Visby växer fram

Vi jobbar med denna sida...

Långt före Visby var gutarna handelsmän med kontakter i bl a Balticum, Ryssland, Arabvärlden och många västliga länder. Runt om hela ön fanns omkring 40 hamn- och handelsplatser där naturen givit tillfälle.

På västra kusten var det relativt ont om naturliga hamnar - missa inte Vikingarnas Västergarn - men en av dessa, en lagun som skyddades av ett rev, låg i Almedalen, bilden till vänster.

Men som vi talar om på sidan om Visby under stenåldern så fanns det folk i Visby under denna tid men de försvinner, och det dyker inte upp lämningar efter folk på platsen förrän under tidig vikingatid. I förbigående kan vi säga att Visby tycks inte ha varit det enda stället där en stadsbebyggelse började ta form, se Vikingarnas Västergarn, men där stannade stadsutvecklingen av någon anledning vi inte känner till.



Gotland var alltså redan välutvecklat, kolonier i Baltikum och i andra länder sen länge, antalet silverskatter från vikingatiden är enormt, och det är under denna tid Visby började befolkas.

Ortnamnet Visby

Namnet Visby dyker emellertid upp i bevarade handlingar först på 1200-talet, och det är anmärkningsvärt, eftersom staden redan torde ha funnits ett par hundra år. Å andra sidan så var nog inte Visby mera än en hamn bland andra hamnar på Gotland ända fram till slutet av 1100-talet (en av anledningarna till detta kan vara Artlenburgprivilegiet 1161 då gutar och tyskar avtalar om evig fred och fri handel).

Ortnamnet Visby har tolkas vanligen på två olika sätt. Det första sättet handlar om vattensjuk mark, ortnamnsforskare påstår tydligen att "vis" kan betyda detta (ordet är hyfsat vanligt på Gotland som i Visna, Visbjerg och annat), dvs Visby betyder den vattensjuka byn. Den andra tolkningen som kommer från Gutasagan, om jag förstått rätt, är att ett ställe vid namn "vi" var en helig plats, eller åtminstone en plats av särskild beskaffenhet.

Berättelsen i Gutasagan om Den första kyrkan bekräftar gutarnas handel, som också bevisats många gånger genom de fornfynd som gjorts, och angående Peters kyrka i Visby så sägs det att den stod i "vi" nedanför klinten vilket oftast antas vara Visby; det sägs också att denna kyrka står där sedan S:t Pers kyrka byggdes som därmed antas vara S:t Per i Visby.

Gutasagan berättar att den första kyrkan som byggdes i socknen Vall brändes ner men att den i Visby fick stå kvar bl a därför att den stod i "vi"; ett av skälen är alltså att den står i ett "vi". På sidan om Peters kyrka sluter sig undertecknad till att ett "vi" inte alls var någon helig plats, inte i Visby åtminstone, utan att detta ord snarast betyder att platsen var en allmänning, en fristad, dvs en gemensam plats där alla var välkomna, och för att något sådant skall kunna upprätthållas kan man inte börja bränna byggnader för folk som har en annan religion; se också sidan om Varför den första kyrkan inte brändes.

Jag menar också att eftersom Visby var utrustad med dessa särskilda rättigheter så är detta också anledningen till att det var Visby som fortsatte att växa till stad under vikingatiden till skillnad från exempelvis Västergarn och Slite. Härav torde följa att Visby egentligen inte var hemmahamn för någon viss socken, det finns bättre hamnar för alla socknar (se också Vattenvägar på Gotland) utan Visby var helt enkelt en frihamn. Det tillkommer dock att Gutasagan säger att på den tiden, då Botair byggde sin kristna kyrka, var det blot i "vi", och det trasslar ju till det hela en smula. Men jag tror att just denna mening bara talar om att platsen som sådan inte var kristen, ty kristna gutar fanns det redan, som det sägs på sidan om Den första kyrkan. Det fanns alltså uppenbarligen religiösa motsättningar men eftersom Visby var en "frihamn" kunde man inte, alldeles som Lickair säger i Gutasagan, bränna ner denna Botairs andra kyrka.

Lämningar från Visbys första tid

Det Visby vi ser idag innanför ringmuren är från medeltiden men staden har alltså sin grund på vikingatiden. Såvitt jag förstår så har man inte kunnat fastslå exakt var detta första Visby låg på grund av att tiderna har rört om i kulturlagren med besked, men däremot kan måhända de funna gravfälten ge besked.

Fortsättning följer...

Nedanstående text kommer från tidigare sidor och skall omarbetas och i viss mån inarbetas i texten ovan

Bebyggelsespår efter lerliknande byggnader och trähus visar att det var bebyggt ovanför den naturliga hamnen under vikingatid, men någon stad lär det knappast ha varit. Bebyggelsen låg från nuvarande Hästgatan till hamnområdet (nuvarande Almedalen) och bredde ut sig från Stora Torget till den dåtida strandlinjen i höjd med Strandgatan ungefär. Husen utnyttjades troligen bara säsongsvis för handel. När höststormarna drog in över ön flyttade man längre in på Gotland.

Visbys storhetstid hade inte kommit än. Andra hamnar som Bandelundeviken, Bogeviken, Paviken och Fröjel var förmodligen större och mer användna. Storhetstiden i Visby är nog början för Medeltiden i hela Sverige.

Det skall dock tilläggas att gutarna långt innan Visby fanns hade omfattande handelkontakter i hela Östersjöområdet. Mängder av arabiska silvermynt har hittats, nergrävda på 900-talet, Gotland är rent av världens skattrikaste område. Att Visby småningom med tysk hjälp blommade upp till Östersjöns mäktigaste stad under medeltiden har till grund att de gutniska farmännen långt tidigare bedrev omfattande handel, de till och med lärde tyskarna var affärer fanns att göra.

Under vikingatiden fanns alldeles säkert ett fiskeläge där Visby i dag ligger. Det var ingalunda någon av Gotlands mer användna, eller större om man så vill, hamnar, ty såna fanns det gott om längs den Gutniska kusten.

Det skall också omnämnas att under oljecisternerna ovanför dagens hamn återfinns en gravplats från vikingatiden. Ett ovanligt fynd man har gjort där en en bikini av sältänder, vilket kan vara skoj att känna till om Du råkar tro på amerikanskt 50-tal.

Fram till 1100-talet så var Östersjöhandel helt dominerat av de gutniska farmännen (köpmän), vilket när tyskarna omsider nått Östersjökusten lockade till sig entreprenören som bosatte sig i Visby.

Namnet Visby påstås kunna härledas till "byn vid vi", dvs byn med offerstället, den heliga platsen eller så. Men ordet "vi" lär också kunna betyda sumpmark, vilket delar av Visby bevisligen var på den tiden, men det låter onekligen vackrare och mera intressant med offerställe eller helig plats.

Det är nämligen inte att förglömma att Gotland var en självständig stat på den tiden, förmodligen styrd av samma handelsmän som öppnat och utnyttjat handelsvägarna på Östersjön i århundraden. Gotland kallades Gutniska kusten och styrdes genom ett Allting, Gutnaltinget, vars säte återfanns i Roma.

I förbigående kan man förundras över att sakkunskapen verkar mena att gutarna skulle ha tillåtit tyskar att bosätta sig på en helig plats och sätta igång med att utnyttja gutarnas handelsvägar - mycket mera stolligt än så kan det väl inte bli - men det kan ju förklaras med att kristendomen vid det laget hade antagits som statsreligion (på Gotland alltså, inte Sverige) och att på Gotland hade den som kom med skepp och ville göra affärer rättighet att få vara ifred och därtill använda en bit av strandkanten för att lossa sitt gods; det var alltså ett brott mot gutnisk lag att angripa ankommande handelsmän.