text bild karta   info, a-ö

04) Alt ir baugum bundit

Gotland | Gutasagan
04) Alt ir baugum bundit
04) Alt ir baugum bundit , foto Bernt Enderborg

Om ett uttryck i Gutasagan


Bogeviken på vinterbilden ovan, där du ser tornet av Boge kyrka mitt i bilden om du kikar efter, var på vikingatiden en av den största vikingahamnarna i Östersjön. Svensk historieskrivning har alltid velat att den västra sidan av Gotland, dvs den som vetter mot Sverige, skall ha varit den där den mesta vikingatida handeln bedrevs men detta är ingalunda skrivet i sten.

Anledningen till denna slutsats sägs oftast vara att man har hittat mest nedgrävda skatter på den västra sidan. Och det kunde väl sägas vara fallet ända tills för några år sen då man fann Spillingsskatten som i ett trollslag med sina 50 kg silver vände upp och ner på statistiken. Och ännu värre blir det när dagens numismatiska professorer säger att handeln med fastlandet inte kan ha varit särskilt omfattande emedan fynden av svenska pengar från tiden ifråga är få ehuru det enligt andra professorer på fastlandet har slagits enorma mängder svealändska mynt. En annan anledning till slutsatsen att det på den västra sidan av Gotland bedrevs mest handel är att Visby småningom framvärkte där. Glöm emellertid inte Vikingarnas Västergarn och hamnen i Fröjel, se översiktlig information om sistnämnda på sidan om socknen - ett av de viktigaste fyndområdena i Sverige.

Riktigt vad som är sant är inte gott att veta, och kanske finns ingen anledning att fundera över vilken sida av Gotland lejonparten av handeln bedrevs ty det var nog rätt lika på båda sidor; obs dock kolonierna varav de flesta nås lättast från den östra sidan.

Bogeviken på vintern

Tillbaka till Bogeviken. Vad betyder sockennamnet Boge egentligen?

I Svenskt ortnamnslexikon, utgivet av Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI), kan man läsa att Boge syftar till det forngutiska ”baugr” (ring), som i sin tur skulle syfta på vikingatida Bogevikens buktande form (Agneta Sundström SOFI).

- Buktande form? Detta uttryck leder nog tanken fel, Bogeviken är mera som en rund, inverterad halvö.

Men vilken båge, kurva, krok, ring som folk tänkte på då Boge namngavs är väl inte helt säkert. Det kan vara Bogeviken (sidan handlar om Sju strömmar), någon åsrygg som löper i södra kanten av Bogeviken eller det kanske rent av är det korallrev som Slite ligger på (den kan sägas vara en sorts båge, vilket måste ha varit ännu tydligare på vikingatiden, se Raukar i Slite). Det går nog också bra att säga att Bogeviken är så gott som helt omsluten av en ring av land. Om jag tar och tänker på det så kanske Bogeviken helt enkelt betyder Ringviken, något som ju är ett utmärkt namn och som alla som har sett Bogeviken skulle hålla med om.

Alt ir baugum bundit

Rubriken på denna sida kommer från Gutasagan, som nedtecknades i början av 1200-talet: 'Alt ir bagum bundit'. Mystifaxer brukar ju tolka detta till 'Allt är bundet i ringar', se Gutasagan. Men det är förmodligen just så som sockennamnet Boge, ensamt i sitt slag i Sverige, skulle har skrivits - Baugum - jämför gärna med att envist folk än i dag säger Habdum om det standardiserade sockennamnet Havdhem.
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=3450


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

1) Etymologi (Tjelvars söner)

Jag hoppar mellan sidorna här, läser och grubblar. Du har kanske skrivit något om etymologi. Jag tänker mest på Tjelvars söner. I så fall har jag inte hittat det än. Det kan ju vara intressant, då tredelning är något mycket vanligt i religioner och myter, t ex

A) Kropp, själ och ande, vilket även kan skrivas
B) kropp, tanke och egenskaper, eller
C) jord, förnuft och begär, eller
D) materia, intellekt och intressen, eller
E) fysik, logik och fantasi, eller
F) Människan, Psyke och Amor, eller något annat.

Kan etymologin knyta samman Gute Saga med andra myter, som likt den om Amor och Psyke beskriver själen och anden, de två serafer (= lysande ormar, jfr serafimerriddare, de lysande), som Moder Jord har i nyporna.

webmaster kommenterar

Jag är inte säker på att det finns ett svar på din fråga, och något om etymologi kan jag inte ha sägas skrivit. Det är möjligt att Gutasagans författare har haft helt andra tankar än dem vi har i dag då vi läser texten från 1200-talets början, men just vad gäller sönernas namn har jag inte stött på något. Jag skall skriva lite i alla fall om det finns någon som vill fundera eller skicka tips på litteratur.

Etymologi är läran om ordens ursprung, deras släktskap och utveckling.

Jag skall länka upp lite så att våra besökare får bakgrundsinformation. Att Tjelvar skulle få tre söner, som han också fick, framkommer i förväg då hans fru, Vitastjärna, fick en dröm. Dessa tre söner delar Gotland i tre delar, tredingar kallat (kyrkan använder fortfarande denna indelning) och blev väl hövdingar eller kungar över varsin del, se Gotland delas.

Sönerna får namnen:

1) Gute
2) Graip
3) Gunfiaun

Dessa namn används på olika ställen på Gotland i dag. Gute är en gård i Bäl socken, Graip heter en sportklubb, ett stort bronsåldersröse, Digarojr, har namn efter honom och rester av hans hus finns kvar (jag skall förresten avslöja här att denna sida egentligen inte visas hans hus utan det ligger ett par hundra meter åt norr på en åker och syns som en liten dunge, men det är samma tid och ungefärligen samma sak) och Gunfiaun har fått ge namn åt ett kapell.

Vad gäller detta kapell kan alla se att det är en kyrkoruin från medeltiden. Emellertid finns en källa vid namn Tors källa strax bredvid (jag vet dock inte vilken, kanske är det den som ligger strax norr om ruinen längs vägen mot Ardre kyrka, ty en gång i världen måste det ha varit en stor källa), och det finns också på klinten några hundra meter österut en fornborg, Kaupungs slott, som är långt äldre och kanske har varit en upplagsplats för hamnen vid Vitvär, Widfarsvik.

Det skall också sägas att Havdhem socken kanske har namn efter fadern till sönerna, Havde. Och sönernas moder, Vitastjärna, har ett namn som är främmande i de gutars namnflora. Det har tagits till intäkt för att hon hade någon särskild ställning, hon hade uppenbarligen drömmar, och i en medeltida tysk översättning av Gutasagan sägs hennes namn betyda "den visastes arvedotter". Vem denne vise är vet vi inte, det kan vara Oden, Gud eller måhända Zeus.

För roligt kan vi ju anteckna att Gotland också kan betyda Gudarnas land, och kanske kan man föreställa sig att Vitastjerna var någon slags gudinna som redan fanns på ön då Havde "upptäckte" Gotland, se Vitastjärnas dröm. Och vidare kan vi säga att tredingarna, sönernas delar av Gotland, återkommer i historien, se t ex Slottet på Hule hällar, där de tredingarna förekommer i kriget mot de tyskar som småningom blev "Påbanckade"; tredingarna kan väl också sägas förekomma i slaget mot danskarna 1361, men då hade krigsorganisationen ändrats på så sätt att tredingarna delats i två, delarna kallas setting, ordet sjätting förekommer också, se t ex Ajmunds bro.

Det är förmodligen så att de tre sönerna på något sätt anknyter till det i myterna så vanliga tretalet. Men riktigt hur vet vi inte, förutom att Gotland delades i tre delar (tredelningen kanske har geografiska orsaker och Gutasagans uppgifter bara efterkonstruktioner). Det skall dock sägas att i Gutalagen, samtidig med Gutasagan, så finns vid händelse av mandråp tre asylkyrkor på Gotland, de tre kyrkorna ligger i varsin treding (en sådan tredelning vad gäller dråp och asyl finns också i Moseböckerna).

Vi skall också säga att vad gäller tredelning så finns det äldre och förmodligen märkligare saker än Gutasagan, se Valknut, triskele, Hrungnir's hjärta.

Sönernas namn anknyter mig veterligen dock inte till särskilda egenskaper av någon slag, och jag har aldrig läst något om detta. Bättre svar än så har jag dessvärre inte. Jag kan helt enkelt i skrivande inte säga att dessa söner på något sätt anknyter till andra myter. Besvärande.

/bernt

Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Gutasagan: länkar, karta - för annat se Information.
Mer om Annorstädes: länkar, karta.

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.