Gotlands flora

1) Ängar eller ängen??

Hej igen!

Efter sju goda veckor på Fårö o dotterns bröllop i Lummelunda kyrka i början av augusti började jobbet igen den 19:e samma månad. (hälften av gästerna var fastlänningar och många av dem vill komma tillbaka till Ön och semestra - de var helt betagna!)

Men jag är jättebra på att ha semester - så bra att jag funderar på att erbjuda mig att bli semestervikarie på heltid - d.v.s. jag går in och hjälper kollegorna genom att ta semester i deras ställe så att de kan fortsätta jobba. Under ett år går det nog att klämma in sisådär 8-9 vikariat... Tänk så länge jag skulle kunna stanna då!

Men nu till en fråga jag har: Änge och /eller äng?
Har sett att du använder båda begreppen för samma sak. Jag har alltid trott att ett änge/ängen är ett särskilt fenomen. En plats som vårdas och fagades om våren, med markväxtlighet som slogs och med buskar och träd vars grenar beskars och togs vara på till kreatursfoder och som hade rätt stor betydelse för utfodring under vintern. Detta till skillnad mot en äng, som jag föreställt mig är mera ovårdat vildväxande till sin karaktär. Denna skillnad försökte jag i alla fall inbilla en besökande väninna i somras. Men jag kanske har missförstått det hela? Det kanske är samma sak? Kan du hjälpa till med att reda ut begreppen, så att jag förklarar rätt för såväl väninnor som vänner i fortsättningen, så är jag tacksam!

Sensommarhälsningar från
Ulla i Karlstad

--- webmastern kommenterar ---

Hej Ulla!

Trevligt att du har haft det bra på Gotland, och jag tror säkert att dina kolleger ställer upp på att du blir deras "semestervikarie".

Vad gäller ordet ängen eller ängar så är jag rädd att det bara är en språkfråga. Vi gutar säger ängen när fastlandssvensken säger ängar, och det är därför det förekommer varierande uttryck på Guteinfo - jag ber om ursäkt för detta - ty ibland får jag för mig att jag måste skriva "svenska" så att folk förstår vad jag menar medan jag andra stunder ger faderullan i detta (de kan ju kika på bilder); obs dock att jag så gott som alltid har "försvenskat" stavningar av ordet i texterna för vi säger egentligen inte "äng" eller "änge" utan något som "änggi", "änggar" eller "enggi/enggar" eller nåt åt det hållet (men hur vi egentligen säger och uttalar orden är så trassligt att jag nog inte kan förklara detta).

Nuförtin skiljer vi också på gutamål och gutniska, det sistnämnda är mera ursprungligt, men givetvis har många märkligheter dykt upp i gutamålet beroende på dess ursprung; gutamål brukar betraktas som en dialekt av svenska vilket man inte kan säga om gutniska, som alltså är ett eget språk alldeles som svenska, norska och danska.

Om jag minns rätt så har vi gutar också fått en avbasning av någon svensk språkvårdare någon gång i tiden - i skrivande stund kommer jag inte ihåg av vem eller när - om att oavsett vad vi gutar säger så heter det "ängar" och alltså inte ängen.

Men det hela trasslar till sig genom att vi inte enbart använder ordet "ängen" som pluralis, dvs ett antal olika ängen, utan också i singular bestämd form, dvs det låter på inget sätt konstigt om en gute säger att han skall gå sig en promenad i "ängen", dvs en viss äng (men då säger vi nog "änggi" i stället för "ängge", båda orden fungerar dock); en fastlänning skulle i motsvarande fall förmodligen säga "änget".

Men det finns heller inte nåt som strider mot min "gutniska/gotländska" språkkänsla om en gute skulle använda ordet "ängar"; det ringer ingen varningsklocka, utan det går bra det också (vilket ord som är äldst, eller kan påstås vara ursprungligt, på Gotland vet jag inte). Så även om det är väldigt lätt att förstå din tankegång om skillnad på orden så avses samma sak.

Enligt Gutamålsgillets ordbok så finns ett ord "äutänggar", dvs utängar vilket är = utängar (månne pluralis bestämd form), dvs ängar som ligger en längre bit från den gård som äger ängarna/ängena. Men jag tror inte att någon skulle protestera om samma ängar/ängen också kallades "äutänggen" (månne pluralis obestämd form men som också kan vara singular bestämd form), ty de kan nog användas synonymt; det känns mera beroende av i vilken kontext ordet används och också kanhända hur ordet uttalas.

Men nu ser jag att du frågade om "äng" eller "änge" också - annars är det vanligt att bara fråga om "ängen" eller "ängar" - men också med dessa två ord avser vi samma sak; jag tror inte om det finns något särskilt ord för ett igenvuxet änge på Gotland förutom att det är igenvuxet, obrukat, snår, snårskog osv (men om det är någon som vet bättre besked så lämna gärna en kommentar nedan - jag har dock aldrig hört eller reflekterat över något sådant ord).

Ett bra ställe, förresten, att se skillnaden på ett brukat och obrukat änge är Mästerby änge där det finns en stig som också går in i den numer obrukade delen (Ulla, jag skulle lika gärna i länken ha kunnat skriva Mästerby "äng" utan att någon på Gotland hade tänkt närmare på detta).

Fast jag måste säga att det känns som att vi på Gotland i alla fall skiljer på "äng" och "änge", men inte riktigt i den bemärkelse som du tänker dig. Och det hela är så krångligt att jag inte vet om jag kan reda ut det. Men låt oss anta att något har inträffat i Mästerby "änge", t ex att jag har träffat en bekant där, och om jag för någon annan nämner detta möte och han inte har fått klart för sig var mötet ägde rum utan frågar om detta så kommer jag att svara Mästerby "äng" och ingalunda Mästerby "änge" (som något slags ännu bestämdare form). Men riktigt vad det beror på förutom språklig lathet vet jag inte, någon slags språkrytm kanske.

Som du ser överstiger det min förmåga att förklara finliret i gutarnas språk men jag tror att du kan utgå från att då vi säger omväxlande "änge" eller "äng" så menar vi samma sak.

Ibland får jag lust att försöka uttrycka mig på gutniska, se t ex Hald fram nasar sork, men det är som jag skriver på den sidan väldigt svårt. Man skulle faktiskt kunna säga att då folk som är intresserade av språk sysslar med gutniska så förstår jag sällan vad de talar om, men om jag läser breven som Fie Jaku skrev, som ofta är grunden för det som det talas om, så sitter det mesta som en smäck - alltså forskningen och deras exempel är svårförståelig medan originaltexterna oftast förefaller mig lätta att förstå.

Vill du till äventyrs läsa mer gutniska som jag skrivit så kika på Di lura di eller Badstäde medan mera officiella texter finns på Gutamålsgillets hemsida.

Hälsningar
/bernt

Ps. Jag har också korrigerat ett stavfel i min text ovan, hoppas att detta inte har förlett dig. Ds.