Vykort Gotland
Information på sidan varifrån bilden kommer
Prosten Nicolaus i DalhemNicolaus, som är bliven inkorporerad i norra portalen på Dalhem kyrka begravdes i slutet av 1100-talet och är den tidigaste prost vi känner till på Gotland. Att det är någon slags nattvardsmotiv på den vackra gravstenen ser alla, och trots att den latinska texten inte till sin helhet är tolkad, den är skadad, är man i vart fall överens om att den innehåller orden "prepositus" och "Nicolaus" - prosten Nikolaus.
Högst inom gotländska kyrkan var biskopen i Linköping, Gotland självt var delat i tre delar sen arla i urtid, se Gotlands organisation, och kyrkan övertog denna organisation och tillsatte en prost som chef över prästerna i varje treding. Kyrkan på Gotland är fortfarande organiserad på detta sätt.
Det vi vet om Nicolaus är vad du ser på bilden. I boken "Gotlands medeltida kyrkoliv - biskop och prostar", Barry Press förlag, Visby 1977, av Sven-Erik Pernler, kan vi möjligen lära oss lite till. Han säger på sidan 168 att "Nattvardsmotivet på stenen anknyter nära till transsubstantiationsläran, vilken vid denna tid höll på att få sin slutliga utformning..."
Denna lära innebär att brödet och vinet förvandlas vid nattvarden till Kristi kropp och blod, men det luktar och smakar som bröd och vin i alla fall. Enligt Wikipedia så definierades denna lära "första gången 1079 av Hildebert, ärkebiskop av Tours. Vid Fjärde Laterankonciliet 1215 fastställdes att:
'Kristi kropp och blod i sanning finns i altarets sakrament under bröds och vins gestalter, sedan brödet transsubstantierats till kropp och vinet till blod genom Guds makt.'"
Det bör vara en hyfsad tidig framställning i Sverige av detta påhitt, lite som Lyckans hjul var tidig inom sitt gebit, och som finns att begrunda i Dalhem. Tänka sig.
Överkurs
Vad gäller prostarna på Gotland så har de enligt Pernler under medeltiden varit stationerade lite här och där i olika kyrkor på landet, en från varje treding dock, ehuru särskilt många inte är kända vid namn. Några författare har emellertid antagit att den prost som lite då och då under århundradenas krypande gång innehaft tjänst i Visby varit så att säga högsta hönset bland prostarna, "primus inter pares" heter sånt på latin, den främste bland likar, men Pernler konkluderar att i det bevarade materialet finns inget stöd för en sådan slutsats.- Nu vet du det också, bara påhitt för att framhäva Visby.