Medeltidsveckan 2012
Jag promenerar som vanligt över Stora torget i Visby, som är lite ombyggt, förmodligen till elefantkostnad, och det har smällts upp betongklunsar lite här och var. Det är svårt att acceptera detta funktionalistiska slidder-sladder på ett anrikt torg, men de som bestämmer vill tydligen ha det så; man har till och med lyckats ta bort markeringarna i gatstenen var trapporna till det gamla rådhuset gick. Jag tror jag tar och håller med de tyskar som jag umgicks med en dag och deras slutsats när de såg de nya hyresbunkrarna på Galgberget: ...
I Botaniska trädgården ser jag en liten kille med träsvärd och allt komma flygande nerför backen. Det är bråttom till Paviljongsplan och Gotlandsänget, upplevelsen är väldig och förunderligheterna många.
Med lite lugn och sans så är mysighetsfaktorn stor. Visby är ju i sig en vacker stad, förutom en del platser där kommunal "utveckling" har åstadkommits, och lägger man så på medeltidsutstyrslar, matlukt, smeder, försäljare med pipor, musikanter, gycklare, utomhusteater och ett myllrande folkliv så är Medeltidsveckan allt bra härlig. Men den historia den bygger på, Brandskattningen av Visby 1361 och den där jungfrun, är bara dumheter.
Jag träffade en flicka från Frankrike som stod i Björns stånd och sålde vildsvinsklämmor, som alla tycker är toppen. Jag tycker mig märka, även om jag inte hänger så värst mycket på Medeltidsveckan, att det bara blir mer och mer internationellt - och det är jättebra! Tyskar, ryssar, balter, schweizare och allt möjligt.
Här har vi vildmannen själv, uppfinnaren av den välsmakande Vildsvinsklämman, Björn från Alskog, där han står och annonserar ut sin produkt på medeltida sätt.Björn berättade också att köpmännen hade en god sammanhållning runt det tillfälliga torg som hade skapats på Paviljongsplan och att alla hade det trevligt. Någon hade på en skylt kallat torget "Forum Vulgaris", för att lura i folk att det allmänt talades latin i Visby under medeltiden (lågtyska och gutniska) och därför påminde jag Björn om 1288, dvs bråken kring de framväxande stadsmonopolen.
Vid kanten av en stig satt en ung man och hanterade harpa väldigt skickligt. Det första jag tänkte vid denna sköna musik var Apollon, sen Orfeus men när jag kom hem slog det mig att det nog var David eftersom musiken utan vidare kunde stilla alla anfäktelser. Bravo!- Men: Kalle! Passa dig!
På bilden ovan visar de två borgmästarna, Roland Salemark och Gustaf Hoffstedt, redo för att dela ut vad som heter Krämarkransarna, vilket kanhända är avsett att uppfattas som något positivt. Vem som vann vad vet jag inte, och inte heller hittar jag det på Medeltidsveckans hemsida.
Det här med en tysk och en gutnisk borgmästare har förlett många till att tro att Visby var en särskilt tysk stad, vilket beror på att väldigt få känner till Magnus Erikssons Stadslag som trädde i kraft omkring 1350 ty där stadgas att hälften av borgmästarna och hälften av rådmännen skall vara tyskar i alla Sveriges städer, se Fornsvenska textbanken.
Teater- eller gycklargruppen framför skådespel gratis (lägg en slant i mössan) och folk gottar sig. Gruppen ovan heter Bastardus SaNs och skulle ha blivit hängda allihop om det varit på riktigt.
Här är ett gäng musikanter som, om jag förstod rätt, är från Schweiz och heter Koenix. De spelade riktigt bra musik, en sorts svängig rock med medeltida stuk. De är väldigt bra! Guteinfo applåderar stående!
Medeltidsveckan är en väldigt trevlig tillställning. Är man en vanlig människa som inte vill styra ut sig och lajva med i det hela (kan man säga så?) så är det en trevlig eftermiddag att få se alltsammans. Det är mycket folk, många stånd och gott om påhitt. Bra, bra!
/text och foto Bernt Enderborg