Den mest älskade

I gårkväll när jag gick nere vid strandkanten i Fröjel, långt nerför kastalen, kyrkan, väldoftande blommor, nerför åkervägen, innanför stängslet där en skylt med varning för tjuren är uppsatt och solen glimmade en bred avsmalnande strimma. Mot norr på den långa sandstranden stod tranor, gåsört överallt, någon svan med konstfulla vingar, småfåglar drog omkring och havet självt vaggade vänligt och löste upp horisonten alldeles under solen.

...då tyckte jag att jag såg den mest älskade komma, över stranden, genom vassen, med ögon blå...

- Tack för all kärlek du tar med till Gotland!