Snoder stenröse

Alldeles vid kanten av den lilla grusvägen som dammande tar dig ner till Klase fiskeläge ligger ett bronsåldersröse, 3 meter högt, 26 meter i diameter, och vilar i majestät sen hart när 4.000 år. Det var mellan 500 och 1.000 år gammalt vid Trojanska kriget, det var omkring 3.000 år när Sverige började enas.



Söder om röset står en bautastain kvar som lämning efter en skeppssättning eller så; det känns förresten som om man står på en slags väg till röset. Röset omges av gravar, runda eller skeppsformade, och kantas av stora liggande stenar, möjligen att hålla konstruktionen på plats, ty ett byggnadsverk är det - se Kauparveröset - eller så har bautastainarna varit resta en gång i världen. Röset är äldst av gravarna.



Ovanpå röset finns en krater, som på så många andra - Gotland har 400 stora stenrösen från bronsåldern, se guiden - men riktigt varför kratern finns där är man inte riktigt säker på. Kanske avsiktligt, kanske en konstruktion inuti röset som rasat eller kanske kvarlämnade spår efter gravplundrare - eller alltihop på en och samma gång.



Att den lilla vägen går tvärs genom ett stort gravfält är lätt att se - bilden visar plundrade gravar på andra sidan vägen. Gravfältet sträcker sig från bronsåldern och fram i järnåldern; gravarna är ingalunda samtidiga utan det kan skilja ett par tusen år. Spraugboa åt den här kanten till har alltså hedrat sin döda ganska länge på platsen.



Här har vi lite av environgerna vid gravfältet/storröset (fotot är taget mellan 7 och 8 på kvällen). Lite som någon slags afrikansk minisavann, längre bort går lamm (får) och betar, på andra sidan skogsdungarna till höger ligger fågelskyddsområden och jag sitter på en sten som förfäderna haft "orku" med och låter den himmelsblå, vindstilla kvällen skänka ro.