02. Om barn

Det är nu därnäst, att man skall uppföda vart barn, som blir fött i vårt land, och icke utkasta det.

§ 1. Var kvinna skall veta sin säng, då hon ligger i barnsnöd. Hon kalle till sig två vittneskvinnor, gridkvinna och grannkvinna, för att vittna, att barnet var dödfött och ej hjälpte hennes handaverkan därtill.

§ 2. Om en fri kvinna blir funnen skyldig därtill, att hon har förgjort ett barn, då böte hon tre marker, så snart det kommer fram för sockenmännen, utom i det fall att hon först har skriftat sin sak och prästen bär henne fullt vittnesbörd därom; då skall hon fullgöra sin bot, men ingen har krav på böter därför. Om hon nekar och saken kommer framför tingmännen, blir hon frikänd, då skall hon hava tre marker av den som tillvitar henne och hedersed av sex män. Blir hon fälld, då böte hon tre marker till socknen, om socknen kan utkräva dem. Om saken kommer fram för tingmännen, då böte hon tre marker till tinget och andra tre till prosten, om hon blir funnen skyldig. Men om saken kommer fram för allt folket och blir hon sedan funnen skyldig, då stiger boten till tolv marker till alla landets män. Har hon ej gods att böta, då skall hon fly från landet, och var man böte tre marker, som lämnar henne hus och hem eller giver henne mat. Om hon ej vill gå ed, då är hon dock fälld i denna sak. Om de frångå målet, som tilltalade henne, och ej vilja framlägga böter, då skall man döma henne saklös och fria henne från denna sak. Men de skola upprätta hennes heder med ed och taga orden från hennes rygg, som lade dem på. Om hon vidgår, att hon var moder, och säger, att barnet var dödfött, då måste de ej framlägga penningar åt henne, om man vill misstro henne därom och hon icke har några vittneskvinnor, som voro hos henne, då hon var i barnsnöd.

§ 3. Om sådan sak tillvitas någons trälkvinna, då lägger ingen fram mera i böter åt henne än sex örar penningar. Om hon blir fälld, då böte husbonden för henne sex örar penningar och pålägge henne sex år, sedan hennes träldomstid är slutad.

Brottsbalken innehåller också i dag särskilda bestämmelser om Barnadråp. En kvinna som dödar sitt barn vid eller direkt efter födelsen i upprivet sinnestillstånd eller i svårt trångmål får ett lindrigare straff. Och det bör vara just sådana fall som bestämmelsen i Gutalagen ovan behandlar, ty annars finns ju de vanliga bestämmelserna om mord (det behövs inga särskilda bestämmelser för barnamord för övrigt).

Enligt Gutalagen skulle kvinnan böta tre marker medan den normala mansboten är tre marker guld, såvida det var en gute som blev dräpt, annars är boten bara 10 mark silver. Enligt Svea Rikes lag (i dag alltså) kan kvinnan få sex år i fängelse.

I Gotländskt Arkiv 2004 - Gotland Vikingaön - konkluderas utifrån de olika bötesbeloppen för fri kvinna, tre marker, och trälkvinna, sex örar penningar, att barn beroende på samhällsklass hade olika värde i pengar. Men nä, något sånt kan man inte påstå utifrån lagtexten. Däremot kan man påstå så gott som det motsatta, dvs att varje barn ansågs värdefullt oavsett samhällsklass. Vart barn skall uppfödas, inleds ju bestämmelserna, och man kan inte uppföda barn mer eller mindre.

De olika bötesbeloppen beror på att trälen inte hade några pengar och att det sålunda var förmyndaren som skulle betala trälens böter. Trälen , eller heter det trälinnan, fick ju själv ett groteskt strängt straff, nämligen sex år träldom till.