Järn på Gotland

Inte någon annanstans i Sverige har man hittat så mycket gamla lämningar från smeder och järnhantering som på Gotland. Men vi får dra oss ända tillbaka till vikingatiden förstås, därefter har gutarna ingen som helst chans att tävla med folk som bor ovanpå hela berg av järn. Men dessförinnan, då var gutarna värst, som vanligt.

En och annan har funderat på om inte de stora kultursvängarna, t ex brons- och järnålder, har vandrat in till Norden via Gotland. Vad gäller järnåldern så är det t ex konstigt att man har hittat det första järnfyndet i Sverige i Eskelhem på västra Gotland och ännu konstigare är det att de äldsta järnugnarna återfinns på Gotland - redan från 300-talet f.Kr finns det ugnar, bl a i Hallfrede i Follingbo, nån i Stånga och var de låg nu igen. Somliga säger därför att järnhanteringen inte alls har vandrat in från Danmark utan kom med handeln i Österled.

Men varifrån fick gutarna själva materialet? Det finns inget järn, sägs det, naturligt i Gotlands berggrund. Någon myrmalm bör helt enkelt inte finnas.

När jag hälsade på Sven Norrby och Ringome Gårdsmuseum så fick jag ögonen på några stenar som stod utanför en av dörrarna. Jag frågade om stenen i mitten var järnhaltig (bilden ovan).

- Jo jo, det är myrmalm, sa han och pekade åt Mästermyr till (nordväst).
- Nja, sa jag, det finns väl inte här. Jag läste att forskare inte kan påvisa något sånt på Gotland.
- Prat, sa han.