Klinteberget är en inlandsklint någon kilometer sydost om Klintehamn, precis bakom kyrkan som således står alldeles nedanför klinten. Berget reser sig drygt 25 meter över landskapet. I sydväst kan man vid klar sikt se Karlsöarna, som inte har namn efter någon kunglighet (gutarna sa nog "Stäur- u Leilkal" om så begav sig; danskarna skrev visst fordom fueløyar = fågelöarna, och det är ju sant än i dag med Sveriges enda fågelberg).
Bokskog finns inte naturligt på Gotland, men ett bestånd planterades på klinten vars svagt gröna lövskimmer är till glädje för envar besökare. Röd skogslilja och stor skogslilja är vackra, sällsynta blommor som man kan beskåda under vandringar längs slingrande stigar på berget.
Solnedgången är en njutning och utsikten är fullkomnad. Om man nu skall bjuda frun en överraskning eller bara tycker om Gotlands ytor så är Klinteberget alldeles ovanför kyrkan ett utomordentligt ställe.
Om man följer kusten norrut så vet jag inte hur långt man skådar en klar dag, annars är det väl mest Sanda man ser, kanske Västergarn, Eskelhem och Tofta därtill. Bakom ryggen ligger den stora socknen Hejde, i sydöst Lojsta och i söder Fröjel.
Den 8 augusti 2012 satt den här figuren blickstilla gömd i en stubbe och höll vakt. Det är nämligen några idioter som har klottrar på bildstenen, och förmodligen kommer dessa skitungar att råka trilla över kanten nästa gång de är där.
Det är rätt stor yta att breda ut kaffefilten på. Ta med hela släkten!