text bild karta   info, a-ö

Det Baltiska havet

Gotland | Geologi
Det Baltiska havet, foto: Bernt Enderborg
Det Baltiska havet, foto Bernt Enderborg
Det Baltiska havet kallas vardagligt för Östersjön av fastlandsboende medan gutar oftast nöjer sig med att säga sjön, fast vi säger förstås 'sjöi' på vår säregna dialekt. En och annan vet berätta att man för länge sen sa 'sjoen' men det måste ha varit för riktigt länge sen ty oftast hör man 'sjöi' när gutar dagligdags pratar om det mest älskade.

Det Baltiska havet är ju som bekant världens största brackvatten (en blandning av sött och salt som ju långstången sjunger), men det är inte så gammalt att några särskilda arter har uppstått. De fiskar som simmar i havet är antingen söt- eller saltvattensfiskar som klarar sig i alla fall. Man kanske kunde nämna strömming förresten, mindre till växten än sina saltvattensfränder men bra mycket behagligare och mildare i smaken (flundror är förresten godast).

- Men hur har Baltiska havet blivit detta? Har det alltid varit brackvatten?

Baltiska havet

Att Gotland uppstod i närheten av Ekvatorn har vi redan berättat på sidan om uppkomsten men hur blev Baltiska havet som det är?

Kollisionen
När den gamla europeiska kontinentalplattan, den Baltiska skölden, i slutet av silurtiden krockade med den nordamerikanska så veckades den långa bergskedja, Kaledonierna, våra fjäll, och vårt kontinenthörn lyftes upp varför Baltiska havet torrlades.

Efter den långsamma smällen finns inga sediment avsatta, ingenting ända fram till vår tid, kvartär, utan korallreven och den gamla havsbottnen utsattes för vittring och erosion. Den som vill se hur Gotland en gång i tiden tog sig ut kan besöka Stora barriärrevet utanför Australien, fast du får räkna bort ganska många djur och växter.

Kvartärtiden - istider - postglaciala dagar
Det vi kallar istiden är ju bara den senaste i raden av istider som vällt fram och tryckt ner allting i sin väg. Den senaste, Weichselistiden, som började för 70.000 år sen och nådde max för 18-20.000 år sen, har dock sopat igen spåren efter samtliga tidigare istider.

Den Baltiska issjön bildades av smältvatten när isen drog sig tillbaka, södra delen av det Baltiska havet var torrlagt, ingen förbindelse med världshaven fanns. Men när ismassorna hade smält ända upp till Billingens nordspets tömdes issjön genom ett brett sund snetvärsan över Sverige, nivån sjönk 25 meter och salt havsvatten blandes med sötvattnet och Yoldiahavet skapades. Men genom att isen smälte försvann det enorma trycket på jordskopan, landhöjning, och sundet till världshaven snördes av varför småningom nästa sötvattensstadium i det Baltiska havets historia - Ancylussjön - bildades. När landhöjningen i söder avklingade, och kanske till och med sänkte sig igen, öppnades de danska sunden så att salt vatten återigen började strömma in och Litorinahavet var på plats.

Baltiska havet

Det Baltiska havet
Det Baltiska havet kan delas in i fem huvudområden som skiljs åt av trösklar: Bottenviken, Bottenhavet, Finska viken, Rigabukten och något som kallas Egentliga Östersjön. Medeldjupet är 54 meter, största djup, Landsortsdjupet, är 459 meter, vattenmassan omkring 21.200 kubikkilometer. Det är rätt skönt att sommartid bada uti.

Ps. Mestadels kommer informationen på den här sidan från den förnämliga artikeln om 'Gotland i vårt och torrt, Naturmuseets nya basutställning' av Sara Eliason i Gotländskt Arkiv 1995 (ISBN 91-88036-18-9). Ds.
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=2920

Evenemang inom natur på Gotland


 

maj

26Vandra på Gotland »
Må bra i naturen, kulturvandring, Alskog »
Första vårdagen »
30Fågelskådning, nattsångare på Linamyr »
 
 

juni

7Fågelskådning, kvällsaktiviteter »
11Må bra i naturen, vandring, Vamlingbo »
14Fågelskådning, Östergarns Prästänge »
17Må bra i naturen, keramik och vandring, Burs »
18De Vilda Blommornas dag »
 
 

juli

9Blomsterrika betesmarker nedom Fardume gård »
16Linnévandring vid Lingen i Vamlingbo »
 
 

augusti

5Må bra i naturen, keramik och vandring, Burs »

Fler evenemang i Kalendern


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

1) Strömming ej skarpsill

Av artikeln framgår att strömming och skarpsill är samma art men så är det inte. Skarpsill är en speciell litten sill med vass buk och används företrädesvis till anjovis. Man känner den vassa buken då man stryker sillen under buken från stjärtfenan mot huvudet! Även huvudformen skiljer sig.

--- Guteinfo kommenterar ---

Stort tack för upplysningen!

Vi har ändrat vår text och tagit bort det där med skarpsill, nämligen att strömming kallades skarpsill på vissa orter. Det var uppenbarligen fel varför vi ändrar direkt och tackar så fint vi kan för hjälpen.

/webmastern


Vill du fråga om, kommentera eller diskutera något på denna sida - klicka här.

Mer information

Mer om Geologi: länkar, karta - för annat se Information.
Mer om Annorstädes: länkar, karta.

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.