text bild karta   info, a-ö

Gutalagen del 4

40. Om småboskap.
Kommer omärkt småboskap till någon, då skall han föra den till kyrkan och till ett ting. Kännes den ej igen, då låte han värdera den och tage tinglösen därav, och sockenmännen dele det som är över.
41. Om svin.
Komma till någon större svin än smågrisar, märkta eller omärkta, då skall han föra dem till två ting och tredje gången till tredingsting och hava en örtug för vart ting. Kännes det ej igen, då värdera sockenmännen och dele det som är över.

42. Om tamfår.
Kommer tamfår till någon, då skall han föra dem till två ting och tredje gången till tredingsting och lysa fram dem i tre år och taga lösen efter som tredingen förr har haft van. Men det som kommer till därav, det skall den hava, som föder det.

43. Om osnöpt, oklippt vädur.
Kommer osnöpt oklippt vädur till någon, då skall han hava en örtug som lösen för tillvaratagandet. Kännes han ej igen, då tage han lösen så som för andra får.

44. Om osnöpt, klippt vädur.
Slipper osnöpt klippt vädur lös efter Simons och Judas mässa, och till den tid, då man har haft vana att lössläppa dem, då har han förlöpt sig själv. Dock skall man bjuda honom tillbaka till den som släppte honom, med hans sockenmän såsom vittnen. Om han ej vill lösa honom tillbaka, då skall den hava honom, som tog fast honom, och han sätt sitt märke på honom med sina egna sockenmän såsom vittnen.

45. Om getter och bockar.
Bockar och getter skall man lysa fram i två år. Så skall man lösa dem tillbaka: get med sex penningar för varje ting och bock med en örtug.

45a. Om nöt och hästar.
Nöt och hästar skall man lysa fram på två ting och tredje gången på tredingsting i tre år. Kännes det ej igen på först tinget, då skall man värdera det och likväl lysa fram det och hava två örtugar för vart ting. De nöt eller hästar, som man kan nyttja, dem må man nyttja med sockenmännens vetskap. Om man fare ej till Visby med dem, men ride med dem till tings eller lede dem och lägge av sadeln och binde dem så långt bort, att man kan se tingsstockarna, jämte alla kreatur, som skola lysas fram.

46. Om märke.
Den som satt ett nytt märke på en annans kreatur, om det ej är köpt eller givet som hemgift och blir funnen skyldig därtill, böte tre marker.

47. Om åkrar.
Hava flera män åkrar tillsammans och vilja somliga låta dem ligga och somliga så, då skola de råda, som äga mest. Och de säge till före Mariamässan i fastan, om de vilja låta ligga eller så.

§ 1. Skifta landboar, då skall den som flyttar bort hava sex penningar för vart lösland av den som kommer dit, för de åkrar, som han ej får så. Och de skola vid höslättern utrymma för varandra rum för så många lass, som gården gäller i marker.

48. Om rovåkrar.
Var bonde, som har sådd, lämne ett löpsland till rovåker vart år. Men folk, som ej har sådd men har hus, skall hava ett halvt löpsland till rovåker, och den släppe till ök, som äger jorden. Den som ej håller detta vare saker till tre örar åt socknen. Men den socken, som ej sköter detta, vare saker till tre marker, om det kommer till tinget.

49. Om vrakgods.
Hittar någon vrakgods på land, då skall han hava var åttonde penning av fyndet. Hittar han det flytande ute och måste hava skepp och åror, eller hittar han det på havsbottnen och måste hava krok och båtshake, då skall han hava tredjedelen av sitt fynd. Om han hittar det utom landssyn, då skall han hava hälften av det som han hittade.

50. Om eld.
Kan så illa hända, att skada sker av en eld, som göres på eldstad eller i eldhus, och flyger den i en annan gård till skada, då böte han tre marker, om skadan är till tre marker. Om flera gårdar få skada, då nöje de sig alla med de tre markerna.

51. Om buren eld.
Om skada sker av buren eld, då böte den som bär halva sin mansbot. Om sådant sker av omyndig, då gälde den som skickar honom.

52. Om vägbygge.
Det är ock överenskommet, att man skall laga vägar vart år i alla socknar. Den socken, som ej lagar vägar, skall böta tre marker till tinget.

53. Om skatt.
Det är ock överenskommet, att om man måste skjuta samman skatt till landets tarv, då skall man göra det efter marktal, både av jord och lösöre, men ej av gjorda klenoder.

54. Om vakt.
Vakt skall envar hålla, som är tjugo år gammal. Och han skall hålla sig med vapen och svara för alla utskylder och gälda vaktpenningar i påskveckan.

55. Om hus och husfolk.
Envar som sätter upp hus utan sockens lov, vare saker till tre marker åt socknen, och han tage bort huset samma år.

§ 1. Den som tager emot husfolk utan socknens lov, vare saker till tre örar.

56. Om bärgningsfolk.
Allt bärgningsfolk, som är i bondens bröd, går det bort från gården på söckendag utan sin husbondes lov, då lämne de tillbaka för var dag en örtug av sin lega och fullgöre dagsverket.

56a. Om folk som ej har utsäde.
Allt folk i socknen, som ej har utsäde, skall icke hava något att genmäla mot att bärga säd hos bönderna. Och de skola hava sex penningar av vart löpsland för korn och fem penningar för råg och havre, och de föde sig själva. Och bonden säge lagligen till. Den som säger emot, vare saker till tre örar.

57. Om ekorrar.
Den som jagar efter ekorrar före Simons och Judas mässa och efter Mariamässan i fastan, böta tre marker. Och ingen jage inom hägnad utan ägarens lov.

58. Om harar.
Ingen skall jaga harar med giller efter Mariamässan i fastan eller före Simons och Judas mässa, utan att han skall böta tre marker.

59. Om frukt.
Detta är ock överenskommet, att all frukt skall vara fredad till senare Mariamässan. Den som bryter detta, skall böta tre örar till sockenmännen. Av detta skall den hava hälften, som åtalar. Bryta omyndiga, då böte de hälften så mycket.

60. Om mässfall.
Det är ock gammal rätt, att om det blir mässfall på söndag eller annan helgdag, då skall prästen böta till prosten tre marker och andra tre till socken. Om det blir mässfall på fredag eller annan mässdag, då nio texter läsas eller havas, då skall prästen böta tolv örar till prosten och andra tolv till socknen.

61. Om dobbel.
Dobbel är avskaffat. Den som dobblar vare saker till tre örar åt socknen. Vill ej socknen utsöka detta, då böte den tre marker till tinget.

61a.
Det är ock överenskommet, att det är lag, som här är skrivet. Detta skola alla män hålla. Om några händelser kunna uppkomma, som ej finnas häri, då skola de avgöras genom domarenas tal. Och de skola svärja, att det är rätt gutarnas lag. Och sedan skall det skrivas här.
/text Bernt Enderborg, foto Inger Ohlsson

Länk till denna sida: http://www.guteinfo.com?id=2254


Se vidare Boendesidan

Kommentarer till denna sida

Guide till Gotland

Guider till Gotland - över 30 översikter inom olika områden.