Vann Visby kriget 1288, ingrep Magnus Ladulås
Historia - Visby - Nära - Karta
På många sidor har vi skrivit om inbördeskriget 1288 på Gotland. Kriget slutade med en förlikning mellan parterna (man kan alltså egentligen inte påstå att den en eller andra sidan "vann"). Detta sägs emellertid i Visbyfranciskanernas bok som fördes mellan mitten på 1300-talet till början av 1500-talet, där sägs:
"Samma år var det ett stor krig på Gotland mellan stadsborna i Visby och bönderna i landskapet, och de kämpade mot varandra i april månad tredje lördagen efter påsk, och stadsborna segrade. Till minne av denna händelse hålls en procession genom staden med den heliga Jungfruns bild. Till sist försonades de genom herr kung Magnus' förmedling och stadsborna fick tillstånd att bygga en mur runt staden".
Ovanstående är såvitt mig bekant den äldsta källan till påståendet om att Visby vann kriget och att det ibland sägs att Magnus Ladulås "ingrep". Petrus de Dacias bok om Kristina från Stommeln som är äldre än Franciskanernas bok nämner kriget men han säger inget om hur det slutade, bara att det pågår.
Nedan kallar vi här och var bönderna för gutar/gutarna och stadsborna för borgare/borgarna.
Vi vet att parterna småningom ingick en förlikning, se Visby underkastelsebrev, och att Magnus Ladulås var skiljedomare. I precis hur många historiska skrifter som helst kan man läsa att Visby genom kriget uppnådde sitt mål att bli en fristående stat i staten, dvs frikopplad från det gotländska Alltinget, Gotlands dåtida riksdag, och att Visby liksom blev Hansestadt Wisby. Författare av sådana påståenden brukar motivera det hela med olika handelspolitiska mål och resonemang som inkluderar hela Östersjön och halva Europa - Lübeck, Sverige och Danmark, Hansan, Östersjövälde och andra liknande begrepp brukar vara i schvung i resonemangen.
Det är i och för sig trevlig läsning men åtminstone för mig ganska svårbegripligt, även om det hela säkert är korrekt och riktigt på sitt sätt. Men vi skall fundera lite närmare på det där, lite konkretare. Som utgångspunkt för nedanstående resonemang tar jag att Visby faktiskt ville bli fri från det gotländska Alltinget och sköta sina förehavande själva utan att Alltinget kunde såväl i förväg som i efterhand upphäva borgarnas göranden och låtanden. Du får själv ta ställning till om denna utgångspunkt är vettig efter att ha läst sidan.
(Fast nog är Snöbohms förklaring klämmigare (ur boken Gotlands land och folk, tryckt 1897: "Dess rika, dryga och stolta handelsmän och penningsfurstar, dess djerfva handtverkare, som bildade mäktiga skrån, sågo med ett visst förakt ned på bonden och ansågo sig stå på en högre ståndpunkt i samhället än denne samt ville inskränka hans fria handelsrätt, draga all utländsk handel till staden och betunga landtmännen med tullar och afgifter samt hindra och tillintetgöra landthandel, hvarjämte de inkräktade på böndernas närmast staden belägna jordar; men de frie, stolte odalmännen, som ej tålte att en kung skulle föreskrifva dem lagar, voro ingalunda sinnade att låta godtyckligt behandla sig av en hop krämare och handtverkare."))
Snöbohm anger också en lite annan anledning till kriget, fast det i slutändan är samma sak, dvs att Visby ville bestämma mer än vad Alltinget tyckte att de hade rätt till genom att omhänderha all utrikeshandel. Det där förekommer många gånger i Gotlands historia, skriftligt belagt flera gånger under senare århundraden, där borgarna begär av olika kungar att böndernas handel med utlandet i viss mån skulle förbjudas och därmed all sådan handel ske i Visby - borgarna till glädje och mellanskillnaden i fickan.
Denna krigsanledning återkommer, dock lite annorlunda uttryckt, i Visby underkastelsebrev, men det är samma sak igen, dvs att borgarna ville bestämma mer än vad de enligt gutarna kunde. Där sägs nämligen att/av borgarna hade "fördrivit" de gotländsk bönderna (gutarna alltså). Det kan ju inte gärna i praktiken betyda att gutarna inte var välkomna att köpa och sälja varor av och till borgarna utan fördrivandet handlar nog om att borgarna ville hindra gutarna från att i Visby göra affärer direkt med utländska skepp och köpmän, såväl import som export. Det är väl ganska naturligt att borgarna ville tjäna mellanskillnad och det är väl lika naturligt att gutarna inte ville gå med på detta eftersom bl a Visbys ställning var helt beroende av de handelsavtal och handelsgårdar som gutarna hade ingått respektive ägde. Och därtill låg Visby under Alltingets jurisdiktion, och kanhända hade Alltinget medveten styrt en stor del av utrikeshandeln till Visby.
Här kanske vi bör inflika att det i underkastelsebrevet står att borgarna hade fördrivit de "gotländska bönderna". Det låter ju som att borgarna redan där hade krigat med bönderna och vunnit, men om du tänker efter så räcker det förstås med att tre bönder förjagats ut ur Visby, reaktionen skulle ha blivit alldeles densamma.
Tänk dig att kriget pågår, några slag har stått varvid landet Gotland har vunnit ett slag och Visby ett annat. Strelow, 1600-talsförfattaren, säger att båda parterna hade mäktiga bundsförvanter och att prästerskapet i Visby arbetade hårt för att förlika parterna. Något avgörande slag hade uppenbarligen inte kommit till stånd och inte heller lyckas man lokalt förlika parterna. Det är därför Magnus Ladulås utses till förlikningsman.
I Visby underkastelsebrev sägs att Visby inte fortsättningsvis får hindra gutarna att ta kontakt med sveakungen, vilket sålunda Visby vid något tillfälle måste ha lyckats med. Landet Gotland inväntade hjälp av sina bundsförvanter svärdsorden i Livland medan Visby vände sig till sina speciella vänner, bl a Lübeck. Men det förefaller som att gutarna blev hindrade att också kontakta Magnus Ladulås.
- Vad ville gutarna honom?
Det är väl antagligt att gutarna försökte få honom som ytterligare en bundsförvant - Gutasagan säger ju att gutarna frivilligt hade gått under Svea konung.
Mälardalen var, alldeles som i dag, en viktig marknad för såväl Gotland som Visby. Vad hade hänt om också svearnas kung hade gått med i kriget på gutarnas sida, dvs landet Gotlands sida, till skillnad från borgarnas, Visbys, sida? Det Visby riskerade var ju inte bara en egen viktigt marknad utan också att de som allierat sig med Visby kunde få obekväma nackdelar vid handel på den marknaden, och därtill bör Visby ha fått en rejäl nackdel om vi tänker oss fortsatt krig mellan parterna och svearna allierat sig med gutarna.
Det var alltså klokt av Visby att låta Magnus Ladulås vara förlikningsman, och gutarna gnuggade säkert händerna ty Ladulås var ju deras kung på papper (se fredsavtalet, Upplandslagen som stadgar att svearnas kung var kung också över gutarna utkom först 1296) som man redan hade ett bilateralt handelsavtal med (parentetisk vill vi i förbigående säga att avtalet mellan svearna och gutarna oftast rubriceras som ett fredsavtal men att det i själva verket är ett rent bilateralt handelsavtal).
I Visbyfranciskandenas bok står på latin att parterna:
"et tandem reconliliati sunt per dominum regem Magnum", som översätts: "till sist försonades de genom herr kung Magnus förmedling".
Texten säger alltså uttryckligen förmedling, inte "ingrep", och dessbättre behandlar Franciskanernas bok på samma sida en förlikning för ett krig mellan norrmännen och lybeckarna och andra sjöstäder, och det sägs att parterna småningom "försonades genom kung Magnus förmedling" - på latin: "ett reconciliati sunt per regem Magnum" - samma Magnus som skötte förlikningen mellan gutar och borgare.
Den noggranne läsaren har förstås redan sett att det är samma uttryck som används. Något som är tänkvärt är att historieförfattare säger att kung Magnus "ingrep" vad gäller inbördeskriget på Gotland men att jag aldrig någonsin har sett att samma kung Magnus "ingrep" för att så att säga sätta parterna på plats vad gäller kriget mellan på ena sidan Norge och andra sidan Lybeck och de andra sjöstäderna.
Det är givetvis möjligt att Visby vunnit samtliga slag som stod men att borgarna med tanke på vad som kunde hända fann det bättre att förhandla, men det kan lika gärna vara så att själva krigsställningen, så att säga, var oavgjord och att det var därför man ingick förlikning och det kan slutligen också vara så att gutarna hade det militära övertaget men att borgarna med tanke på läget fann för gott att Magnus Ladulås, gutarnas kung, utsågs till förlikningsman.
Om du läser Visby underkastelsebrev, tycker du att Visby vann? Förefaller det som att gutarnas krigsmakt var slagen? Allra helst med tanke på att kungen ålägger borgarna att såväl vara tjallare som honom behjälplig vid krig om gutarna skulle göra uppror?
- Jag tycker inte det, och därtill påstår jag att borgarna startade kriget. Uppnådde förresten Visby sitt mål? Finns det ett enda belägg för att tull infördes efter förlikningen, var det bara borgarna som fick bedriva handel i Visby?
- Nä.
Jag vågar inte påstå att detta inbördeskrig med ty åtföljande förlikning hade någon jättebetydelse för Sverige, men jag tycker allt att det är långt viktigare för landet Sverige än det som brukar stå om krig på Gotland i de allmänna historieböckerna, dvs att Valdemar Atterdag intog Gotland anno 1361 (i litteraturen kallas förresten kriget Visby brandskattning medan Atterdag och samtiden kallade det hela för vad det var: Gotlands erövring).
"Samma år var det ett stor krig på Gotland mellan stadsborna i Visby och bönderna i landskapet, och de kämpade mot varandra i april månad tredje lördagen efter påsk, och stadsborna segrade. Till minne av denna händelse hålls en procession genom staden med den heliga Jungfruns bild. Till sist försonades de genom herr kung Magnus' förmedling och stadsborna fick tillstånd att bygga en mur runt staden".
Ovanstående är såvitt mig bekant den äldsta källan till påståendet om att Visby vann kriget och att det ibland sägs att Magnus Ladulås "ingrep". Petrus de Dacias bok om Kristina från Stommeln som är äldre än Franciskanernas bok nämner kriget men han säger inget om hur det slutade, bara att det pågår.
Nedan kallar vi här och var bönderna för gutar/gutarna och stadsborna för borgare/borgarna.
Vi vet att parterna småningom ingick en förlikning, se Visby underkastelsebrev, och att Magnus Ladulås var skiljedomare. I precis hur många historiska skrifter som helst kan man läsa att Visby genom kriget uppnådde sitt mål att bli en fristående stat i staten, dvs frikopplad från det gotländska Alltinget, Gotlands dåtida riksdag, och att Visby liksom blev Hansestadt Wisby. Författare av sådana påståenden brukar motivera det hela med olika handelspolitiska mål och resonemang som inkluderar hela Östersjön och halva Europa - Lübeck, Sverige och Danmark, Hansan, Östersjövälde och andra liknande begrepp brukar vara i schvung i resonemangen.
Det är i och för sig trevlig läsning men åtminstone för mig ganska svårbegripligt, även om det hela säkert är korrekt och riktigt på sitt sätt. Men vi skall fundera lite närmare på det där, lite konkretare. Som utgångspunkt för nedanstående resonemang tar jag att Visby faktiskt ville bli fri från det gotländska Alltinget och sköta sina förehavande själva utan att Alltinget kunde såväl i förväg som i efterhand upphäva borgarnas göranden och låtanden. Du får själv ta ställning till om denna utgångspunkt är vettig efter att ha läst sidan.
Krigsanledningen
Och kanhända är just detta anledningen till själva kriget, Visbys självbestämmanderätt, och ibland sägs ju att borgarna satte upp tullar, det skulle kosta att bedriva handel i Visby såvitt man inte var borgare själv. Om vi tar och tänker på det så kan förstås Visbys självständighet och tullar vid Visby portar vara uttryck för samma sak, dvs landets befolkning ville knappast betala tull, det är ju förståeligt, och inte heller ägde Visby självständig rätt att bestämma om några tullar överhuvudtaget. För att hitta en förklaring till inbördeskriget som går att begripa behöver vi alltså inte alls använda halva Europas handelspolitiska mål - Visby ville ha utökad bestämmanderätt över en viss plätt av Gotland och den införda tullen kan mycket väl ha varit den utlösande krigsanledningen. Om man så vill kan man säga att den i såväl tid som otid utskällde 1600-talshistorikern Strelow förklarar anledningen till inbördeskriget fullständigt korrekt (tull).(Fast nog är Snöbohms förklaring klämmigare (ur boken Gotlands land och folk, tryckt 1897: "Dess rika, dryga och stolta handelsmän och penningsfurstar, dess djerfva handtverkare, som bildade mäktiga skrån, sågo med ett visst förakt ned på bonden och ansågo sig stå på en högre ståndpunkt i samhället än denne samt ville inskränka hans fria handelsrätt, draga all utländsk handel till staden och betunga landtmännen med tullar och afgifter samt hindra och tillintetgöra landthandel, hvarjämte de inkräktade på böndernas närmast staden belägna jordar; men de frie, stolte odalmännen, som ej tålte att en kung skulle föreskrifva dem lagar, voro ingalunda sinnade att låta godtyckligt behandla sig av en hop krämare och handtverkare."))
Snöbohm anger också en lite annan anledning till kriget, fast det i slutändan är samma sak, dvs att Visby ville bestämma mer än vad Alltinget tyckte att de hade rätt till genom att omhänderha all utrikeshandel. Det där förekommer många gånger i Gotlands historia, skriftligt belagt flera gånger under senare århundraden, där borgarna begär av olika kungar att böndernas handel med utlandet i viss mån skulle förbjudas och därmed all sådan handel ske i Visby - borgarna till glädje och mellanskillnaden i fickan.
Denna krigsanledning återkommer, dock lite annorlunda uttryckt, i Visby underkastelsebrev, men det är samma sak igen, dvs att borgarna ville bestämma mer än vad de enligt gutarna kunde. Där sägs nämligen att/av borgarna hade "fördrivit" de gotländsk bönderna (gutarna alltså). Det kan ju inte gärna i praktiken betyda att gutarna inte var välkomna att köpa och sälja varor av och till borgarna utan fördrivandet handlar nog om att borgarna ville hindra gutarna från att i Visby göra affärer direkt med utländska skepp och köpmän, såväl import som export. Det är väl ganska naturligt att borgarna ville tjäna mellanskillnad och det är väl lika naturligt att gutarna inte ville gå med på detta eftersom bl a Visbys ställning var helt beroende av de handelsavtal och handelsgårdar som gutarna hade ingått respektive ägde. Och därtill låg Visby under Alltingets jurisdiktion, och kanhända hade Alltinget medveten styrt en stor del av utrikeshandeln till Visby.
Här kanske vi bör inflika att det i underkastelsebrevet står att borgarna hade fördrivit de "gotländska bönderna". Det låter ju som att borgarna redan där hade krigat med bönderna och vunnit, men om du tänker efter så räcker det förstås med att tre bönder förjagats ut ur Visby, reaktionen skulle ha blivit alldeles densamma.
Ingrep Magnus Ladulås
Till exempel den välbekante historieförfattaren Yrwing säger att Magnus Ladulås "ingrep" i inbördeskriget och ordnade upp det hela. Nu vet jag inte om det är hans avsikt är liksom indirekt hävda att Magnus Ladulås faktiskt hade makt nog att göra detta eller om det hela helt sonika är fråga om dåligt ordval.Tänk dig att kriget pågår, några slag har stått varvid landet Gotland har vunnit ett slag och Visby ett annat. Strelow, 1600-talsförfattaren, säger att båda parterna hade mäktiga bundsförvanter och att prästerskapet i Visby arbetade hårt för att förlika parterna. Något avgörande slag hade uppenbarligen inte kommit till stånd och inte heller lyckas man lokalt förlika parterna. Det är därför Magnus Ladulås utses till förlikningsman.
I Visby underkastelsebrev sägs att Visby inte fortsättningsvis får hindra gutarna att ta kontakt med sveakungen, vilket sålunda Visby vid något tillfälle måste ha lyckats med. Landet Gotland inväntade hjälp av sina bundsförvanter svärdsorden i Livland medan Visby vände sig till sina speciella vänner, bl a Lübeck. Men det förefaller som att gutarna blev hindrade att också kontakta Magnus Ladulås.
- Vad ville gutarna honom?
Det är väl antagligt att gutarna försökte få honom som ytterligare en bundsförvant - Gutasagan säger ju att gutarna frivilligt hade gått under Svea konung.
Mälardalen var, alldeles som i dag, en viktig marknad för såväl Gotland som Visby. Vad hade hänt om också svearnas kung hade gått med i kriget på gutarnas sida, dvs landet Gotlands sida, till skillnad från borgarnas, Visbys, sida? Det Visby riskerade var ju inte bara en egen viktigt marknad utan också att de som allierat sig med Visby kunde få obekväma nackdelar vid handel på den marknaden, och därtill bör Visby ha fått en rejäl nackdel om vi tänker oss fortsatt krig mellan parterna och svearna allierat sig med gutarna.
Det var alltså klokt av Visby att låta Magnus Ladulås vara förlikningsman, och gutarna gnuggade säkert händerna ty Ladulås var ju deras kung på papper (se fredsavtalet, Upplandslagen som stadgar att svearnas kung var kung också över gutarna utkom först 1296) som man redan hade ett bilateralt handelsavtal med (parentetisk vill vi i förbigående säga att avtalet mellan svearna och gutarna oftast rubriceras som ett fredsavtal men att det i själva verket är ett rent bilateralt handelsavtal).
I Visbyfranciskandenas bok står på latin att parterna:
"et tandem reconliliati sunt per dominum regem Magnum", som översätts: "till sist försonades de genom herr kung Magnus förmedling".
Texten säger alltså uttryckligen förmedling, inte "ingrep", och dessbättre behandlar Franciskanernas bok på samma sida en förlikning för ett krig mellan norrmännen och lybeckarna och andra sjöstäder, och det sägs att parterna småningom "försonades genom kung Magnus förmedling" - på latin: "ett reconciliati sunt per regem Magnum" - samma Magnus som skötte förlikningen mellan gutar och borgare.
Den noggranne läsaren har förstås redan sett att det är samma uttryck som används. Något som är tänkvärt är att historieförfattare säger att kung Magnus "ingrep" vad gäller inbördeskriget på Gotland men att jag aldrig någonsin har sett att samma kung Magnus "ingrep" för att så att säga sätta parterna på plats vad gäller kriget mellan på ena sidan Norge och andra sidan Lybeck och de andra sjöstäderna.
Vann Visby inbördeskriget
Det hävdas här och var i litteraturen att Visby vann kriget, t ex i den flertalet ovannämnda boken, Visbyfranciskanernas, men kan man egentligen säga så då parterna försonades genom att förlikningsavtal, som därtill kallas Visby underkastelsebrev emedan borgarna nödgas krypa rejält och betala stora belopp i krigsskadestånd.Det är givetvis möjligt att Visby vunnit samtliga slag som stod men att borgarna med tanke på vad som kunde hända fann det bättre att förhandla, men det kan lika gärna vara så att själva krigsställningen, så att säga, var oavgjord och att det var därför man ingick förlikning och det kan slutligen också vara så att gutarna hade det militära övertaget men att borgarna med tanke på läget fann för gott att Magnus Ladulås, gutarnas kung, utsågs till förlikningsman.
Om du läser Visby underkastelsebrev, tycker du att Visby vann? Förefaller det som att gutarnas krigsmakt var slagen? Allra helst med tanke på att kungen ålägger borgarna att såväl vara tjallare som honom behjälplig vid krig om gutarna skulle göra uppror?
- Jag tycker inte det, och därtill påstår jag att borgarna startade kriget. Uppnådde förresten Visby sitt mål? Finns det ett enda belägg för att tull infördes efter förlikningen, var det bara borgarna som fick bedriva handel i Visby?
- Nä.
Stora tankar
Vi skall göra som alla andra och lägga till lite stora tankar om handelspolitik i Östersjön osv, ty av någon anledning finns ju oftast inte detta Gotlands inbördeskrig med i de allmänna historieböckerna. Jag skall inte ge dig svaren, men tänk efter: vilka makter var det som krigade, vilka var de allierade, hurdan var Gotlands ställning för handel i så gott som hela Östersjön vid den här tiden? Törs jag påminna om att Stockholm är en dotterstad till Gotland?Jag vågar inte påstå att detta inbördeskrig med ty åtföljande förlikning hade någon jättebetydelse för Sverige, men jag tycker allt att det är långt viktigare för landet Sverige än det som brukar stå om krig på Gotland i de allmänna historieböckerna, dvs att Valdemar Atterdag intog Gotland anno 1361 (i litteraturen kallas förresten kriget Visby brandskattning medan Atterdag och samtiden kallade det hela för vad det var: Gotlands erövring).
/text och foto Bernt Enderborg
I närheten - fågelvägen
Almedalsveckan
112 m, Almedalsveckan 200677 m, Almedalsveckan 2009
111 m, Almedalsveckan 2010
87 m, Almedalsveckan 2012
127 m, Almedalsveckan 2014
129 m, Haro - tid för barnen - föräldraupproret!
Artiklar
612 m, Demonstrationen för vägpris 2012176 m, Företagardagen 8/11 2007
185 m, Invigningsgala Gotland pride 2013
128 m, Kultur i natten
249 m, Kulturting 2007
459 m, Livrädda Östersjön 2006 - artisterna
1,6 km, Mal- eller slungstenar
239 m, Maskeraden 2010
575 m, S:ta Gertrud
191 m, Stora Torget den 29 april 2007
768 m, Sveriges största sevärdhet - ringmuren
387 m, Tullar vid portarna
221 m, Vattendagen 2015
1,6 km, Vi skämmer ut oss
599 m, Vi såg Street theatre Pinezka på Östertorg
1,7 km, Visby Ladies svenska mästare i basket 2005
563 m, Visbydagen 2011
391 m, Återställ hålen
171 m, Öppen ruin
Bilder
345 m, Hertik Erik441 m, Jolly Roger
1,1 km, Kalkugnar
417 m, Massor av kärlek
719 m, Svärdet i stenen
544 m, Sånt här är tråkigt att läsa
370 m, Var är medeltiden
410 m, Vinter i Visby
684 m, Väktargång | Ringmuren
Fakta
108 m, Ringmuren fick tre stjärnorFiskeläge
3,4 km, Flundreviken fiskelägeFlora
369 m, De blommande trädens glada tankarFornborgar
5,8 km, Bygdeborg i VäskindeGravfält
4,1 km, Annelund gravfältGuide
1,6 km, Gatuvalven i VisbyHamnar
435 m, Visby hamnHistoria
208 m, 1353 - ett brev från rådmännen i Visby822 m, 1361 - massgravar på Solens berg
596 m, Brandskattningen av Visby 1361
532 m, Elvatusen jungfrur
1,6 km, En kalkugn från 1200-talet
355 m, En stor katastrof 1566
402 m, Ett skott i tornet
1,4 km, Galgberget
155 m, Gråbröder - Franciskaner
4 m, Halshuggningen 1342
353 m, Henrik Lejonet
626 m, In Gothlandia et Mari spes mea
380 m, Infördes tull till Visby 1288
408 m, Kristi riddares gård på riddarnas ö
319 m, Mariaprocessionen
546 m, Petrus de Dacia - Sveriges första författare
1,6 km, S:t Augustinus och S:t Nicolai
354 m, Skampålen på Klinttorget
1,6 km, Snäckskogen i Boge
52 m, Stadens blomstring
612 m, Sören Norby
608 m, Sören Norby slår bondekungen
542 m, Två hundra hästar med folk av bönderna anno 1523
521 m, Vad sa Petrus de Dacia 1288
0 m, Vann Visby kriget 1288, ingrep Magnus Ladulås
1,6 km, Varför kyrkan i Wi inte brändes
174 m, Varför ruinerades Visby
178 m, Visby hyllar Olof Håkansson och förlåter medhjälparna
61 m, Visby lades i aska 1362
15 m, Visby stadslag
197 m, Visby under medeltiden
355 m, Visby under stenåldern
60 m, Visby underkastelsebrev
0 m, Visbys storhet under medeltiden
245 m, Världsarvet Visby
Kalkbrott
5,3 km, Follingbo kalkbrottKonst
111 m, Anna Nyberg - A story to be told138 m, Vi på muren, en gobeläng om 1361
Kultur
193 m, Almedalsbiblioteket - bokmässa GotlandKuriosa
633 m, Bödelsstugan står kvar527 m, Djävulens spik
420 m, Fan i helvete
148 m, Gåtfull inskrift vid S:ta Carin
532 m, Jacob av Charra
239 m, Kanonen vid Wallers plats
1,6 km, Norra stigluckan vid Visby domkyrka
Kyrka
346 m, Visby domkyrka - S:ta Maria278 m, Vårdklockans kyrka
Kåseri
751 m, Den 6 juni 2002191 m, Elda på
396 m, Försköna Visby
628 m, Gutavallen - vad menas
240 m, Jättesnygga brudar
237 m, Kruttornets finesser
1,5 km, Kärleksstigen, Hälsans stig
577 m, Nordiska naturväsen
147 m, Nåt att titta på
391 m, Ringmurskaries
301 m, Strandpromenaden
393 m, Visby 10 juni 2015
Magiska Gotland
559 m, Barflickor på Effes576 m, Dei jär ret vackat
360 m, Domkyrkoberget i Visby
326 m, En helt vanlig kväll
270 m, En sommarbild
328 m, Ett andningshål - Botaniska trädgården
421 m, Förlova dig på Gotland
427 m, Gotland året runt
434 m, Krumelurer i Botaniska Trädgården
153 m, Under putsen
139 m, Åttahundra år gammal skugga
Medeltida hus
151 m, Burmeisterska huset21 m, Clematishuset
177 m, Donnerska huset
257 m, Engeströmska huset i Visby
538 m, Huset med målningarna
4,6 km, Hästnäs
328 m, Johan Målares hus
32 m, Liljehornska huset
435 m, Tjärkoket
12 m, Vinhuset, rådhuset på Rolandstorget
Medeltidsveckan
654 m, Danska pannkakor på Medeltidsveckan565 m, En promenad på Medeltidsveckan den 6 augusti 2003
601 m, Medeltidsveckan 2005 - några bilder
606 m, Medeltidsveckan 2006
606 m, Medeltidsveckan 2006 - några bilder
662 m, Medeltidsveckan 2008, 3 - 10 augusti
618 m, Medeltidsveckan 2010
575 m, Medeltidsveckan 2012
680 m, Medeltidsveckan 2013
577 m, Medeltidsveckans skådespel
Naturreservat
3,0 km, Bergbetningen5,9 km, Brucebo
1,4 km, Galgberget, naturreservat
1,6 km, Reveln fågelskyddsområde
Platser
118 m, Almedalen43 m, Birgers gränd
386 m, Botaniska Trädgården
320 m, Dansa, din djävul
277 m, Fiskargränd i Visby
608 m, Paviljongsplan
654 m, Rackarbacken
324 m, Salomos stenbrott
3,1 km, Södra hällarna i Visby
3,2 km, Åhsbergska hagen
Rauk
4,1 km, SnäckschimpansenRingmuren
484 m, Dalmanstornet423 m, Ett torn i Östergravar
215 m, Fiskarporten
659 m, Jungfrutornet
506 m, Kajsartornet
629 m, Kaponniärerna
242 m, Kruttornet - Visby kastal
396 m, Kvarntornet
430 m, Kärleksporten
32 m, Lilla Strandporten
735 m, Lübeckerbräschen
681 m, Långa Lisa
604 m, Murfallet
670 m, Mynthuset
807 m, Nordergravar
687 m, Norderport
730 m, Portar i ringmuren
699 m, S:t Göransporten
628 m, Segeltornet
485 m, Sidledes skytte
741 m, Silverhättan eller Kames
679 m, Skansen Havsfrun
738 m, Snäckgärdsporten
472 m, Sparbössan
360 m, Sprundflaskan
461 m, Stor Christin
640 m, Storhenrik, Store Henrik
617 m, Söderport
416 m, Tjärkoket
600 m, Valdemarsmuren
524 m, Östergravar i Visby
389 m, Österport
Ruin
1,6 km, Allmänt ruiner214 m, Drottens ruin
444 m, Helgeands kyrkoruin
243 m, Ryska kyrkan
367 m, S:t Clemens ruin
1,0 km, S:t Göran - kyrkoruin
259 m, S:t Hans och S:t Pers ruiber
180 m, S:t Lars ruin
403 m, S:t Mikael
538 m, S:t Nicolai ruin
307 m, S:t Olof ruin
180 m, S:ta Carin ruin
510 m, S:ta Gertrud ruin
849 m, Solberga Kloster ruin
641 m, Visborgs slott
Runor
259 m, Evigt medan världen vakarSaga
171 m, Carins blomma660 m, Jungfrun i tornet
435 m, Karbunkelstenarna
700 m, Pilla ett troll i huvudet
Skulptur
331 m, Den återuppståndne i domkyrkan331 m, Jungfru Maria
257 m, Klädd i solen i Visby
351 m, Markus, evangelisten
420 m, Änglavingar
Stränder
3,0 km, Gustavsvik1,6 km, Norderstrand
4,2 km, Snäck
302 m, Visby havsbad
Träsk
5,6 km, Svaide vätVisby
51 m, 25 juli 2003242 m, De första spåren
341 m, Klinten
197 m, Stora Torget
92 m, Strandgatan
283 m, Välkommen till Visby