16) Peters kyrka


Gutasagan

Gotland, 16) Peters kyrka - foto: Bernt Enderborg

Ur Gutasagan

þa eptir þan tima war blotan j wj þar gierþi kirchiu aþra. þa samu kirchiu wildi land oc brenna þa for hann sielfr wp a. kirchiu. þa. oc segþi. wilin ir brenna þa sculin ir brenna mik meþ kirciu þissi

hann war ricr sielfr oc ricasca manz dotur hafþi hann sum hit liccair sniellj boandi þar sum kallar stainkirchiu hann reþ mest vm þan tima hann halp borairj magi sinum Oc segþi so herþin ai brenna mann ella kirchiu hanns þy et han standr i wi. firj niþan clintu.

miþ þy ficc þaun kirchia standa obrend han war sett þar miþ aldra helguna namnj innan þan staþ sum nu kallar petrs kirchiu. han war fyrsti kirchia j gutlandi sum standa ficc

Den vanliga översättningen

"Någon tid därefter var det blot i Vi. Där lät han bygga en andra kyrka. Denna kyrka ville landet (alltinget) också bränna. Då klev han själv upp på kyrkan sade: 'Vill Ni bränna den, så får Ni bränna mig tillsammans med kyrkan.'

Han var själv en mäktig man och han var gift med dottern till en av de allra mäktigaste, som hette Likkair den vise och som bodde på den plats, som heter Stenkyrka. Han hade mest att säga till om på den tiden och han hjälpte Botair sin måg. Och han sade så: "Låt bli att bränna mannen och hans kyrka, för den är byggd i Vi, nedanför Klinten."

Så fick denna kyrka stå obränd. Den var byggd där i alla helgons namn inom det rum, där nu S:t Peters kyrka står. Det var den första kyrkan på Gutland som fick stå kvar."

Kommentar

Botair gav alltså inte upp efter att den första kyrkan han byggde i Vall blev nedbränd i enlighet med Alltingets beslut, kanske var det en oresonlig präst han hade fört hem från främmande land, se Marias altare.

Man skall förmodligen förstå texten som så att Alltinget hade bränt ner Botairs andra kyrka också om inte hans rike svärfar, kanske landsdomare, hade stöttat honom. Ty Likkair, svärfarn, säger ordagrant att man "ej skulle bränna mannen eller hans kyrka eftersom den står i wi." Och det där ordet "wi" eller "vi" är ett problem, ty sanningssökande allvarsmän påstår att så kallades heliga platser samt att det var på sådana ställen som folket offrade, dyrkade eller vad de nu hade för sig, se blot.

Och detta är också vad Gutasagan säger om förkristen kult: "Troþu menn a hult. oc a hauga. wi. oc. stafgarþa. oc a haiþin guþ" - trodde man på hult och högar, vi och stavgårdar - fyra problemord - och en heden gud. Den samtidigt nedtecknade Gutalagen innehåller därtill ett förbud: "Ingen må åkalla hult eller högar eller hedniska gudar, helgedomar eller stavgårdar" (obs att det står ingenting om "wi" i Gutalagen).

Det är bara det att Likkairs argument blir mer än underligt om Botair byggde sin andra kyrka på en redan helig plats. Om folket samlades och utövade sin hedniska religion på platsen, så är det helt otroligt att Botair skulle ha fått bygga en kristen kyrka just där, allra helst som man brände den första som låg långt ute i skogen. Man kan i och för sig invända att folk fordom inte vara så noga, trosfrihet rådde och folk kunde hålla på med vad faderullan de ville så länge de inte störde andra. Men hade i så fall den första kyrkan blivit nedbränd?

Undertecknad kan därför inte tro att ett "wi" skulle vara någon helig plats, helgedom eller liknande, åtminstone inte på Gotland, snarare borde det betyda allmän plats eller så. Men det är inte gott att veta, jag har aldrig sett någon förklaring på varför "wi" skulle vara en helig plats utan bara påståendet om att det är så.

Argumentet om att varken mannen eller hans kyrka skall brännas eftersom den står i "wi" (eller ett wi) måste rimligtvis röra något annat än en helig plats, ty det är väl inte troligt att det skulle ges tillåtelse till en muslimsk helgedom inuti Peterskyrkan i Rom (för att ta ett dramatisk exempel).

Men om vi antar att Wi verkligen är Visby - en frihamn där alla människor på jorden enligt de gamla lagarna hade rätt till att få gutarnas skydd för att kunna bedriva sin handel i fred (se Visby stadslag) - så går Likkairs argument möjligen att förstå. Ordet "wi" i platsbestämningen av var den första kyrkan som blev kvar på Gotland, har alltså inget med det påstått kultiska ordet "wi" att göra.

Likkairs argument är nog att den kyrka som Botair har byggt står på ett ställe där allting får lov att finnas i enlighet med de gamla lagarna, eller svurna frederna, nämligen frihamnen i Visby, varför den inte kan brännas ner utan att bryta mot detta (se också Chocolat).

Likkairs platsbestämning av kyrkan i texten innehåller förresten en sorts lustifikation - eller vad det kan vara - ty originalet säger ju: "han standr i wi. firj niþan clintu" - den står i wi, nedanför klinten. Någon mening längre fram i texten sägs att kyrkan stod där Peters kyrka nu står. Petrus blev ju namngiven av Jesus och hans namn betyder "klippan", han skulle vara en klippa för sitt folk, alldeles som långt senare Petrus Hardings i Vall. En klint är förstås alldeles samma sak som en klippa. Kanske behöver vi tillägga att den som nedtecknade Gutasagan förstås kunde latin. Här är förresten ett annat förslag på var denna kyrka kan tänkas ha stått.

Likkair är en historisk person på riktigt, se Lichnat ei Stainkörke, och därtill framträdande i hela Sveriges historia. Det antas förresten allmänt att Gotland antog kristendomen som statsreligion någon gång under den senare delen av 1100-talet, vilket alltså därmed gott kan vara Lichnats verk; obs också att han förhandlade fram Artlenburgprivilegiet 1161, som rent av kan sägas vara grunden för hela Hansan.

Fotot ovan visar en av ruiner som återfinns på platsen där de flesta tror att Botair byggde sin andra kyrka, se S:t Hans och S:t Per.

Inskickade kommentarer

Nanni, som inte vill skylta med hela sitt namn, säger att: "kommentaren att den andra kyrkan inte fick brännas då den stod i Vi, behöver inte alls betyda att "Vi" inte betecknar en helig plats, utan lika gärna tvärtom att platsen var så helig att dråp inte var tillåtet där. Jämför med det nutida begreppet "kyrkofrid'!".

Jag frågade om vi fick använda kommentaren och sa: "Själv tror jag dock inte att platsen var helig. Visby var en frihamn för alla i Dede ting, där Botair bodde, och han hade rätt att bygga vad han ville där i enlighet med just jämt fridsbestämmelser. Men det gör inte platsen helig för det."

Vi fick använda kommentaren och Nanni sa också: "Visbyområdet var möjligen en frihandelsplats under en senare period (det beror lite på vad du menar med frihandel) men vad gäller Botairs tid under 1000-talet (det bör ha handlat om början av 1000-talet, den kyrka under S:t Hans som anses kunna vara efterföljare i sten till Botairs Allhelgonakyrka av trä är tidigast från senare delen av 1000-talet) vet vi faktiskt ingenting om de rättsliga förhållandena i området - eller handelns organisation och utbredning, för den delen. Att "vi" står för en helig plats är allmänt accepterat inom såväl arkeologi som ortnamnsforskning och vill man argumentera mot det måste man nog ha väldigt tydliga belägg för något annat att anföra. Eftersom så många tecken tyder på att den interna sociala hierarkin var lika utpräglad på Gotland som på andra ställen, och en överordnad rättslig organisation uppenbarligen funnits, är det knappast troligt att Visby skulle varit en "frizon" i den bemärkelsen att vem som helst fick göra vad som helst där.

Om Botair fick hållas pga platsens helighet, sin egen auktoritet som gotländsk aristokrat, eller svärfaderns ledarposition må dock vara osagt, "kyrkofriden" var bara ett motförslag från min sida. Ingenting vad gäller vare sig Gutasagan, -lagen, eller de gotländska förhållandena under för- och protohistorisk tid kan tas för självklart och mycket kommer vara lämnat åt spekulation även i framtiden - vilket ju också är bra, eftersom det ger utrymme för fortsatt diskussion och intresse."

Vi på guteinfo kan förstås inte säkert avgöra varför Gutnaltinget (Alltinget) inte brände ner också kyrkan i wi. Den åtskillnad som Nanni gör mellan helig plats och att platsen var så helig att dråp inte var tillåtet där, kan väl i förstone framstå som rent hårklyveri.

Men om man tänker sig att "wi" betecknar en helig plats, så innebär förstås Botairs byggande av en kyrka för en främmande religion ett oerhört tilltag, ett brott mot alla tänkbara regler som finns (det är därför jag ovan skriver om en muslimsk helgedom inuti Peterskyrkan i Rom). Såväl kyrkan som Botair skulle, om platsen varit helig, rimligtvis ha blivit brända direkt.

Om vi i stället antar att själva platsen genom överenskommelser var utrustat med vissa egenskaper, t ex någon sorts fridsområde, så att man inte fick slå ihjäl varandra där, så påverkar det nog själva saken ganska lite. Problemets kärna är därvid att man aldrig får slå ihjäl någon, oavsett om platsen är helig eller utrustad med vissa egenskaper. Om någon mördas i någon frid (tid eller plats) så straffas det hårdare, mera böter. Jag inbillar mig emellertid att detta knappast skulle ha påverkat de arga hedningar som ville bränna såväl kyrkan som Botair själv. Man kan i och för sig säga att ett sådant brott mot friden renderade landsförvisning eller liknande, men det finns inget som helst stöd för att detta straff någonsin har förekommit på Gotland.

Enligt undertecknad blir alltså Liccairs argument begripligt först om man tänker sig att det var ett frihandelsområde, ty då är det korkat på riktigt att börja bränna saker.

Vi tackar

Vi tackar Nanni för hennes kommentar: Tack Nanni! Du är välkommen att fortsätta argumentationen när du vill. Alla andra är förstås också välkomna.

Men använd helst inte argument som "allmänt accepterat inom såväl arkeologi som ortnamnsforskning". Har folk andra åsikter än jag själv så är det antingen dumt eller fel. Det betyder förstås inte att jag inte kan ändra mig.
/text och foto Bernt Enderborg

I närheten - fågelvägen

Almedalsveckan

230 m, Almedalsveckan 2006
272 m, Almedalsveckan 2009
221 m, Almedalsveckan 2010
300 m, Almedalsveckan 2012
169 m, Almedalsveckan 2014
210 m, Haro - tid för barnen - föräldraupproret!

Artiklar

533 m, Demonstrationen för vägpris 2012
319 m, Företagardagen 8/11 2007
268 m, Invigningsgala Gotland pride 2013
194 m, Kultur i natten
332 m, Kulturting 2007
432 m, Livrädda Östersjön 2006 - artisterna
1,6 km, Mal- eller slungstenar
322 m, Maskeraden 2010
763 m, S:ta Gertrud
334 m, Stora Torget den 29 april 2007
961 m, Sveriges största sevärdhet - ringmuren
323 m, Tullar vid portarna
126 m, Vattendagen 2015
1,6 km, Vi skämmer ut oss
501 m, Vi såg Street theatre Pinezka på Östertorg
1,4 km, Visby Ladies svenska mästare i basket 2005
538 m, Visbydagen 2011
333 m, Återställ hålen
308 m, Öppen ruin

Bilder

502 m, Hertik Erik
344 m, Jolly Roger
1,3 km, Kalkugnar
660 m, Massor av kärlek
954 m, Svärdet i stenen
640 m, Sånt här är tråkigt att läsa
614 m, Var är medeltiden
650 m, Vinter i Visby
919 m, Väktargång | Ringmuren

Fakta

266 m, Ringmuren fick tre stjärnor

Fiskeläge

3,6 km, Flundreviken fiskeläge

Flora

609 m, De blommande trädens glada tankar

Gravfält

4,3 km, Annelund gravfält

Guide

1,6 km, Gatuvalven i Visby

Hamnar

343 m, Visby hamn

Historia

346 m, 1353 - ett brev från rådmännen i Visby
608 m, 1361 - massgravar på Solens berg
362 m, Brandskattningen av Visby 1361
745 m, Elvatusen jungfrur
1,6 km, En kalkugn från 1200-talet
515 m, En stor katastrof 1566
283 m, Ett skott i tornet
1,5 km, Galgberget
269 m, Gråbröder - Franciskaner
238 m, Halshuggningen 1342
511 m, Henrik Lejonet
463 m, In Gothlandia et Mari spes mea
322 m, Infördes tull till Visby 1288
591 m, Kristi riddares gård på riddarnas ö
481 m, Mariaprocessionen
757 m, Petrus de Dacia - Sveriges första författare
1,6 km, S:t Augustinus och S:t Nicolai
395 m, Skampålen på Klinttorget
1,6 km, Snäckskogen i Boge
278 m, Stadens blomstring
421 m, Sören Norby
434 m, Sören Norby slår bondekungen
302 m, Två hundra hästar med folk av bönderna anno 1523
727 m, Vad sa Petrus de Dacia 1288
243 m, Vann Visby kriget 1288, ingrep Magnus Ladulås
1,6 km, Varför kyrkan i Wi inte brändes
317 m, Varför ruinerades Visby
331 m, Visby hyllar Olof Håkansson och förlåter medhjälparna
196 m, Visby lades i aska 1362
227 m, Visby stadslag
434 m, Visby under medeltiden
503 m, Visby under stenåldern
303 m, Visby underkastelsebrev
243 m, Visbys storhet under medeltiden
2 m, Världsarvet Visby

Kalkbrott

5,2 km, Follingbo kalkbrott

Konst

151 m, Anna Nyberg - A story to be told
279 m, Vi på muren, en gobeläng om 1361

Kultur

271 m, Almedalsbiblioteket - bokmässa Gotland

Kuriosa

814 m, Bödelsstugan står kvar
735 m, Djävulens spik
568 m, Fan i helvete
296 m, Gåtfull inskrift vid S:ta Carin
738 m, Jacob av Charra
180 m, Kanonen vid Wallers plats
1,6 km, Norra stigluckan vid Visby domkyrka

Kyrka

509 m, Visby domkyrka - S:ta Maria
161 m, Vårdklockans kyrka

Kåseri

570 m, Den 6 juni 2002
334 m, Elda på
278 m, Försköna Visby
441 m, Gutavallen - vad menas
389 m, Jättesnygga brudar
476 m, Kruttornets finesser
1,7 km, Kärleksstigen, Hälsans stig
810 m, Nordiska naturväsen
306 m, Nåt att titta på
289 m, Ringmurskaries
542 m, Strandpromenaden
632 m, Visby 10 juni 2015

Magiska Gotland

316 m, Barflickor på Effes
815 m, Dei jär ret vackat
512 m, Domkyrkoberget i Visby
568 m, En helt vanlig kväll
309 m, En sommarbild
572 m, Ett andningshål - Botaniska trädgården
656 m, Förlova dig på Gotland
666 m, Gotland året runt
671 m, Krumelurer i Botaniska Trädgården
395 m, Under putsen
103 m, Åttahundra år gammal skugga

Medeltida hus

141 m, Burmeisterska huset
253 m, Clematishuset
150 m, Donnerska huset
467 m, Engeströmska huset i Visby
295 m, Huset med målningarna
4,7 km, Hästnäs
471 m, Johan Målares hus
210 m, Liljehornska huset
219 m, Tjärkoket
255 m, Vinhuset, rådhuset på Rolandstorget

Medeltidsveckan

886 m, Danska pannkakor på Medeltidsveckan
801 m, En promenad på Medeltidsveckan den 6 augusti 2003
834 m, Medeltidsveckan 2005 - några bilder
839 m, Medeltidsveckan 2006
841 m, Medeltidsveckan 2006 - några bilder
895 m, Medeltidsveckan 2008, 3 - 10 augusti
852 m, Medeltidsveckan 2010
809 m, Medeltidsveckan 2012
912 m, Medeltidsveckan 2013
813 m, Medeltidsveckans skådespel

Naturreservat

3,2 km, Bergbetningen
1,6 km, Galgberget, naturreservat
1,6 km, Reveln fågelskyddsområde

Platser

299 m, Almedalen
284 m, Birgers gränd
625 m, Botaniska Trädgården
484 m, Dansa, din djävul
521 m, Fiskargränd i Visby
843 m, Paviljongsplan
837 m, Rackarbacken
493 m, Salomos stenbrott
3,0 km, Södra hällarna i Visby
3,4 km, Åhsbergska hagen

Rauk

4,3 km, Snäckschimpansen

Ringmuren

600 m, Dalmanstornet
468 m, Ett torn i Östergravar
449 m, Fiskarporten
896 m, Jungfrutornet
267 m, Kajsartornet
790 m, Kaponniärerna
477 m, Kruttornet - Visby kastal
277 m, Kvarntornet
673 m, Kärleksporten
230 m, Lilla Strandporten
968 m, Lübeckerbräschen
879 m, Långa Lisa
843 m, Murfallet
851 m, Mynthuset
1,0 km, Nordergravar
872 m, Norderport
962 m, Portar i ringmuren
907 m, S:t Göransporten
470 m, Segeltornet
600 m, Sidledes skytte
977 m, Silverhättan eller Kames
475 m, Skansen Havsfrun
972 m, Snäckgärdsporten
558 m, Sparbössan
603 m, Sprundflaskan
243 m, Stor Christin
421 m, Storhenrik, Store Henrik
376 m, Söderport
209 m, Tjärkoket
357 m, Valdemarsmuren
628 m, Östergravar i Visby
330 m, Österport

Ruin

1,6 km, Allmänt ruiner
427 m, Drottens ruin
634 m, Helgeands kyrkoruin
377 m, Ryska kyrkan
589 m, S:t Clemens ruin
1,2 km, S:t Göran - kyrkoruin
21 m, S:t Hans och S:t Pers ruiber
385 m, S:t Lars ruin
192 m, S:t Mikael
747 m, S:t Nicolai ruin
547 m, S:t Olof ruin
310 m, S:ta Carin ruin
705 m, S:ta Gertrud ruin
633 m, Solberga Kloster ruin
475 m, Visborgs slott

Runor

23 m, Evigt medan världen vakar

Saga

288 m, Carins blomma
897 m, Jungfrun i tornet
648 m, Karbunkelstenarna
479 m, Pilla ett troll i huvudet

Skulptur

495 m, Den återuppståndne i domkyrkan
497 m, Jungfru Maria
475 m, Klädd i solen i Visby
510 m, Markus, evangelisten
577 m, Änglavingar

Stränder

3,2 km, Gustavsvik
1,8 km, Norderstrand
4,4 km, Snäck
402 m, Visby havsbad

Träsk

5,4 km, Svaide vät

Visby

207 m, 25 juli 2003
363 m, De första spåren
444 m, Klinten
348 m, Stora Torget
162 m, Strandgatan
283 m, Välkommen till Visby

Färjor

870 m, Destination Gotland