text bild karta   info, a-ö

Ag och agtak

Gotland | Flora
Ag och agtak
Ag och agtak, foto Bernt Enderborg
Traditionen att använda ag som takmaterial är urgammal på Gotland, riktigt hur gammal vet man inte. Agtaken läggs företrädesvis på ladugårdar och lambgift men har under förhistorisk tid förmodligen även förekommit på bostadshusen.

Agtak

Under sin gotländska resa 1741 gör Carl von Linné i sin dagbok följande anteckning:

"Vi hade ej lämnat Lummelunds kyrka utur ögnesikte förrän vi på vänstra handen sågo ett stort kärr, av flera bysseskotts diameter och kallades kyrkomyren, i vilken växte ett gräs över allt såsom säd i åker utan någon annan växt, var 1 ½ aln högt, kallades ag... Folket täcker med denna sina ladutak, ty då han emellan midsommar och Olsmässan slås av med lya, lägges han liksom i band otorkad tillsammans utan att man bryr sig om vilken ända vetter ut, och således bliva härav tak bättre, tätare, långvaraktigare än av halm."

Taktäckning med ag förekommer än i dag men görs mest för att hålla traditionen och kunskapen vid liv. Och det behövs, eftersom tekniken är tämligen komplicerad. Allt sker under en s.k. "täckating" vilken innebär täckarlaget arbetar utan mer betalning än mat och dryck under dagen. Taket skall vara brant och utgöras av s.k. "raftar" som vilar mellan takfoten och nocken. Agen läggs på tjockt, mellan 70 och 80 cm, och packas sedan med hjälp av en s.k. "täckastake". Taket fästes sedan med vidjor, vilket kanske är den svåraste uppgiften. Efter diverse avslutningsmoment är taket klart och en fest med mat, dryck och musik kan börja. Är arbetet riktigt utfört kan taket med regelbundet underhåll stå sig i uppemot sextio år.

Agtak på Lojsta hall
Lojsta hall, där också Lojstaslottet ligger vid ett par sköna insjöar, t ex Rammträsk

Ag användes förr inte bara som taktäckningsmaterial utan även som stoppning i sängen vilket Linné i sin reseberättelse beskriver orsakerna till:

"Ag låg här i sängarna för halm, av orsak att man måst giva boskapen förleden vinter all den halm man någonsin kunde tillsammanskrapa. Den piga, som en sådan säng bädda skulle, fick väl intet hava mjölkfingrar, om hon händerna hela behålla kunde."

Ag, som växer i de s.k agmyrarna, se t ex Träskmyr,kan bli upp till 2 meter högt och är ett halvgräs som påminner om vass. Se också sidan om russgift och lammgift, men lättast är kanske att besöka Lojsta hall, ett restaurerat järnåldershus, bilden ovan.
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=1366

Evenemang inom natur på Gotland


 

oktober

18Första vårdagen »

Fler evenemang i Kalendern


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.