Vidbo, Uppland

På en nästan två meter hög runsten kanske ristad av Åsmund Kåreson under 1000-talets förra hälft står:


Det har tolkats betyda: "Sigfast och Ginlög de läto uppresa denna sten efter Vinaman, sin son. Och han blev död i Boge."

Det sägs nämligen att bokstaven "h" i ordet "buhi" är något som kallas för ett frikativt g varför ordet föreslås utläsas "bugi". Och det låter ju alldeles som sockennamnet Boge på Gotland, där en vikingatida hamn återfanns. Ingmar Jansson som skriver om detta i boken Gutar och Vikingar, Nordstedts, Stockholm 1983, säger att detta om Boge har ifrågasatts av forskare som betvivlat att denna ort på östra Gotland varit tillräckligt känd för att nämnas på detta sätt.

Denna ristning är med här bara för att visa hur uppblåsta många forskare är. Forskare utgår nämligen utan vidare från att Vidbofolket kunde ta sig till Boge eftersom de är från fastlandet, vilket är duktig gjort av dem, men att Boge på Gotland kan ha varit något ifrågasätts. Därför skall vi med nedanstående skäl skriva tvärtom:

Undertecknad tror inte att "buhi" betyder Boge, ty till en av vikingatidens stora hamnar kan inte gärna landkrabbor från en skogshydda i Uppland ha hittat. Vid Bogeviken har man funnit Pilgårdsstenen, ett skriftligt bevis på att gutarna gjorde affärer neråt Svarta havet. För några år sen hittades världens största vikingatida silverskatt alldeles i trakterna, cirka 70 kg silver.

Världens rikaste viking bodde alltså några hundra meter från hamnen som i dag kallas Bogeviken. Han hade blivit rik genom affärsverksamhet långt ner i Europa. Att fastlänningar har hittat till Boge, en av de största vikingatida import- och exporthamnarna, betvivlas härmed.

Det bör nog tilläggas att "vid", t ex i ortsnamnet Vidbo, på gotländska kan betyda skog, och det är därför jag ovan har skrivit "en skogshydda i Uppland", men detta är ingalunda avsett att nedvärdera Vidbo som sådant utan bara som en kontrast till det där om "världens största vikingatida silverskatt". Det är inte folket i Vidbo jag surar över - de var säkert lika företagsamma som alla andra - utan det är där om att Bogeviken nog inte var nåt (Buhi alias Bugi som gutar av någon frikativ anledning i dag kallar Baugeveiken eller nåt åt det hållet. Jag tror inte heller att det gotländska ortnamnet Boge någonsin har kunnat uppfattas som att det lät som Bugi av någon enda människa på jorden).

Vi kan väl också tillägga att gutarnas skatt till svearna enligt vår Krönika årligen motsvarade 12 kg silver, säger Majvor Östergren i boken Gotländsk Arkiv 2004, dvs vikingen vid Spillings kunde själv betala hela Gotlands skatt över fem och ett halvt år. Men jag är inte särskilt säker på att det med "mark" i Krönikan (Gutasagan) verkligen menas viktenheten, se 60 mark silver. Det var nog slantar enligt nåt sorts räknesystem i stället varför vikingen vid Spillings strax väster om Bogeviken nog kunde betala skatten minst 100 år eller så. Det skall väl också sägas att nuförtin finns det inte enda gute som ens kan betala en hundradel av skatten själv eftersom skattetrycket är vanvettigt.

Kommentar

Peeter Estra nyligen hemkommen från Medeltidsveckan 2008 som bor på Värmdö men har sitt ursprung i Estland skickade en fråga till oss, antagligen därför att ovanstående text är tämligen "syrligt" skriven. Så här:

"Jag läste att ni anser att tolkningen av U 375 vid Vidbo kyrka är felaktig. Att det inte är Boge det handlar om? Ristare: Åsmund (A) som ristat denna sten, har även ristat flertalet stenar i området. Och dessa förtäljer bl a om resor till Finland och England. Hur genomförde man då dessa resor?"

Och så bifogade han länkar till några andra runstenar:

http://www.christerhamp.se/runor/gamla/gs/gs13.html
http://www.christerhamp.se/runor/gamla/u1/u241.html
http://www.christerhamp.se/runor/gamla/u1/u344.html
http://www.christerhamp.se/runor/gamla/u1/u431.html


Vi svarade:
"Jag inser förstås att skrivningen på sidan om Vidbo är rätt "syrlig". Men det är ett så återkommande tema om Gotland, dvs att man tillskriver andra orter stora saker varvid fornfynd från Gotland ofta får illustrera det hela. Och så är det med det mesta, alla tidsåldrar, Gotland är otroligt rikt på fornlämningar men oftast tillskrivs andra så att säga insatserna.

Om du läser lite historia och har detta i tankarna, dvs att Gotland och gotländska fornfynd illustrerar saker som andra tillskrivs, så kommer du kanhända att förstå varför det är lätt blir syrlig som gotlänning. Nu vet jag inte vilka skäl skribenter och forskare har för detta, ty kanske finns sådana, men de anges dock aldrig i så fall. Och läser man vikingatida historia som inte är ens 50 år gammal så får man skrämselhicka.

Men det är inte alls så att jag betvivlar att folk från trakten gjorde affärer utomlands utan poängen är det där jag skriver om "uppblåsta forskare". Vidbostenen är fantastisk. Men att Ingemar Jansson förmedlar att "Buhi" förmodligen betyder Boge beror förstås på Pilgårdsstenen, dvs ett bevis på att affärer gjordes väldigt långt borta. Och det är ungefär som Vendeltiden, dvs efter fantastiska fornfynd som gjorts i Vendel får en hel tidsperiod namn, fast det inte längre tycks vara någon som betvivlar att "Vendeltiden" inföll 50 år tidigare på Gotland. Och ännu värre, man känner ju till gotländska kolonier i såväl Lettland som Polen från denna tidsperiod. Varför har inte tiden namn efter detta? Marknadsföring?

Alltså: jag tror alldeles säkert att folk i Vidbo var ute och for i världen. Men kanske skall jag nämna att på gotländska kan "vid" betyda skog varav alltså förfärdigats skogshydda, men det är ingalunda Vidbo i sig jag vänder mig mot utan det är bara som konstrast till det där om världens rikaste viking."

Det skall tilläggas att vi sedan Peeters brev har skrivit om texten ovan, ty hans fråga var en nyttig tankeställare. Avsikten med våra skriverier är inte att frånskriva andra landsändar bedrifter utan snarare att tillskriva Gotland lite mer eftersom Gotland ofta tycks avskrivas trots att fornfynd från Gotland illustrerar det hela.

Peeter skriver också att han tror att gutarna gjorde många handelsresor till Estland trots att få fynd därstädes hitintills har gjorts. Så tror också vi, och förmodligen bedrevs ännu mer handel med Estland under medeltiden, allra helst som Roma kloster innehade ett rejält stycke, uppemot en femtedel av det vi i dag kallar Estland. Gotland och Estland har mycken historia gemensam, och det ända sen bronsåldern, och vi kommer när vi får tid att skriva mer om detta.

- Tack för brevet Peeter!