09) Hult och högar

Ur Gutasagan

Firi þan tima oc lengi eptir siþan. Troþu menn a hult. oc a hauga. wi. oc. stafgarþa. oc a haiþin guþ. blotaþu þair synnum oc dydrum sinum Oc fileþi. miþ matj oc mundgati. þet gierþu þair eptir wantro sinnj. land alt. hafþi sir hoystu blotan miþ fulki. ellar hafþi huer þriþiungr. sir. En smeri þing hafþu mindri blotan meþ fileþi. matj. Oc mungati. sum haita suþnautar. þi et þair suþu allir saman

Officiell översättningFöre den tiden och länge därefter trodde man på hult och högar, vi och stavgårdar och på heden gud. De offrade då sina söner och döttrar och sin boskap, och bedrev blot med mat och dryck. Detta gjorde de enligt sin vantro. Hela landet hade det högsta blot med människor, eljest hade var treding sitt blot och smärre ting hade mindre blot med boskap, mat och dryck. De kallades mat- eller kokbröder, ty de tillredde offermåltiderna tillsammans.

Kommentar

Enligt undertecknads mening så är ovanstående det mest missbrukade av alla stycken i Gutasagan. Först av allt påstås det bevisa att människors offrades, dvs att folk privat offrade sina söner och döttrar varefter de kalasade med mat och dryck. Det sägs också i översättningen att Gutnaltinget i Roma ("hela landet") hade det högsta blot med människor. Det står emellertid inte "människor" i texten utan ordagrant "folket", dvs hela landet hade det högsta blotet med hela folket.

Därmed ingår det påstådda offrandet av människor i en uppräkning av de olika blotens dignitet, ingenting annat. Men om man kikar på den här bildstenen så blir man ju lite osäker.

wantro sinnj

Sofia som inte vill ståta med efternamnet skickade en tänkvärd synpunkt. På annat håll hävdar nämligen vi att det inte går att framläsa ur Gutasagan att det skulle ha varit asatro eller något liknande som gutarna ägnade sig åt. Vi tror inte ens på människooffer.

Men om man läser som Sofia så står det faktiskt direkt i texten vad de trodde på, nämligen vanerna (det gjorde de efter sin vantro). Om jag minns rätt så skriver Snorri att asarna och vanerna krigade mycket men förlikades småningom med överlämnande av ömsesidig gisslan. Njärd eller Njord överlämnades tillsammans med sin son Frö där småningom också vanernas Fröja tar plats. De blev upptagna som jämlikar bland asarna.

Sofia skriver att gutarna kanske höll sig till den betydligt fredligare vanatron (jämfört med asatro, odinkult, kristendom) och att Hel nog var den gudinna som gutarna vände sig till (som av religionsforskare påståtts vara den första och största fruktbarhetsgudinna som vi nordbor höll oss till (sen kom vanerna, asarna och därefter kristendomen)). Något liknande står det i Gotländsk Arkiv 2004 där det sägs att fruktbarhetskult nog var först innan någon sorts krigarreligion tog överhanden.

Sofia skriver: " Hmmm, jag tror nog att gudinnan Hel är den vi ser på bildstenen med ormgudinnan. Att man sen hedrade henne i Hellvi finner inte jag alls otroligt. Att förvandla orden VANsinne, VANmakt och VANtro till sin motsats är bara ett sätt för senare religionsutövare att nedvärdera tidigare positiva och starka egenskaper. Härska genom att göra hyllningsfraser till okväden."

Scen från en bildsten

Fröjel, Fröja sal

Vi kan väl avsluta med att sockennamnet Fröjel, västra Gotland, har satt myror i huvudet på ortnamnsforskare. Det har funderats på om kanske Fröja hade någon slags kult där och att kanske ett "al" var någon slags helig plats: Fröjas al som småningom blivit Fröjel.

Lennart Svensson från Wäg i Västergötland (anno 1540 hette gården Wey, se hemsidan), där man nyligen upptäckte ett par stensättningar, "ett vackert vi" säger Lennart. Han skickade en kommentar om sockennamnet Fröjel som är listigare än vad man först tänker på.

Sockennamnet Fröjel brukar tolkas som "Fröjas al", säger forskaren Ingemar Olsson i boken Gotländska ortsnamn, som också säger att på 1300-talet stavades det "Fröale". Emellertid är det ingen som vet säkert om det har funnits kultplatser som har kallats "al", och det ifrågasätts med rätta ty underlaget för en sådan slutsats är tämligen klent.

Men om sockennamnet kan tolkas "Fröjas al" så kan det förstås lika gärna tolkas som "Fröja sal". Det är precis vad Lennart gör, och därmed behöver ju inte sockennamnet förknippas med något tvivelaktigt kultiskt "al".

Lennart undrar "Är det verkligen ingen som har tänkt den tanken innan? Fröja-Fru-Fröjda" och sen brister han ut i sång: Uti Fröja sal, står vår asabal, det är dans upp på Valhall i natt"...

Det där med Fröjel och fröjda kanske vi skall kommentera. Det är nog så att varenda gute någon gång påstått ämna sig åt Fröjelhållet till för att fröjda, det är inget ovanligt. Det uppfattas i allmänhet som ett skämt, men det är inte gott att veta säkert i alla fall ty under några år nu har det pågått utgrävningar av en vikingatida hamn där man till dags dato påträffat 38.000 föremål.

Hamnen är från vikingatiden och bör alltså rimligen ha haft ett rätt stort omfång. Det bör väl inte vara otroligt att folk förr i världen begav sig till Fröjel för att just jämt fröjda. Och det kunde de gott ha gjort i Fröja sal.

Guteinfo undrar
- Om du råkar ha goda kunskaper om vanerna så skriv gärna något och skicka som kommentar nedan.

Här är förresten länkar till Guteinfos sida om Religionshistoria och Vad de egentligen trodde på.

/text och foto Bernt Enderborg

I närheten - fågelvägen

09) Hult och högar

Ur Gutasagan

Kommentar

wantro sinnj

Fröjel, Fröja sal

I närheten - fågelvägen

Almedalsveckan

Artiklar

Bilder

Fakta

Fiskeläge

Flora

Guide

Hamnar

Historia

Konst

Kultur

Kuriosa

Kyrka

Kåseri

Magiska Gotland

Medeltida hus

Medeltidsveckan

Naturreservat

Platser

Rauk

Ringmuren

Ruin

Runor

Saga

Skulptur

Stränder

Visby

Färjor