Gotlands skriftligt kända historia

Ett långt citat av prof. Erik Nylén:

"Då ön först framträdde i 'historiens ljus' är den en fast organiserad, demokratisk bonderepublik med stora intressen i handel och sjöfart. I spetsen tycks stå ett allting med en som 'president' fungerande alltingsdomare. Även den hedniska kulten är koncentrerad till alltinget.

Territoriell indelning är etablerad och en traktat med Svea rike är sluten. Under tidig medeltid nedtecknas en egen lag, som gäller till 1500-talets slut. Samtidigt börjar ett intensivt kyrkobyggande som resulterar i ca 100 ännu kvarstående kyrkor var och en sevärd för skön arkitektur, märkliga skulpturer och praktfulla målningar.

Kring år 1200 etableras Visby som en gökunge i det gotländska boet. Konkurrens uppstår mellan landsbygdens handelsidkande bönder med grundgående snabba skepp utan fordran på kostsamma hamnanläggningar och stadens utländska borgare med muromgärdade investeringar i packhus och bryggor för nya, lastdryga och djupkrävande koggar. År 1288 kulminerar motsättningarna i öppet krig. Ingen vinner, men tid och skeppsbyggnadsteknik har gått förbi bönderna som 1361 besegras utanför Visby murar av den danske kungen Valdemar Atterdag. Fyllda av gammalt groll lär Visby borgare från murkrönen ha åsett massakern, vars offer i massgravar än vittnar om stridens grymhet.

Gotland kommer så under danskt, svenskt, och åter danskt välde och en fästning, Visborg, byggs till den nya maktens skydd. Men de jure fungerar än bonderepubliken. Tingsdomare väljs och det stora 'rikssigillet' nyttjas tills, under 1500-talet, en fordran att bekräfta ett alltför obekvämt, danskt beslut bidrar till dess 'borttappande'."



Ovanstående citat är en sorts "snäll" skrivning om Gotlands skriftliga historia. Den är långt bättre än uppslagsverkens larv men det finns dock ett och annat i den som man gott kan ifrågasätta. Citatet kommer från boken Arkeologi på Gotland utgiven av kulturnämnden i Gotlands kommun, Barry Press Förlag Visby 1979, och som på detta sätt rekommenderas.