Ekstakusten

En liten stund före ljusstrålarna bryts till kärleksvärme ser jag i slutet av juli 2005 två damer sitta och samtala nere på en brygga vid Ekstakusten. De bara sitter där, det kluckar lite, och havets varma avkylning hjälper till just ingenting. Undrar vad de talar om.


Några hundra meter söderut sitter en liten familj med Karlsöarna för ögonen och låter sina hjärtan tanka lugn i kvällande ljus. Man hör havets andhämtning, en tärna muckar gräl, en mås glider obekymrat fram och ett par obekanta fåglar har fullt upp med att stå på huvudet i vattnet.


Över horisonten lägger sig färgskiftningen, stiger sakta och täcker himmelen. Det stillnar av, vaggar ro, färg, liv.