Sfinxer i kyrkokonsten

Bilden ovan kommer från Dalhem kyrka och visar en en människa med lejonkropp, en sfinx, i barret och kappa.

Vi har tidigare visa såväl kentaurer som gripar i kyrkokonsten och det är inte utan att man frågar sig hur gutarna kunde känna till sådana saker. Kentaurer förekommer redan från 1100-talet men sfinxen ovan hör hemma i 1300-talet.



Bilden ovan visade vi på sidan om gripar men om jag förstår Wikipedia rätt så är det en gynosfinx. Till skillnad från sin manliga variant, androsfinxen, så är hon "förrädisk och obarmhärtig" medan den maskulina var "storsint och godhjärtad" och vaktade ingångar till gravar och tempel i bl a Egypten för förfärligt länge sen; det har gjorts fynd i Turkiet daterade 9.500 år f.Kr. varför sfinxen kanhända inte alls är egyptisk.

Sfinxen i Dalhem på översta bilden är också en gynosfinx och konsthistorikern Roosval, den stora undersökaren av gotländska kyrkor säger att den märkliga avsnittet av frisen på Dalhem kyrka förmodligen skall symbolisera synd, vilket står att läsa i skriftserien om Sveriges kyrkor, Kyrkor på Gotland, Halla ting, norra delen.



Denna figur på Alskog kyrka kan vara en sfinx, jag är inte säker, möjligen en manlig sådan till och med, androsfinx, men det kan väl kanske också vara en faslig demon av något slag, eller som föreslagits ett lejon. Skulpturen är från 1100-talet, konstnären kallas Globus. Det ser åtminstone inte ut som ett rytandes lejon.



Liksom de berömda relieferna på Vänge kyrka är sfinxen på bilden ovan från 1100-talet men återfinns på dopfunten i Atlingbo kyrka.

Vi har inte hitintills hittat någon särskild litteratur om dessa konstiga djurfigurer, det finns säkert, och råkar du känna till något så kontakta oss gärna. Men nu vet du att de finns i alla fall.