text bild karta   info, a-ö

1446 e.Kr. - krigståg till Gotland

Gotland | Historia
1446 e.Kr. - krigståg till Gotland
1446 e.Kr. - krigståg till Gotland, foto Bernt Enderborg
När Kristoffer av Bayern valdes till kung varigenom den nordiska trestatsunionen ihoplappades blev han tvungen att i kungaförsäkran förbinda sig att med all makt ombestyra att Gotland skulle ”komma strax fritt till Sveriges rike igen”.

Anledningen till löftet var att Erik av Pommern satt på Gotland och bedrev egen politik som ingalunda tog hänsyn till några 'mäktiga' stater. Oftast beskrivs ju Erik av Pommern som en sjörövare eftersom han såg till sina egna intressen (Gotlands), men med ett annat perspektiv än rent nationalistiskt danskt, norskt, svenskt eller kombinerat under en tysk kung ser saken annorlunda ut. Varför skulle Erik av Pommern tillåta handelsfartyg att besegla Gotlands territorium? Om han hade tillräcklig makt, varför skulle inte han upprätthålla ett Östersjövälde från dess centralaste stat? För att nationalister ett halvt millennium senare inte skulle anse honom vara sjörövare? Eller för att det var de 'mäktiga' staterna som skulle göra detta?



Efter mångåriga och resultatlösa underhandlingar mellan Kristoffer och Erik igångsattes på försommaren 1446 ett svenskt krigståg till Gotland. Styrkan som endast bestod av 500 man landsteg i Västergarn och småningom brydde Erik av Pommern sig om dem och förhandlingar inleddes. Några månader senare kom kung Kristoffer med en vida större styrka och på ett öppet fält i Västergarn med armborstskyttar på skotthåll bakom ryggen på vardera monark vidtog regelrätta fredsförhandlingar.

”Resultatet av förhandlingarna blev emellertid negativt”, säger Adolf Schück i Gotlands politiska historia, vilket översatt till något annat än stormaktsspråk betyder att resultatet blev en ettårig vapenvila. Envar läsare får väl försöka tolka det faktum att Kristoffer förbundit sig att med all makt ta Gotland i sin kungaförsäkran och att han nu satt med en stor styrka på Gotland och förhandlade med en ”sjörövare” på Gotland och det resultat han uppnådde var en ettårig vapenvila.

En av de svenska stormän som var med i Kristoffers följe var marsken Karl Knutsson, som senare hävdade att han var motståndare till det snöpliga resultatet av 1446 års Gotlandståg. När Karl Knutsson blivit kung blev hans första regeringsåtgärd att försöka lösa problemet, vilket du kan läsa om under ”Varför ruinerades Visby”.
/text och foto Bernt Enderborg

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=2811


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Översikt, allmän information: Gotlands historia i årtal.

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.