Tecktors grav

Inne på kyrkogården, på norrsidan av kyrkan, ligger Sveriges sista offentligt avrättade människa. Hans namn anges oftast som Tektor men på hans gravsten står Tecktor.



Där ligger han, en bit ner i jorden, ensam. Omkring 600 hade samlats strax efter sju på morgonen den 18 maj 1876 för att se avrättningen, många svimmade. Han gjorde inte motstånd men kramade hårt den bukett av hyacinter som han hade fått av fängelsedirektören. Tidningen skrev att han dog på första men att det tog tre hugg "innan hufvudet var fullkomligt skildt från bålen". Avrättningsplatsen ligger en bit norr om kyrkan och kallas Stenkumla backe.

Under rättegången hade Tecktor visat ånger över sina gärningar, bl a mord, och i fängelset hade han blivit djupt religiös. Han begrep. Strax innan avrättningen, halvt medvetslös av skräck, viskade han: "Herren anamma min ande".



Den vita pricken på bilden ovan är en vit fågel som flög över kyrkan då jag fotograferade den 28 april 2007, kanhända en duva. Visst kan man undra om det bara är ett slumpmässigt sammanträffande, men den flög där, på riktigt, strax efter att jag hade tagit kort på Tecktors grav.