text bild karta   info, a-ö

Tänka rätt ortnamn är större

Gotland | Kåseri
Tänka rätt ortnamn är större
Tänka rätt ortnamn är större, foto Bernt Enderborg

Lite skojeri om ortnamn på Gotland


Den 21 februari 2005 läser jag i Gotlands Tidningar (en lokaltidning) om att några ha talat om ortnamn hos Gutamålsgillet i Lövsta. Nu skall man förstås inte skälla på folk som blir citerade i tidningar eftersom det inte går att veta om det som står är sant eller om journalisten kanske inte riktigt förstått det hela. Men ändå.

Ända sen Hakvin Spegel, som skrev en för sorglig propagandabok, så har man på många olika sätt försökt få gutarna, förlåt, gotlänningarna, att tala och skriva begripligt. Precis så som en av deltagarna från Språk- och fornminnesinstitutet (SOFI) i tidningen påstås ha sagt i en kommentar till ortsnamnpratet, nämligen att: "vi måste sätta namn som även den som inte kan den lokala dialekten kan förstå" och exemplifierade den med Järvsö och påstod att man kan ju inte skriva Jäschjö på skylten. Nu tycker jag att det gott kan stå Jäschjö på skylten, om det är så det heter, men ett sånt språk anser SOFI inte att andra landsändar förstår så det vill man tydligen inte veta av.

Nu skall vi inte dra det hela för långt, men nog blir den lilla kommentaren problematisk för de som talar rätt dialekt. Problematiken är att dagens skyltar ganska sällan inkorporerar tillräckligt med förståelig svenska och att det därför vore rimligt att på ett adekvat sätt införliva ortnamnens egentliga innebörd i skyltarna så att man vet att den rätta dialekten på myndigheter i Stockholm säkert förstår vad som vill sägas. Ta t ex ett ortsnamn som Roma som många rättalande uttalar Råma. Fåkunnigt folk utanför storstäderna kan ju få för sig att man möjligen kan få höra kor råma där, alldeles som i Italien. Och hur skall vi göra med namnet Lau? Det finns väl ingen med rätt dialekt som förstår att det betyder strandängar, därför måste det väl stå just Strandängar på skyltar.

Och det är bara de enkla grejerna. Guldrupe t ex, borde inte den socken presenteras som Paradiset på vägskyltarna? Nu vet jag att man brukar säga att socknen heter så därför att man har hittat något av guld där, i kyrkan sägs det ibland, men ortsnamnsforskare som vet att det har stått en stavkyrka på vikingatiden i Guldrupe vet bättre besked och säger att ortsnamnet betyder bönestället, bönehuset eller så. Men om jag skriver Guldroppande, blir det tydligare då, stället som flyter av grädde och honung?

Och Garde, gården, varför står det inte Gården på skylten? Eller Lye, borde det inte stå något på skyltarna om att det inte längre blåser så inihelvete om man kommer från Strandängarna, man har kommit i lä. Burs borde väl heta Bergknallarna, så att de som tänker och talar rätt får full insikt i själva ortnamnet.

Men det har gjorts ändringar tidigare, sägs det, bussigt, för att få tyst på de isolerade gotlänningarna. T ex har gården Söderqvie blir ändrat till Suderkvie, Rombs Rums, Botvede Botvide och Koparve till Kauparve. Och det är ju alldeles utmärkt att vi kan läsa på skyltarna att vi är i Suderkvie när vi besöker Sudakveiar eller vid Kauparve när vi hälsar på hos Kaupan vid Kaupare.

Undrar vad de tänker om Grötlingbo förresten? Det är ungefär i de trakterna som solen går upp först i Sverige under en viss tid av året, och då är vi förstås där och äter gröt tidigt på morgonen. Och i Björnugns finns en ugn där vi steker björnar, Fårö är förstås fårens ö eftersom får heter lamb på Gotland (gutarna kallade egentligen Fårö för Lambö men någon med rätt dialekt korrigerade det där redan under forntiden). Och hur SOFI skall göra med Råne vet jag inte. Det måste väl ändras eftersom folk med rätt insikt som vill besöka Langg Jaku och se medeltida båtskulpturer snabbt inser att Råne är dialektalt för råna. Besökare kan alltså förvänta sig att att bli rånade om de åker dit.

Rute är inte alls rutigt, inte heller finns några lok i Lokrume, bara en och annan fåle i Fole, inte särskilt mycket garn i öster eller väster, Öja är ingen ö, om det hamras i Hamra så är det kopparslagare, få silar té i Silte, inga alver i Alva, inga indiska väskor i Väskinde, inte många spyr gemensamt i Vispy, inte mycket kan man lära sig på bron i Lärbro, grundämnen använder inte samtliga som förfärdigar bomber i Väte, folk är inte alls loja i Lojsta, få hejdar sig i Hejdeby, alla vet När, de har inga utmärkande kranar i Näs, man behöver bara Sanda på vintern osv.

Själv är jag född i Garde, förlåt, Gården, där de olika jorbruksenheterna har egna skylt- och kartnamn som Bolarve, Folkedarve och Petarve. Fast så är det aldrig någon som säger därute eftersom de inte talar som danska räkneböcker från 1400-talet eller som 1600-talskartor. Helt regelvidrigt säger de isolerade människorna Bålare, Fålltare och Petare. Det är hemskt när man tänker på det. Men om SOFI eller någon annan myndighet med rätt dialekt skickar en väldans massa språkpedagoger till vår isolerade ö, så skall vi inte vara sämre än att vi lär oss vad orterna aldrig någonsin har hetat.

Jag kom att tänka på att varje enhet skall väl ha något nummer nuförtin. Kanske heter Bolarve egentligen Bolarve 351 eller 642 eller nåt annat lärt. Och varför inte numrera allting förresten. Det blir ju så mycket lättare för alla. Det räcker om man säger att man skall åka till 1718 när man skall hälsa på hos nån någonstans. Eller jag hyr en stuga vid 1066, vi var och badade på 29346, tänk så lätt. Och så får ju databasprogrammerarna det så mycket enklare.

Om olika ställen får ett nummer, t ex Stockholm får numret 1, Farsta nummer 27 och en lägenhet kanske nummer 9821, då är adressen fix och färdig. Man skickar brev till 1-27-9821. Och är vi då tillräckligt rationella så numrerar vi folk som bor där också, t ex att Kalle Svensson är nr 4, dvs ett brev till honom får adressen: 1-27-9821-4. Det blir ju jättebra om svensken inte heter Kalle Svensson utan något som jag inte kan uttala eller stava, Igonzpkurstipz eller så.

Sen gäller det bara att lära alla som inte har rätt dialekt att det heter två, inte tu, det heter nio och inte niä. För att alla skall förstå måste ovanstående adress uttalas: ett-tjugosju-niotusenåttahundratjugoett-fyra. Det går inte för sig att någon säger ett-tjusjau-nietäusnåtthunnretjuein-fäire.

Men om man utbildar t ex alla Stockholmare i den rätta dialektens pedagogik så skulle de säkert på ett år kunna lära sin grupp om åtta feltalande och isolerade människor om hur saker och ting bör uttalas för att det skall förstås av dem själva.

Och snälla gutar, förlåt, gotlänningar, tala inte om vad Värsände betyder. En sån vägskylt skulle de aldrig sätta upp i alla fall. Säg i stället att det var där gutarna tog värn för att skydda sig mot den avskyvärda dansken medan vi skickade bud om hjälp till fosterlandet i enlighet med det skyddsavtal och den underkastelse som gutarna företog under vikingatiden då svearnas väldiga krigsflottor behärskade järnhandeln och Östersjön. Eller något annat som du tycker låter fint.

- Dåbliromglaaa.

;-)
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=2976


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.