste fick norra tredingen, Gute den mellersta och den yngste den sydligaste.

Utvandrarna

siþan af þissum þrim aucaþis fulc j gutlandi som mikit um langan tima at land elptj þaim ai alla fyþa þa lutaþu þair bort af landi huert þriþia þiauþ so at alt sculdu þair aiga oc miþ sir bort hafa sum þair vfan iorþar attu. Siþan wildu þair nauþugir bort fara men foru innan þors borg Oc bygþus þar firir. siþan wildi ai land þaim þula vtan racu þaim bort þeþan. Siþan foru þair borþ i faroyna. Oc bygþus þar firir þar gatu þair ai sic vppi haldit Vtan foru j aina oy wiþr aistland sum haitir dagaiþi. Oc bygþus þar firir Oc gierþu burg aina sum enn synis. þar gatu þair oc ai sic haldit. Vtan foru vpp at watnj þi sum haitir dyna

Sedan förökade sig folket, som härstammade från dessa tre, under en lång följd av år så mycket att landet ej kunde föda dem alla. Då lottade de bort från landet var tredje man och alla fick rätt att ta med sig allt som de ägde utom sin jord. Sedan ville de ogärna bege sig bort utan for i stället till Torsburgen och bosatte sig där. Sedan ville landet ej tåla detta utan drev dem bort därifrån. Sedan for de till Fårö och slog sig ner där men där kunde de inte föda sig. De begav sig därför till en ö vid Estland, som heter Dagö, och slog sig ned där och byggde en borg, som det ännu finns spår av. Där förmådde de ej heller uppehålla sig, utan fortsatte längs en flod, som heter Düna.

I Grekland

Oc vpp ginum ryza land so fierri foru þair at þair quamu til griclanz. þar baddus þair byggias firir af grica kunungi. vm. ny. oc niþar kunungr þann lufaþi þaim Oc hugþi at ai miþ ann manaþr wari. siþan gangnum manaþi wildi hann þaim bort wisa En þair annzsuaraþv at ny oc niþar wari e oc e Oc quaþu so sir wara lufat. þissun þaira wiþratta quam firir drytningina vm siþir þa segþi han. Minn herra kunungur þu lufaþi þaim byggia vm ny. oc niþar. þa ir þet e oc e þa matt þu ai af þaim taka. So bygþus þair þar firir. oc enn byggia oc enn hafa þair sumt af waru mali

Och upp genom Ryssland, så fjärran for de att de nådde till Grekland. Där begärde de hos grekernas kung att få slå sig ned i ny och nedan. Konungen lovade dem det och han trodde, att det ej var mer än en månad. Sedan månaden var till ända ville han visa bort dem, men de svarade att ny och nedan var alltid och för evigt och de vidhöll, att detta var dem så lovat. Denna deras tvist kom omsider också upp inför drottningen. Då sade hon: 'Min herre konung, du lovade dem att slå sig ned i ny och nedan, då är det för alltid och evinnerligen. Då må du ej taga denna deras rätt ifrån dom.' Så slog de sig ned där och bo där och än idag hava de i sitt tal spår av vårt språk.

Religionshistoria

Firi þan tima oc lengi eptir siþan. Troþu menn a hult. oc a hauga. wi. oc. stafgarþa. oc a haiþin guþ. blotaþu þair synnum oc dydrum sinum Oc fileþi. miþ matj oc mundgati. þet gierþu þair eptir wantro sinnj. land alt. hafþi sir hoystu blotan miþ fulki. ellar hafþi huer þriþiungr. sir. En smeri þing hafþu mindri blotan meþ fileþi. matj. Oc mungati. sum haita suþnautar. þi et þair suþu allir saman.

Före den tiden och länge därefter trodde man på hult och högar, vi och stavgårdar och på heden gud. De offrade då sina söner och döttrar och sin boskap, och bedrev blot med mat och dryck. Detta gjorde de enligt sin vantro. Hela landet hade det högsta blot med människor, eljest hade var treding sitt blot och smärre ting hade mindre blot med boskap, mat och dryck. De kallades mat- eller kokbröder, ty de tillredde offermåltiderna tillsammans.

Många kungar försökte

Mangir kunungar stridu agutland miþan haþit war. þau hieldu gutar e iemlica siþri Oc reth sinum. Siþan sentu gutar sendumen manga tjl suiarikis En engin þaira fic friþ gart fyr þan awair strabain af alfha socn hann gierþi fyrsti friþ wiþr suja kunung.

Många kungar stred mot Gutland, medan det var hedniskt. Dock behöll gutarna alltid segern och sin rätt. Sedan sände gutarna upprepade gånger sändebud till svearnas rike, men ingen av dem kunde skaffa fred förrän Avair Strabain från Alva socken. Han slöt först av alla fred med sveakungen.

60 mark silver

tha en gutar hann til baþu at fara. þa suaraþi hann. Mik witin ir nu faigastan oc fallastan giefin þa mir en ir wilin et iec fari innan slikan waþa þry wereldi. att mir sielfum. annat burnum synj minum. Oc þriþia cunu. þy et hann war senieldr. Oc fiel kunnungur so sum saghur af ganga gicc hann a staggaþan ret wiþr suia kunung. Siextighi marca silfs vm arr huert. þet ier scattr guta so at suiarikis cunungr fiauratighi marcr silfs af þaim siextighi. En ierl hafi tiughu marcr silfs. þinna staþgaþ gierþi hann miþ lanz raþj. fyr en hann haiman fori.

Då gutarna bad honom fara, svarade han dem: 'Ni vet att jag nu är gammal och bräcklig, giv mig då, om jag skall ge mig in i en sådan livsfara, tre mansböter, den första för mig själv, den andra för min egen son och den tredje för min hustru.' Ty han var, som sagorna berätta om honom, en vis och mångkunnig man. Så ingick han i stadgad rätt med sveakungen. 60 mark silver om året. Det är gutarnas skatt, som skall delas så, att Svea rikes kung får 40 marker av de sextio och jarlen 20 mark silver. Detta avtal hade redan fastställts i landets råd innan han for hemifrån.

Frivilligt

So gingu gutar sielfs wiliandi vndir suia kunung þy at þair mattin frir Oc frelsir sykia suiariki j huerium staþ. vtan tull oc allar utgiftir. So aigu oc suiar sykia gutland firir vtan cornband ellar annur forbuþ.
hegnan oc hielp sculdi kunungur gutum at waita. En þair wiþr þorftin. oc kallaþin. sendimen al oc kunungr oc ierl samulaiþ a gutnal þing senda. Oc latta þar taka scatt sinn. þair sendibuþar aighu friþ lysa gutum alla steþi til sykia yfir haf sum upsala kunungi til hoyrir. Oc so þair sum þan wegin aigu hinget sykia

Så gick gutarna av egen fri vilja under svearnas kung, så att de kunde fritt och utan risk fara till alla platser i Svea rike utan tull och andra avgifter. Så äga och svearna fara till Gutland utan kornband och andra förbud.
Skydd och hjälp skulle kungen ge gutarna, när de behövde det och själva begärde det. Sändebud skall kungen och även jarlen sända till gutnaltinget (gutarnas allting), för att där mottaga skatten. Dessa sändebud skola lysa frid för gutarna att fritt fara till alla platser över Uppsala kungs hav och detsamma gäller för alla dem, som söka sig hit till Gutland.

Den första kyrkan

Thaut gutar hainir waru. þau silgdu þair miþ caupmanna scap innan all land baþi cristin oc haiþin. þa saghu caupmenn cristna siþi j cristnum landum þa litu sumir sic þar cristna Oc fyrþu til gutlanz prestj botair af acubek hit þann sum fyrstj kierchiu gierþi j þann staþ sum nu haitir kulasteþar. þy wildi ai land þula vtan brendu hana þy callar þar en kulasteþar.

Ehuru gutarna var hedningar seglade de dock med köpmansvarirg till alla länder både kristna och hedniska. Då såg köpmännen kristna seder i kristna länder och somliga lät döpa sig där och förde till Gutland kristna präster. Botair av Akebäck hette den man, som byggde den första kyrkan på den plats, som nu heter Kulstäde. Detta ville landet (alltinget) ej tåla utan lät bränna den. Därför kallas platsen i dag för Kulstäde.

Peters kyrka

ha eptir þan tima war blotan j wj þar gierþi kirchiu aþra. þa samu kirchiu wildi land oc brenna þa for hann sielfr wp a. kirchiu. þa. oc segþi. wilin ir brenna þa sculin ir brenna mik meþ kirciu þissi hann war ricr sielfr oc ricasca manz dotur hafþi hann sum hit liccair sniellj boandi þar sum kallar stainkirchiu hann reþ mest vm þan tima hann halp borairj magi sinum Oc segþi so herþin ai brenna mann ella kirchiu hanns þy et han standr i wi. firj niþan clintu. miþ þy ficc þaun kirchia standa obrend han war sett þar miþ aldra helguna namnj innan þan staþ sum nu kallar petrs kirchiu. han war fyrsti kirchia j gutlandi sum standa ficc

Någon tid därefter var det blot i Vi. Där lät han bygga en andra kyrka. Denna kyrka ville landet (alltinget) också bränna. Då klev han själv upp på kyrkan sade: 'Vill Ni bränna den, så får Ni bränna mig tillsammans med kyrkan.' Han var själv en mäktig man och han var gift med dottern till en av de allra mäktigaste, som hette Likkair den vise och som bodde på den plats, som heter Stenkyrka. Han hade mest att säga till om på den tiden och han hjälpte Botair sin måg. Och han sade så: 'Låt bli att bränna mannen och hans kyrka, fastän den är byggd i Vi, nedanför Klinten.' Så fick denna kyrka stå obränd. Den var byggd där i alla helgons namn inom det rum, där nu S:t Peters kyrka står. Det var den första kyrkan på Gutland som fick stå kvar.

Stenkyrka

Siþan vm nequan tima eptir lit suer hans lickair snelli sic crisna. Oc husfoyu sina. barn sinn oc hiskep sin allan oc gierþi kirchiu j garþj sinum. þar nu kallar stainkirchiu han war fyrsti kirchia a landi uppi j norþasta þriþiungj

När sedan någon tid hade gått, lät hans svärfar Likkair den vise döpa sig med sin hustru, sina barn och allt sitt husfolk och byggde en kyrka på sin gård, som nu heter Stenkyrka. Det var den första kyrkan i norra tredingen på Gutland.

Kristendomen, många kyrkor

Siþan gutar sagu crisna manna siþi þa lydu þair guz buþi oc leþra manna kennu tocu þa almennilica wiþr cristindomj miþ sielfs wilia sinum vtan þuang so et engin þuang þaim til cristnur .... Siþan en menn orþu almennilica cristnjr þa gierþis kirchia annur alandi j altinga bo han war fyrstj j miþalþriþiungi ... Siþan warþ þriþi gar a landi j farþaim j sunnarnasta þriþiungi af þaim briscaþus kirchiur allar j gutlandi þy et menn gierþu sir kirchiur at mairu maki

Sedan gutarna sett kristna mäns seder, lyssnade de till Guds bud och lärda mäns undervisning och tog enhälligt emot kristendomen av egen fri vilja och utan tvång, så att ingen tvang dem till att bli kristna. Sedermera då kristendomen vunnit allmänt erkännande byggdes den andra kyrkan på Gutland i Atlingbo. Det var den första i mellersta treningen. Sedan byggdes den tredje kyrkan i på Gutland i Fardhem i södra tredingen. Därefter växte kyrkor upp överallt på Gutland, allteftersom man byggde sig kyrkor till större bekvämlighet.

Olof den helige

Eptir þet siþan quam helgi olauir kunungr flyandi af nerweigi miþ schipum oc legþis j hamn. þa sum callar acrgarn þar la helgi olaujr lengi. þa for ormica af hainaim oc flairj rikir menn till hanns miþ giefum sium þann ormica gaf hanum tolf weþru miþ andrum clenatum þa gar helghi olauir kunungr hanum atr agin tua bulla oc aina braiþyxi. þa tok ormica wiþr cristindomj eptir helga olafs kennjdomi Oc gierþi sir byna hus j sama steþ sum nu standr acrgarna kirchia þeþan for helghi olauir til ierzlafs j hulmgarþj

Någon tid därefter kom Olof den helige, kungen, på flykt från Norge med sina skepp och lade till i den hamn som heter Akergarn. Där låg den helige Olof länge. Då for Ormica av Hejnum och många andra mäktiga män till honom med sina gåvor. Sålunda gav Ormica honom tolv baggar och andra dyrbarheter. Då gav den helige Olof honom i gengäld två dryckeskar (bullor) och en bredyxa. Då tog Ormica emot kristendomen efter den helige Olofs lära. Och han byggde sig ett bönehus på den plats, där nu Akergarns kyrka står. Därifrån for Olof den helige till Jaroslav i Holmgård.

Vägen till Jerusalem

Fyr en gutland toki steþilica wiþr necrum biscupi þa quamu biscupar til gutlanzs pilagrimar til helga lanz ierusalem Oc þeþan haim foru þan tima war wegr oystra vm ryzaland oc gricland fara til eirusalem þair wigþu fyrst kirchiur Oc kirchiugarþa Miþ byn þaira sum giera litu kirchiur

Innan Gutland på allvar utsett någon biskop, kom biskopar till Gutland, som var pilgrimer på väg till det heliga Jerusalem eller for hem därifrån. På den tiden gick vägen österut över Ryssland och Grekland till Jerusalem. Dessa vigde till en början kyrkor och kyrkogårdar på anhållan av dem som låtit bygga kyrkorna.

Närmaste biskop

Siþan en gutar wendus wiþr cristindom þa sentu þair sendibuþa til hoygsta biscups i leoncopungi þy et hann war þaim nestr. so at miþ steþdum ret quami hann til gutlanz þann raiþschep giera miþ þaim forschielum at biscuper wildi cuma af leoncopungj þriþia huert ar til gutlanz miþ tolf mannum sinum sum hanum sculdin fylgia vm land alt miþ bonda hestum so mangum oc ai flairum...

Sedan gutarna helt antagit kristendomen, skickade de sändebud till den högste biskopen i Linköping, eftersom han bodde dem närmast, så att han enligt avtal skulle komma till Gutland för att bistå dem. Det bestämdes då, att biskopen skulle komma till Gutland från Linköping vart tredje år med tolv av sina män, vilka skulle följa honom runt landet med böndernas hästar, så många och ej fler.

Biskopens betalning

So a biscupr vm gutland fara til kirchiu wigsla. Oc gingerþa sinna taka þry borþ oc ai maira at kirchiu wigsl. heurri miþ. þrim marcum. at alteris wigsl. at borþ miþ tolf oyrum En alteri ainsamt scal wigias þa en baþi iru o wigþ alteri oc kirchia saman þa sculu baþi wigias firj þry borþ Oc þriar marcar penninga

Så skulle biskopen fara kring Gutland för att viga kyrkor. Då skulle han ha rätt att vid varje kyrkoinvigning som gengäld kräva tre måltider och inte mera. Samt dessutom tre mark vid varje tillfälle. Vid altarinvigning, en måltid och 12 ören, om endast altare skulle vigas. Då både kyrka och altare äro vigda, då skola bägge tillsammans vigas för 3 måltider och 3 mark penningar

Af presti andrum huerium a biscupr gingerþ taka vm tilquemda siþ þry borþ Oc ai maria af andrum huerium prestj sum ai gierþi gingerþ a þy ari. taki biscupr af huerium lausn So sum kirchiur iru til scuraþar. þair sum ai gingerþ gierþu at þy bragþi. þair sculu gingerþ giera þegar biscupr cumbr atr at þriþia ari. En hinir aigu loysa sum fyrra bragþi gingerþ gierþu

Av varannan präst äger biskopen taga gengäld som visitationsavgift eller 3 måltider och ej mera. Av varannan präst, som ej utgjorde gengäld den gången tar biskopen lösen, allt eftersom kyrkorna äro taxerade. De som ej gjorde gengäld vi detta tillfälle, de skola utgöra gengäld, då biskopen återkommer det tredje året och de andra skola utgöra lösen som förra gången gjorde gengäld.

Biskopens domsrätt

Cunnu dailur warþa sum biscupr a dyma þaar sculu lendas j sama þriþiungi et þair menn wita mest af sannundum sum þar nest boa varþr ai þar þaun daila lent þa scal han schiautas til aldra manna samtalan. Oc ai af þriþiungi j annan Cunnu hetningar eþa dailu mal warþa sum biscupi til hoyra at retta. þa a hier biþa biscups quemdar. oc ai yfir fara vtan þuang reki til. oc mikil synd sei at ai ma proastr loysa. þa scal yfir fara millan walborga messur oc helguna messur. En ai þar eptir vm wintr tima til walborga messur Biscup sac. j gutlandi ier ai hoyþri þan þriar marcr.

Uppkommer tvist, som det tillkommer biskopen att avdöma, skall denna avdömas i samma treding, ty de som bord där närmast veta mest om sanningen. Blir tvisten ej avdömd där, då skall den hänskjutas till alla mäns dom (alltinget) och ej från en tredinge till en annan. Uppstår stridigheter eller tvistmål, som det tillhör biskopen att avdöma, då skall man avvakta biskopens ankomst och ej fara över havet, om inte nödtvång och mycket svåra synder begåtts, så att prostarna inte själva kan avdöma dem, men då skall man fara över mellan valborgsmässan och allhelgonamässan. Men ej därefter om vintern före valborgsmässan. Biskopsböter äro på Gutland aldrig mer än 3 mark.

Ledung

Siþan gutar toku sir biscup oc presti oc wiþir fulcumnum cristindomi þa toku þair Oc wiþr at fylgia suia kunungi i herferþ miþ siau snieckium. vfan a haiþin land oc ai vfan cristin. So þau at cunungr. a biavþa gutum laiþing eptir wittr Oc manaþa frest firi liþstemnu dag oc þau scal liþstemnu dagr wara firi missumar oc ai siþar. þa ir laglica buþit oc ai ellar þa hafa gutar wal vm at fara en þair wilia miþ sinum snieckium oc atta wichna wist en ai maira þa en gutar efla ai fylgia þa gialdin fiauratigi marca penninga firi hueria snieckiu Oc þau at andru ari. Oc ai aþ þy sama ari sum buþit war. þet haitir laiþings lami

Sedan gutarna skaffat sig biskop och präster och helt anammat kristendomen, gick det också med på att följa sveakungen i härfärd med sju snäckor emot hedniska länder men ej mot kristna. Om så är fallet skall kungen kalla gutarna till ledung (härfärd) då vintern är slut och med en månads frist före härstämman, och mötesdagen skall vara före midsommar och ej efter. Då är den lagligen utbjuden och ej annars. Då hava gutarna fritt val att, om de så vilja, ställa upp med sina snäckor med 8 veckors proviant och inte mer. Men besluta de att ej ställa upp, då skola de i stället betala 40 mark penningar för varje snäcka. Men detta skall ske först året därpå och ej samma år som kallelsen utgick. Det kallas ledungslame (härfärdsskatt).

j þaim manaþi þa scal aina wiku buþ cafli vm fara oc þing nemnas. þa en mannum sembr at laiþingir scal ut ganga þa scal siþan halfan manþ til ferþar boas En siþan siau netr firi liþstemnu sculu laiþings menn garlakir wara Oc byriar biþa þa en so cann warþa. et ai cumbr byr j þairi wicu þa sculu þair en biþa siau netr eptir liþstemnu dag. þa en ai cumbr byr j þairi frest. þa aigu þair haimfara at saclausu miþ þy et ai gatu þair roandi yfir haf farit vtan siglandi Cuma laiþings buþ j minnum frestum þan manaþar. þa a ai fara vtan haima sitia at sac lausu

Under den fastsatta månaden skall under den första veckan budkavle kringsändas och ting samlas. Är man då överens om att härfärd skall utbjudas, så skall man under en halv månad rusta för färden. Därefter skola männen vara stridsberedda sju dygn före härmötet. Från och med då skola de avvakta, och vara beredda och om segelvind ej kommer i den veckan, då skola de vänta ännu sju dygn efter mötesdagen. Om det då ej heller kommer segelvind kunna de saklöst fara hem, ty de kunna inte ta sig över havet roende utan endast seglande. Kommer ledungsbudet med kortare tidsfrist än en månad, då skola de ej heller fara utan kunna bli sittande hemma utan åtal.

Jer so et cunungr wil ai troa at buþ quamin olaglica eþa byr hindraþi at retum frestum þa aigu sendimen kunungs sum scat taka a þy þingi sum nest ir eptir sanctj petrs messu taka tolf nemda manna aiþ. Svm sendimen kunungs nemna wilia et þair miþ laglicum forfallum haima satin. ... Engin gief nemda aiþir j gutlandi vtan kunungs aiþir

Är det så att kungen ej vill tro på att budet kom i olaga tid eller att vind hindrade under fastställda tidsfristen, då må sändebuden på det ting, som infaller närmast efter S:t Persmässan mottaga tolv nämndemäns ed av dem, som kungens sändebud önska utse, att de med laga förfall stannade hemma. Ingen nämndemansed gives på Gutland utom ed till kungen.

Begränsning

Cann so illa att bieras at crunaþr kunungr warþr miþ nequaru waldi bort rekinn af sinu riki þa aigu ai gutar scatt vt giefa vtan haldi hanum vm þry ar oc þau aigu þair e huert ar scatt saman giera oc liggie lata. En þa vt giefa þan þry ar iru vt gangin. þaim sum þa raþir suia riki ...

Sker så illa att krönt kung blir med våld bortdriven från sitt rike, så skola gutar ej utgiva skatt, utan behålla den i tre år. De må insamla skatten varje år, men låta den ligga. Och därefter utbetalas den först tre år äro gångna till den som då härskar i Svea rike.

Slutet brev, ej öppet

Lyct bref miþ kunungs insigli scal at allum kunungs ret sendas. oc ai vpit

Slutet brev med kungen sigill skall användas för alla kungens rättigheter, och ej ett öppet brev.
/text Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=103


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.